Sigtuna kommun

 

1918
21 juli bildades Märsta Arbetarekommun vid ett möte med ett 20-tal personer. De flesta deltagarna var lantarbetare. Det beslöts om en medlemsavgift om 1 kr per medlem och kvartal.

1919
En Folkets Hus-förening bildades i Märsta. Tomt att bygga ett Folkets Hus på hade under hösten 1918 skänkts av godsägare Schuman till Arbetarekommunen.

Den 2 februari bildades Sigtuna Arbetarekommun vid ett möte på Stadshotellet. 34 personer antecknade sig som medlemmar. Medlemsavgiften beslöts till 1 kr 50 öre per medlem och kvartal. Även i Sigtuna var det problem med lokaler. Av skolan fick man låna lokal att avhålla kurser i "kommunala frågor". Någon "politik" fick inte diskuteras i lokalerna. Sigtuna Arbetarekommuns verksamhet upphörde 1927.

1926
20 mars bildades Norrsunda - sedermera Rosersbergs Arbetarekommun - på initiativ av två från Stockholm utflyttade personer. 15 personer antecknade sig som medlemmar. Arbetarekommunens verksamhet upphörde 1932.

1927
Under året bildades SSU-klubbar i både Märsta och Sigtuna. I Rosersberg fanns en SSU-klubb under 20-talet.

1930
Den 25 maj återuppstår Sigtuna Arbetarekommun vid en sammankomst i nya folkskolan i Märsta. 15 personer hade samlats, men 3 personer lämnade lokalen när ordföranden för sammankomsten uppmanade de som inte kunde ställa upp och arbeta efter den upplästa programförklaringen att lämna lokalen. Den nya Arbetarekommunen fick således 12 medlemmar från start.

1932
Lagom till valrörelsen utkom partistyrelsen med ett partimärke -SAP - som används ännu idag. Arbetarekommunerna erbjuds/uppmanas att inköpa detta märke för försäljning bland medlemmar till det facila priset av 1 kr/styck, som Arbetarekommunen fick 20 % rabatt på.

1937
Den 2 november beslöts att Norrsunda Arbetarekommun skulle återuppstå. Förslaget hade väckts på ett offentligt möte den 19 oktober samma år.

1938
Den 25 augusti fattades beslut om att bilda en Arbetarekommun i Odensala. Det beslöts att Arbetarekommunen skulle arbeta fristående eller kommunalt. Någon anslutning till det lokala partiet skulle inte ske. 21 personer anslöt sig till Arbetarekommunen. På nämnda möte meddelade ordförande att arbetarekommunen fått ett erbjudande om att överta ABF-biblioteket i socknen. Vid ett möte den 15 september samma år beslöts att tillstyrka förslaget om övertagande av biblioteket.

1940
Efter att frågan om anslutning till det Socialdemokratiska Arbetarepartiet varit uppe till diskussion på 1939 års årsmöte, där det avslogs, togs frågan upp på nytt den 27 januari. Vid detta tillfälle beslöts så om en anslutning av Odensala Arbetarekommun till SAP.

1944
Märsta Socialdemokratiska Kvinnoklubb bildades under året. Klubben anslöt sig under 1945 till Arbetarekommunen i Märsta.

1945
Den 8 februari bildas Sigtuna Socialdemokratiska Kvinnoklubb. Året innan hade en "kvinnosektion" startats inom Arbetarekommunen. Den 26 september bildas S.t Pers Arbetarekommun.

1949
Den 28 oktober återuppstår SSU i Rosersbergs  och 27 ungdomar ansluter sig till klubben.

1950
Den 9 februari bildas Norrsunda Kvinnoklubb, eller, som den senare kom att heta, Rosersbergs Kvinnoklubb. Från start anslöt sig 17 kvinnor och vid det andra mötet anslöt sig ytterligare 14 kvinnor.

1954
I december beslöts att S:t Pers Arbetarekommun skulle ansluta sig till Sigtuna Arbetarekommun fr.o.m. den 1 januari 1955.

1964
Den 12 november beslutar Kvinnoklubben i Rosersberg att gå samman med Märsta Kvinnoklubb.

1965
Den 5 maj bildas Märstabygdens broderskapsgrupp.

1967
Märsta och Rosersbergs Arbetarekommuner beslutar att gå samman och bildar Arlanda Socialdemokratiska Arbetarekommun.

1970
Arbetarekommunerna i Sigtuna och Odensala beslutar att gå samman med Arlanda Arbetarekommun. Besluten fattas med anledning av ett beslut om att slå samman kommunerna Sigtuna och Märsta fr.o.m. 1 januari 1971.

1971
SSU Valsta bildas.

1972
Den 22 februari beslöt Märsta Kvinnoklubb att upphöra med sin verksamhet.

I november bildas en finskspråkig (s)-förening i Sigtuna kommun.

1974
Den gemensamma Arbetarekommunen, Arlanda Arbetarekommun, ändrar sitt namn till Sigtuna Socialdemokratiska Arbetarekommun.

1977
I mars bildas SSU Draken i Sigtuna stad. Den 23 maj beslöts att bilda en Sigtuna Socialdemokratiska Kvinnoklubb, som omfattar Sigtuna och Märsta. Dess första ordförande blir Ingegerd Löfgren.

