En modernare familjepolitik

Ur socialdemokraternas partimotion En modern familjepolitik för nutidens familjer från oktober 2007 och som lades i riksdagen i samband med budgetmotionen för 2008.

Vi socialdemokrater vill ha en familjepolitik grundad på barnets bästa, generell välfärd samt jämställdhet mellan män och kvinnor. Generellt har barn i Sverige goda uppväxtvillkor och möjligheterna för barn som växer upp här är större än i många andra delar av världen. Receptet är och förblir en politik som bidrar till både social och ekonomisk utjämning, med en solidarisk omfördelning.

Unga kvinnor vill vara självförsörjande och fullfölja sina livsprojekt. Unga män vill ta del i sina barns uppväxt och vara närvarande pappor på ett helt annat sätt än deras egna fäder. Lika tidsenligt som det är att möta deras förväntningar, lika otidsenligt är det att bortse från att minst ett par generationers kvinnor fött döttrar som allt oftare kunnat förverkliga sina livs drömmar. Sverige rankas återkommande som världens mest jämställda land och hela Europa följer vårt exempel. Framgången bygger på är en väl utbyggd barnomsorg i kombination med en generös föräldraförsäkring. De senaste tio åren har socialdemokraterna drivit fram reformer som inneburit ytterligare förbättringar. Barnbidraget har höjts med flera hundra kronor per barn och månad. Maxtaxa har införts i förskolan. Rätt till förskola för föräldralediga och arbetslösa har införts. Föräldraförsäkringen har förlängts med en månad och garantinivån i föräldraförsäkringen höjts.

Trots att Sverige på många sätt är ett föregångsland finns fortfarande hinder i samhället och på arbetsmarknaden som försvårar valen för småbarnsföräldrar. För det kan vi inte stå handfallna. Sverige behöver en politik och ett välfärdssystem som kan svara upp till de värderingar och attityder som dagens unga föräldrar har.

En viktig utmaning är att förbättra kvinnors löner och villkor i arbetslivet. Rätten till heltid och lika lön för likvärdigt arbete, är för oss socialdemokrater centrala.  Möjligheterna för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete med ansvar för barn och familj måste öka.

Barnfamiljer har olika villkor. Ändå delar många den ständiga kampen om tiden. Med ett tufft arbetsliv som ställer allt högre krav på individerna blir detta ännu tydligare. Vardagens krav är stundom oändliga. Det gäller att vara duktig, prestera på jobbet, eller att överhuvudtaget få ett varaktigt arbete. Alla vill också vara en närvarande och trygg förälder. När stress och övertid på jobbet brottas med dagishämtning, läxläsning och fritidsaktiviteter försvinner den ”egen tid” som vi behöver för att må bra. När familjer träffas blir barnen, livet och tiden det man ofta återkommer till.

Människor är olika – så också familjer. Vissa familjer får barn i unga år medan barnafödandet för andra av olika skäl skjuts upp till senare i livet. Många barn växer upp i familjer med en ensamstående förälder, medan andra barn bor växelvis hos sin mamma och pappa. En del familjer har bara ett eller två barn, medan andra barn växer upp med många syskon. Vissa barn växer upp med föräldrar som är homosexuella. Andra familjer består av studerande med små barn, andra är företagare med andra villkor än de som förvärvsarbetar. Alla ska kunna känna sig trygga, även när livet förändras. Särskilt tufft är det för ensamstående med barn, studerande föräldrar och föräldrar till svårt sjuka barn. Inte sällan upplever de begränsningar i föräldraskapet på grund av dålig ekonomi och känslor av bristande stöd från omgivning och samhälle. Möjligheterna för barnen blir färre. För deras skull behövs också en familjepolitik med kompensatoriska inslag som tar hänsyn till deras särskilt utsatta situation.

Det faktum att familjer är olika måste också få sin avspegling i den lagstiftning som reglerar olika former av familjeförhållanden. Exempelvis genom senaste årens förändringar som har gett homosexuella par möjlighet att registrera sitt partnerskap och undanröjt hindren för samkönade par att prövas som adoptivföräldrar. Men fortfarande finns två parallella lagar som reglerar äktenskap och partnerskap, vilket naturligtvis är otidsenligt. Det är därför dags att införa ett jämlikt äktenskap – lika för alla.

