Istället för vårdnadsbidrag

Ur socialdemokraternas partimotion En modern familjepolitik för nutidens familjer från oktober 2007 och som lades i riksdagen i samband med budgetmotionen för 2008.

Vårdnadsbidraget vänder utvecklingen bakåt

Ett vårdnadsbidrag försvagar inte bara arbetslinjen. Vårdnadsbidraget riskerar också att allvarligt urholka kvalitén i barnomsorgen. SKL har uppskattat att vårdnadsbidraget kan kosta kommunerna 2,5 miljarder. Det motsvarar kostnaden för 7 600 personer som arbetar i barnomsorgen - eller en nästan tioprocentig minskning av antalet anställda i barnomsorgen - enligt riksdagens utredningstjänsts beräkningar. Alltså en kraftig urholkning av den allmänna förskolans resurser med minskad personaltäthet och större barngrupper som följd. Vi tycker inte att det är rätt att barn som går i förskolan ska drabbas av att några väljer att utnyttja vårdnadsbidraget.

Den ensamstående föräldern får dessutom betala två gånger för vårdnadsbidraget, dels genom att inte kunna utnyttja det, dels genom att det tar resurser från den förskola hennes barn finns i. En ensamstående förälder som ska leva på 3000 kronor i månaden kommer få svårt att skaffa mat på bordet till barnen.

I Norge kan man nu se effekterna av det vårdnadsbidrag, s. k kontantstötte, som den förra norska regeringen införde för ett antal år sedan.  ”Kontantstötte” kom att bli en reform som tog kvinnor från arbetsmarknaden – över 96 procent av bidragstagarna var kvinnor. Värst utsatta blev kvinnor med utländsk bakgrund i storstadsområdena. En redan tidigare svag förankring i arbetslivet försämrades ytterligare när vårdnadsbidraget blev den försörjning de hänvisades till. Norge står nu i begrepp att avveckla vårdnadsbidraget. Även i andra länder som infört vårdnadsbidrag har åtgärden haft en tydlig effekt genom att framförallt kvinnor med svag arbetsmarknadsanknytning använder vårdnadsbidraget och riskerar att ytterligare marginaliseras på arbetsmarknaden på grund av den långa frånvaro från arbetslivet som bidraget leder till.

Norges utvärdering visar också andra negativa effekter – som minskad integration för barn. Språkutvecklingen för barn i invandrarfamiljer som har haft s.k. kontantstötte har varit sämre än för de barn som deltagit i förskolan. Även andra länders erfarenheter visar att det är en övervägande majoritet kvinnor som nyttjar bidraget. Det är alltså ett rejält kliv tillbaka för jämställdheten och en rejäl kvinnofälla. Dessutom beskärs barns rätt till förskola. Det kan inte vi acceptera. Vi värnar kombinationen en god och väl utbyggd förskola för alla jämte en generös och flexibel föräldraförsäkring. Men vårdnadsbidraget hotar detta.

Med siktet mot ett Jämställt föräldraskap

Även om den svenska föräldraförsäkringen håller hög klass, finns klara brister att komma till rätta med.  Att pappornas uttag inte är större, trots landets höga jämställdhetsprofil är en sådan. Politiken kan aldrig ensam – vare sig råda bot på eller klä skott för hur föräldrar väljer att dela sin föräldraledighet. Ansvarsfördelning i hemmet och för barnen kan till en del förklaras med attityder och värderingar som måste förändras. Däremot får inte politiken stå svarslös i frågan om att öka pappors deltagande i omvårdnaden av barnen. Politikens uppgift är att understödja attitydförändringar med verkningsfulla reformer och lagstiftning.

År 1974 byttes moderskapsersättningen ut mot föräldrapenning, och det blev möjligt även för män att vara hemma och vårda sitt barn. Första året togs ca 0,5% av alla föräldrapenningdagar ut av män. År 2006 var motsvarande siffra 20,6%. Den andel av föräldrapenningdagarna som tagits ut av män har nästan fördubblats de 10 senaste åren, från 10,6% år 1996 till 20,6% år 2006. Det är naturligtvis en positiv utveckling, även om det går trögt. En femtedel av dagarna uttagna av män är långt ifrån ett samlat jämställt uttag av föräldrapenning.