1978
Den 14 maj startar Rosersbergs Kvinnoklubb sin verksamhet. Ordförande i interimsstyrelsen blir Margareta Ryde-Håkansson.

1985/1986
LO-facken i Sigtuna kommun går samman och bildar en egen LO-sektion.

 

Händelser i Märsta-Sigtunaområdet som påverkat partiorganisationen och dess uppbyggnad

Efter några års diskussioner och utredningar, under slutet av 1940-talet och början av 1950-talet, fattas beslut om en rad sammanläggningar av landskommunerna i Märsta/Sigtunaområdet.

1952
1 januari går Husby-Ärlinghundra, Norrsunda, Odensala och Skånela landskommuner samman med Märsta kommun. Haga går samman med Sigtuna stad. Lunda och Vidbo går samman med Skepptuna kommun.

1967
1 januari läggs Lunda, Skepptuna och Vidbo samman med Märsta kommun.

Sammanslagningarna av landskommunerna får konsekvenser för partiorganisationernas uppbyggnad i Märsta-Sigtuna området. De tidigare Arbetarekommunerna ombildas i samband med sammanslagningarna till Socialdemokratiska stadsdelsföreningar/s-föreningar.

1967
Märsta (s)-förening bildas och kommer att omfatta hela centrala Märsta inklusive Valsta.

Rosersbergs (s)-förening startar sin verksamhet.

1970
Odensala stadsdelsförening startar sin verksamhet, men vid sammanträde den 1 april 1973 beslutas om att verksamheten ska upphöra och medlemmarna föras över till Märsta (s)-förening.

1971
Sigtuna stads (s)-förening startar sin verksamhet den 5 mars.

Märsta (s)-förening beslutar, vid ett sammanträde med Valsta-medlemmarna, att föreningen delas i två delar.

Valsta (s)-förening bildas den 29 september.

1988
Tingvalla (s)-förening bildas genom att Märsta-föreningen delas. Den nya föreningen kom att omfatta området mellan Stationsgatan och Tingvalladalen.

1992
Märsta Folkets Hus-förening avvecklas efter att den borgerliga majoriteten dragit in det kommunala anslaget. Folkets Hus, som från början fanns bakom brandstationen, hade funnits i sin nya skepnad vid Stockholmsvägen sedan 1962.

 

Valresultat

1979
I årets val fick (s) majoritet i kommunfullmäktige med stöd av vpk.

1982
Även detta val gick i (s) favör och majoriteten kom att innehas i sex år. Kommunalråd under denna period var Sixten Larsson och Birger Brolund.

1994
Efter nio år med borgerlig majoritet i kommunen blev det (s)-valseger 1994. (s)-mandaten ökade från 18 till 24. Med hjälp av Miljöpartiets två mandat kunde (s) styra kommunen i fyra år.

1998
(s) förlorade årets val knappt. Kommunen blev unik med hela tio partier i kommunfullmäktige. Rekordet delades med Mora. Sex av de tio partierna bildar en majoritet på borgerlig grund.

Under 1998 utesluts åtta partimedlemmar efter att de uppträtt illojalt mot partiet.

2001
Socialdemokraterna och den borgerliga majoriteten kom överens om att förändra arvoden och partistöd. Det innebar bland annat att partier som hade 15 mandat eller mer i kommunfullmäktige fick rätt att anställa politiska sekreterare där kommunen står som arbetsgivare för anställningen. Det nya partistödet trädde i kraft 1 juli 2001.

2002
(s) vann valet och gick från 17 till 21 mandat i kommunfullmäktige. Med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna som samarbetspartier kunde styret i kommunen tas över. Ett parti trillade ur kommunfullmäktige.Trots detta fanns ändå nio partier representerade.

2006
I valet fick (s) fortsatt förtroende och behöll sina 21 mandat i kommunfullmäktige. Ett blocköverskridande samarbete inleddes då (s) fortsatte styret i kommunen tillsammans med Miljöpartiet de Gröna och Centerpartiet. Sverigedemokraterna lyckas få ett mandat och finns för första gången representerade i kommunfullmäktige.

 

Övrigt

1958
1 maj-firandet diskuteras för första gången, men något firande kom inte till stånd.

1969
Sigtuna Socialdemokratiska Arbetarekommun erhåller sin första egna fasta expedition, på Sätunavägen 8 A.

1970
Detta var det första året som 1 maj demonstration hölls i Märsta, gemensamt mellan LO-sektionen och Socialdemokraterna i Sigtuna (Märsta) kommun.

1973-1978
Expeditionen återfinns på Västra Bangatan 65 B

1978-1992
Expeditionen huserar på Sätunavägen 9

1992
Expeditionen flyttas till Västra Bangatan 31 D, där den återfinns än i dag.

1998
Karaktären på 1 maj-firandet ändrades, så att det blev mer av ett familjearrangemang. Demonstrationståget slopades men aktiviteter för barn och vuxna arrangerades.

Media

1966
De första numren av en egen (s)-tidning, vid namn Arlanda Tidning gavs ut.

1985-1988
Nya lokala (s)-blad med information från de olika (s)-föreningarna ges ut.

Sigtuna Närradio startar sin verksamhet 1985.

2009

43 år efter att Arlanda Tidning gavs ut för första gången startas tidningen upp igen. Två nummer gavs ut under året.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterades senast: 2010-03-23 20:13