Även om det finns olika typer av familjer väljer de allra flesta att försörja sig genom att båda föräldrarna har inkomster från arbete. Om kvinnor tvingas välja mellan barn eller arbete väljer de det senare. Gedigen vilja att klara sig själv och vara ekonomiskt självständig präglar dagens unga kvinnor i Sverige. Det är utan tvekan ett resultat av ett aktivt jämställdhetsarbete på olika områden. Grundförutsättningen har varit en välfärdsmodell som omfattar alla liksom att rätten till utbildning och arbete inte ska bero av vilken klass eller kön man tillhör.

Andra länder står idag på kö för att finna svar på hur Sverige förenat en hög förvärvsfrekvens med ett högt barnafödande. Svaret är återigen en väl utbyggd förskola i kombination med en generös föräldraförsäkring som gör att kvinnor slipper välja mellan arbete och barn. Det räcker att ta sig en bit ner i Europa för att träffa åtskilliga kvinnor som tvingas välja bort barn. Men Sveriges unika ställning hotas idag.

När nu kristdemokraterna i Sverige vill backa utvecklingen och införa ett vårdnadsbidrag som utan tvekan drastiskt försvagar kvinnors förankring på arbetsmarknaden, undrar vi om de ägnar sig åt omvärldsbevakning alls. Kristdemokraterna i Tyskland satsar nu med Sverige som viktig förebild på en förbättrad föräldraförsäkring och en utbyggd förskola. I Norge avvecklas nu vårdnadsbidraget. Hägglunds parti gör tvärtom - söker sig istället tillbaks mot forna hemmafruideal.

Här hemma presenterade SCB så sent som i våras en rapport som tydliggjorde sambandet mellan lång mammaledighet och sämre karriärmöjligheter. De kvinnor som tagit lång föräldraledighet blir i mindre utsträckning befordrade. Ett tydligt exempel som pekar på riskerna med ett vårdnadsbidrag. En annan effekt är att dessa kvinnor får lägre pension. För en person som tjänar 20 000 kronor i månaden och som stannar hemma räcker det inte ens för att kompensera för de uteblivna pensionsinbetalningar på 3 400 kronor som han eller hon går miste om varje månad.

Vad som ses som lång föräldraledighet skiljer sig dessutom mycket åt mellan könen. Om en kvinna är föräldraledig i sex månader signalerar det något helt annat än om en man tar föräldraledigt lika länge. Men fortfarande är det allt för få pappor som nyttjar de dagar de har rätt till. Att pappors uttag av föräldraledigheten ökar är angeläget.

I grunden handlar det om att göra upp med traditionella könsrollsmönster – i arbetslivet och i familjer. Det är vår bestämda uppfattning att mäns rättigheter och skyldigheter inom familjens hägn har uppmärksammats för lite. Med rätta har en stor del handlat om kvinnors rättigheter i arbetslivet. Men om ingen betydande uppmärksamhet fästs vid den sneda könsfördelningen för det obetalda hemarbetet, riskerar strävan efter kvinnors bättre villkor i arbetslivet bli en chimär. Beviset för det finner vi i det vedertagna begreppet om kvinnors dubbelarbete. Om kvinnor och män ska ha lika chanser i arbetslivet kan inte kvinnan ensam bära de roller hon haft i århundraden. Hon kan inte fortsätta att vara städpatrull och förstahandsförälder i hemmet.

Sverige behöver en familjepolitik som tar sig an dessa utmaningar, utan att fastna i stereotypa könsroller som vrider klockan tillbaks till förra seklet. Det handlar om en politik som hjälper dagens barnfamiljer – inte stjälper dem. Den ska inge hopp, om än förvåning, i mödrar och mormödrar.

Sidan uppdaterades senast: 2008-08-12 13:12
Bli medlem


 

Läs mer

Trygghet genom livet - Handlingsprogram för 2007-2010

SkaraRosen

Läs tidigare nummer av vårt lokala partiorgan

Svar direkt!
Nyfiken på Sosserian?
Du behövs i kyrkovalet