I genomsnitt tog papporna ut ca 58 dagar per pappa och mammorna ca 350 dagar per mamma för barnen som föddes 1998 och uppnådde åtta års ålder under år 2006. I Västerbottens län tog papporna ut flest antal dagar per person med ca 71 dagar. Papporna i Skåne län använde minst antal dagar med ca 54 dagar per person. Det visar att det finns regionala skillnader som kan vara värda att studera närmare. Försäkringskassans analyser visar vidare också att pappornas uttag har anpassat sig efter hur reglerna kring införandet av en och sedan två s.k. "pappa och mamma månader" utformades.

Även om möjligheterna för män och kvinnor i Sverige att ägna mer tid åt barnen ökade under hela 1900-talet och fram tills idag, återstår åtskilligt att göra. ”Pappaledighet eller överhuvudtaget social möjlighet för män att ägna mer tid åt våra barn är 1900-talets stora revolution” Orden kommer från Dick Sundevall som är författare till boken ”Du ska bli pappa” Han menar att om man varit med och tagit hand om sitt barn från början, varit delaktig fullt ut i att barnet överlevt och växt upp till en självständig fungerande människa så får man därmed också större respekt för allt levande. Dick Sundevall har en klar poäng. Samtidigt måste vi se pappors uttag av föräldraledigheten i ett barnperspektiv. Det handlar om barns tillgång och rätt till båda sina föräldrar. 

Mätningar har visat att det inte bara är pappornas totala uttag av föräldrapenningdagar som är lågt. Även kunskapen hos pappor är låg om deras rätt till hälften av dagarna i föräldrapenningen. Många trodde att de endast kunde nyttja de månaderna som är vikta åt pappan.  Andra hade överlåtit till sin partner att bestämma över hur föräldraledigheten skulle fördelas. Det visar inte bara hur viktigt det är med relevant och målstyrd information om föräldraförsäkringen till nyblivna föräldrar. Resultatet visar också att det finns ett behov av attitydförändringar hos såväl män som kvinnor. Pappor måste i ökad utsträckning kräva sin rätt, liksom mammor måste dela med sig. Vård av barn är ingen förmån förbehållen kvinnan. Dessutom är det viktigt att fortsätta arbetet med att förändra attityder i arbetslivet. Att vara föräldraledig ska vara en lika stor självklarhet och rätt för pappan som för mamman.

Vi socialdemokrater vill utveckla föräldraförsäkringen för barns ökade tillgång till båda föräldrarna och för ett jämställt föräldraskap. Vi är beredda att utveckla fler förslag baserade på föräldraförsäkringsutredningen för att knyta en större del av föräldraförsäkringen till respektive förälder. Målet är tydligt. Vi socialdemokrater vill ha ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

Viktiga utgångspunkter vid en reformering av föräldraförsäkringen är;

Att se till barnets bästa - föräldraförsäkringen ska främja barnets rätt och tillgång till båda föräldrarna. Den ska göra det möjligt för båda föräldrarna att vara hemma med barnet under den första tiden efter födseln.

Att den kan ge kompensation till föräldrarna för det inkomstbortfall som uppstår vid föräldraledigheten, varför också en förstärkt arbetslinje blir så viktig.

Att den utvecklas så att den ökar jämställdheten mellan könen.

Familjepolitiken i sin helhet bör utvecklas så att den bidrar till en förstärkt arbetslinje som stödjer ett högt arbetskraftsdeltagande för både kvinnor och män.

Här nedan presenterar vi socialdemokrater inriktningen på en modern familjepolitik för mer jämställda familjer. Vår agenda innehåller bland annat, en jämställdhetsbonus till föräldrar och arbetsgivare, barnomsorg på obekväma tider, en utvecklad föräldraförsäkring med bland annat utvidgad rätt till vila och ledighet i slutet på graviditeten och fler gemensamma föräldrapenningdagar vid barnets födelse, ökad rätt till heltid samt fortsatt kvalitetsarbete i förskolan.

En jämställdhetsbonus istället för vårdnadsbidrag

Vi har räckt ut vår hand till regeringen. Om regeringen avstår från att införa ett vårdnadsbidrag är vi beredda att ingå en överenskommelse om en jämställdhetsbonus i familjepolitiken.  Vårt erbjudande skulle skapa möjlighet till en parlamentarisk uppgörelse som garanterar en hållbar familjepolitik som inte utsätts för förändring vid varje regeringsskifte. TCO har föreslagit att de föräldrar som delar på föräldraförsäkringen ska få en ekonomisk bonus – en jämställdhetsbonus.

En jämställdhetsbonus blir ett ekonomiskt incitament som bidrar till att föräldrar faktiskt kan få råd att ta ut dagar i föräldraförsäkringen mer jämställt än idag.

Vi är också beredda att analysera möjligheterna att ge en jämställdhetsbonus till de arbetsgivare som uppmuntrar och stödjer män att ta sin del av ansvaret för hem och familj. Många av de värderingar och synsätt om vem som ska vara ansvarig för barnen understöds av traditioner och diskussioner på arbetet och med den syn som arbetsgivaren lägger på arbetet. Med en mer tillåtande och självklar attityd från arbetsgivarens sida borde pappors uttag av föräldraledigheten kunna öka.

Bättre stöd till gravida och nyblivna föräldrar

En majoritet av kvinnorna, 74 procent, som födde barn under det första halvåret 2002, försörjde sig någon gång under de sista 90 dagarna av graviditeten på ersättningar från socialförsäkringssystemet. I genomsnitt handlade det om ca 50 dagar som utbetalades i form av föräldrapenning, havandeskapspenning eller sjukpenning. Statistiken visar vidare att ca 41 procent av de gravida kvinnorna tar ut föräldrapenning före barnets födelse, medan havandeskapspenning betalades ut till 22 procent av kvinnorna.

Möjligheten för gravida att gå hem vid fysiskt ansträngande arbeten eller när ens arbetsförmåga är nedsatt är viktig och bidrar till att många kvinnor klarar sig oskadda genom graviditeten, och minskar risken för att barnet lider skada. Dessvärre uppfyller inte tillämpningen av reglerna alltid kraven om en rättssäker likabehandling. Bristen ligger framförallt i att Försäkringskassans bedömningar skiljer sig mellan olika orter och regioner. Vi förutsätter därför att Försäkringskassans pågående arbete för att öka likabehandlingen och rättssäkerheten i socialförsäkringarna, även fäster uppmärksamhet vid detta problem.

Ändå tror vi inte att det räcker. Vi vill få bort synen att graviditet skulle vara ett sjukdomstillstånd snarare än något naturligt. Statistiken säger oss att besvär under graviditeten är vanligt.  Många gravida kommer i den här situationen – oavsett deras yrke eller arv, miljö och levnadsvanor. Det är inte förbehållet bara dem med direkt fysiskt tunga och påfrestande arbeten. Samtidigt vet vi att sociala skillnader påverkar såväl de ofödda barnens hälsa som spädbarn. Arbetsmiljön har också betydelse liksom stressfaktorer. I en studie som presenterades i våras kunde man visa att för gravida kvinnor med låg kontroll i arbetet var risken 30 procent högre att få dödfödda barn, 60 procent högre att få barn med låg födelsevikt, och 44 procent högre att få för tidigt födda barn.

Här har arbetslivet ett viktigt ansvar för att kunna erbjuda schyssta arbetsvillkor och god arbetsmiljö. Idag kan den som är gravid begära att bli omplacerad eller få havandeskapspenning 60 dagar före planerad förlossning. Arbetsgivarens ansvar att kunna erbjuda flexibla lösningar borde infalla även tidigare under graviditeten. Det torde också ligga i deras intresse att behålla den gravida i arbete och innebära en besparing i minskade sjukfrånvarokostnader.

Föräldraförsäkringsutredningen har föreslagit att en graviditetsmånad införs och att havandeskapspenningen samtidigt avskaffas. Syftet med en graviditetspenning, menar utredningen, skulle både vara att möta gravidas behov av vila under slutet av graviditeten och att samtidigt komma till rätta med de stora regionala skillnader av de olika slagen av ersättning som finns. Idag finns möjligheten att ta ut föräldraförsäkring innan barnet har fötts för gravida som känner att de behöver vila. Samtidigt känner många gravida att de då minskar på tiden som de kan tillbringa med barnet efter födelsen. En annan viktig aspekt är önskemålet att förlänga föräldraförsäkringen efter att barnet fötts – och då framförallt den tid papporna tillbringar med barnet. Det gör att för- och nackdelarna av en graviditetsmånad noga behöver analyseras.

Studier som statens Folkhälsoinstitut har gjort visar att det finns ett tydligt samband mellan pappans engagemang och barnets utveckling och sociala anpassning. En viktig förutsättning för föräldrarnas engagemang är också att känna sig som fullständigt ansvariga för sina barns omvårdnad. Det är under en sammanhängande samvaro med barnet som förälderns omsorgsrationalitet utvecklas.

Vi ser flera fördelar med att öka pappornas möjlighet att delta i omvårdnaden av barnet redan från start. Det skulle dels stärka banden mellan barn och far. Samtidigt skulle pappans tidiga delaktighet innebära en betydande avlastning för mamman den första tiden efter förlossningen. Därför bör möjligheten för båda föräldrarna att ta ut föräldapenning samtidigt utökas under barnets första månad. Det hade underlättat för familjerna den första tiden hemma och blivit en välkommen reform.

Barnomsorg när du behöver den

På 1970 – talet påbörjades den stora utbyggnaden av den svenska förskolan. Antalet platser i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har sedan dess tiodubblats från 70 000 till över 700 000. Idag är förskolan den välfärdsverksamhet som brukar toppa undersökningar om svensk välfärd.

Alla barn har rätt till bra förskolor med en pedagogisk verksamhet som ger lärande, lek och trygghet. Förskolan är samhällets första insats i det livslånga lärandet och lägger grunden för den framtida skolgången. Förskolan bidrar till att utjämna skillnader i uppväxtvillkor för barn i olika grupper och skapar mötesplatser för barnfamiljer med olika etnisk, kulturell och social tillhörighet.  Fler länder tittar på den svenska förskolan som ett gott exempel att ta efter.

Tack vare det statsbidrag som utgick under den socialdemokratiska regeringen till kommunerna har barngruppernas storlek minskat och personaltätheten ökat. Skolverkets utvärdering av maxtaxan visar att förskolan har blivit mer tillgänglig för alla barn oavsett föräldrarnas sysselsättning eller socioekonomiska bakgrund. Fram till år 2006 ökade vi socialdemokrater antalet anställda i förskolan med 6 000 för att höja kvaliteten. Kvalitetsarbetet i förskolan måste fortsätta att öka, inte minska. Alla föräldrar ska kunna lita på att förskolan är en trygg och bra miljö för barnen. På så sätt är förskolan en förutsättning för att föräldrar kan förvärvsarbeta. 

Den enskilt viktigaste faktorn för att öka kvalitén i förskolan är att satsa på personalen. Förskolan och dess personal har en viktig uppgift i arbetet att bryta könsmönstren i samhället. Det är i förskolan grunden för framtiden läggs.

Förskolan är det första steget i det organiserade livslånga lärandet och en viktig del av familjepolitiken. Den svenska förskolan är av hög kvalitet, är internationellt erkänd och är omtyckt av både barn och föräldrar. Att verksamheten finns är en förutsättning för yrkesarbetande föräldrar. Familjepolitiken syftar till att stödja föräldrar och familjer i olika sammanhang och konstellationer. Eftersom alla familjer inte består av två föräldrar som arbetar dagtid på vardagar är det viktigt att kommunerna ger möjlighet till en trygg förskola, även om föräldrarnas arbetstider är förlagda till sena kvällar, helger eller nätter. Alltfler arbetar på obekväm arbetstid. Därmed ökar också behovet av tillgång till barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Ett alltmer föränderligt arbetsliv måste möta de behov som föräldrar har för att få ihop vardagen med arbete och barn. Vi vill därför se över möjligheterna att öka tillgången på barnomsorg på kvällar, helger och nätter.

Delat barnbidrag

Regeln som säger att barnbidraget automatiskt ska betalas ut till mamman är från 1947.

Lika modernt som det var att betala ut barnbidraget enbart till mamman då, lika omodernt är det idag. Nu leder det till att samhällets stöd till barnfamiljerna upprätthåller och underblåser den ojämlika uppfattningen att det är mamman som ska stå för inköpen till barnet. Under de 60 år som gått sedan barnbidraget infördes har det hänt mycket i samhället som fått konsekvenser för familjestrukturen. Idag delar allt fler mammor och pappor på ansvaret för barnen. Det är bra, och något vi vill uppmuntra.

Viktigare ändå är att barnbidraget faktiskt är till för barnen. Därför ska också barnbidraget följa med barnen. Vi socialdemokrater tycker det är rimligt att föräldrar som delat på sig, men fullt ut delar på ansvar och omvårdnad av barn genom att de bor växelvis hos sina föräldrar, båda ska ha rätt att ta del av barnbidraget.

Vårt förslag om delat barnbidrag rör enbart familjer som har växelvis boende. Åtta procent av alla barn som inte lever med båda sina föräldrar hade år 2006 växelvis boende. Det innebär att föräldrarna till cirka 95 000 barn berörs av ändrade regler. Förslaget ligger också helt i linje med synen att alla lagar och regler ska vara könsneutrala och inte diskriminera någon på grund av kön.

En andra chans till papporna

En ny möjlighet under åren 2009-2011 för att öka jämställdheten och stärka stödet till ungdomar.

Vem har inte träffat pappor som säger att de hade gjort annorlunda om de finge ta småbarnsåren i repris? Det är föräldrar som senare ångrar att de inte var föräldralediga i större utsträckning eller kanske inte alls. Plötsligt står de där med barn som börjat skolan eller kanske redan är i tonåren. När barnet har fyllt 8 år har deras föräldrapenningdagar bränt inne och försvunnit in i statskassan. Försäkringskassans beräkningar visar att framförallt pappadagar kvarstår outnyttjade . Vi är beredda att utreda förutsättningarna att ge de med outnyttjade föräldrapenningdagar en andra chans. En möjlighet är att kunna använda en del av de föräldrapenningdagar som inte tagits ut till att förstärka kontakten med sina barn under högstadietiden. Detta kan bidra till såväl en förbättrad relation mellan förälder och barn som förhoppningsvis att fler engagerar sig för barnens skolgång. Det kanske dessutom är särskilt angeläget just när barnen nått tonåren att finnas till hands som stödjande vuxen.

Om vi ser till uppgifter om ungdomars hälsa bekräftas också behovet av ett ökat stöd. Andelen ungdomar som uppger att de känner ängslan, oro eller ångest har ökat kraftigt de senaste åren. Bland annat har Barnombudsmannen pekat på att när ungdomar berättar om sig själva anger de tre huvudproblem som de vill ha hjälp med från vuxenvärlden; Mobbning och otrygghet, stressen samt arbetsmiljön i skolan. För att motverka den utvecklingen krävs en rad åtgärder på olika områden. Men det går inte att komma ifrån att vuxenkontakt och föräldranärvaro är och förblir en omistlig del i att skapa trygghet för barn och ungdomar.

Under två år, förslagsvis åren 2009 – 2011, är vi beredda att låta denna andra chans bli möjlig för de med kvarstående föräldrapenningdagar. Det faktum att insatsen är tidsbegränsad innebär en tydlig signal om att det nu finns en andra chans – men begränsad i tid - att använda föräldraförsäkringen fullt ut. Därigenom vill vi stimulera till ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen och bidra till att stärka ungdomars uppväxtvillkor och behov av vuxenkontakt.

Sverige står inför ett vägval – vårt erbjudande till kommuner och barnfamiljer

Regeringen har aviserat ett familjepolitiskt paket till kommunerna. Paketet innehåller möjligheter för kommunerna att införa vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng med ökad ojämställdhet och sämre kvalitet i förskolan som konsekvens. Vi tycker att det är ett otidsenligt paket som inte motsvarar behoven hos dagens unga barnfamiljer.

Vi vill istället erbjuda Sveriges kommuner och barnfamiljer ett samlat paket med modern familjepolitik och satsningar på jämställdhet. Ett erbjudande som skulle underlätta barnfamiljers vardag och samtidigt bana väg för ett mer jämställt föräldraskap.  Frihet för vanliga föräldrar är att veta att barnomsorgen finns när du behöver den, i närheten och i den utsträckning som du har behov av. Att omsorgen är trygg med utbildad personal som kan se just mitt barn. Frihet för vanliga föräldrar är att kunna gå till jobbet för att försörja sig själv och sin familj och veta att ens barn har det riktigt bra på förskolan. I vårt paket ersätts vårdnadsbidraget med en jämställdhetsbonus, utvidgad rätt till heltid och en förskola av hög kvalitet som sätter jämställdhetsarbetet i fokus. Till detta ska läggas en utvecklad föräldraförsäkring som ger barn rätt till båda sina föräldrar och som ger både mamma och pappa god kompensation vid inkomstbortfall. Sist men inte minst vill vi se över hur samhället bättre kan stödja ensamstående föräldrar och deras barn.

Fördelen med vårt erbjudande till kommunerna och barnfamiljerna är att det är modernt, bidrar till ökad jämställdhet, en ny och förstärkt arbetslinje samt hjälper barnfamiljer och ensamstående med barn att få ihop sin vardag. Vårt erbjudande ger kvinnor och män möjlighet att välja både och - både barn och arbete. Det behöver ett Sverige i arbete och trygghet.

 

Sidan uppdaterades senast: 2008-08-12 13:13
Bli medlem


 

Läs mer

Trygghet genom livet - Handlingsprogram för 2007-2010

SkaraRosen

Läs tidigare nummer av vårt lokala partiorgan

Svar direkt!
Nyfiken på Sosserian?
Du behövs i kyrkovalet