Förskolan ett föredöme

Ur socialdemokraternas vårbudgetmotion 2008 Investera i Sveriges framtid.

 

Svensk förskola ett föredöme

Svensk förskola betraktas internationellt som ett föredöme. Den har uppmärksammats i OECD och i en rad internationella jämförelser för dess höga kvalitet. Till skillnad från många andra länder står förskolan i Sverige för långt mer än bara barnpassning. En stor andel högskoleutbildad personal och en strukturerad pedagogisk verksamhet som utgår från en nationell läroplan har gjort förskolan till ett första steg i det livslånga lärandet som garanterar att alla barn oavsett föräldrars utbildningsbakgrund får rätt till de nödvändiga grunderna för kunskapsinhämtandet.

 

En kvalitativ bra förskola som är väl utbyggd över hela landet har också aktivt bidragit till sysselsättning och tillväxt. Tillsammans med en bra föräldraförsäkring är förskolan kanske det viktigaste skälet till att andel sysselsatta kvinnor i Sverige är bland de högsta i världen. Det är ingen tillfällighet att ekonomer runt om i välden lyfter fram den svenska förskolan som modell för länder som brottas med svåra demografiska utmaningar.

En förskola som rustar barnen tidigt med goda kunskaper och lägger grunden för en bra skolstart är en väl använd investering för framtiden samtidigt som den öppnar upp för båda föräldrarna att kombinera föräldraskap och arbete. Om kring detta har funnits en bred majoritet i svensk riksdag och bland forskare och ekonomer. Samtidigt måste förskolan utgå från barnens perspektiv och ha leken som grund. Barnen ska trivas, utvecklas socialt och ha roligt under de timmar de går i förskolan.

 

Vårdnadsbidrag och borgerlig barnomsorgspeng ett hot mot förskolan

Mot den bakgrunden är det ytterst anmärkningsvärt att regeringen nu planerar reformer som kommer att urholka kvaliteten i förskolan och som på sikt kommer att riskera den svenska modellen med en väl fungerande förskola och hög sysselsättning.

Fösta steget i regeringens ”nya” förskolepolitik är redan taget med förslaget om vårdnadsbidrag. Sveriges Kommuner och Landsting har beräknat att det kommer att kosta kommunsektorn tre miljarder kronor.

 

Nästa steg är införandet av en barnomsorgspeng. Om förslaget till barnomsorgspeng bara var fråga om att föräldrar ska kunna få välja mellan olika förskolor - men där alla hade samma höga kvalitet - är det givetvis varken revolutionerande eller nytt. Det finns redan i dag stor frihet för föräldrar att välja så länge de bor i kommuner som vill satsa på förskolan. Men det regeringen aviserar är något annat. Alla föräldrar ska få en ersättning motsvarande en barnomsorgsplats som föräldrarna fritt ska kunna använda till all typ av barnpassning. Regeringen skriver uttryckligen att bidraget ska kunna användas till ”flerfamiljsystem” och för att ”skapa egna barnomsorgslösningar.” Det saknas, i det regeringen hittills aviserat, helt krav på kvalitet i verksamheten så som utbildad personal eller att verksamheten ska följa den nationella läroplanen, för att få del av bidraget. Det finns inte heller några krav på att verksamheten ska ske på svenska.

 

Ett sådant system riskerar att förändra förutsättningarna för förskolan. Det gäller säkerligen främst förskoleverksamhet i områden med många föräldrar med låga inkomster där ett ekonomiskt bidrag att själv ordna ”egna barnomsorgslösningar” kan bli ett incitament att ta sina barn från en förskola med bra kvalitet.

 

Vidare har regeringen ökat byråkratin inom förskolorna genom att se till att förskolorna ska bidra i kontrollen av de så kallade VAB-dagarna (Vård av sjukt barn). Personalen ska sitta och fylla i intyg istället för att ta hand om barnen i förskolan.

 

Regeringens prioriteringar på skattesänkningar urholkar också förskolan. Den socialdemokratiska regeringen gav under 2005 och 2006 ett riktat statsbidrag till kommunerna för att kunna öka personaltätheten i förskolan. Enligt en rapport från skolverket fungerade satsningen väl - nästan alla kommuner använde bidraget till att öka personaltätheten och storleken på barngrupperna minskade. Den borgerliga regeringen avbröt satsningen 2007, ett år tidigare än beräknat, och 2 miljarder kronor överfördes från öronmärkning för personaltäthet till det allmänna utjämnings-bidraget till kommunerna. Skolverket visar nu i sin senaste statistik för 2007 att reageringens åtgärd att dra bort statsbidraget omedelbart ledde till att den positiva utvecklingen avbröts. Efter det att den socialdemokratiska satsningen upphörde så skedde ett tydligt trendbrott och antalet barn per årsarbetare ökade från 5,1 barn till 5,2 barn. Det motsvarar ungefär 1 600 heltidstjänster i förskolan för hela landet.

 

Kvalitetsprogram för svensk förskola

Den borgerliga regeringens försvagning av den svenska förskolan är steg på fel väg. Ska vi i Sverige kunna bibehålla vår position som världsledande inom förskolans område krävs att vi är beredda att investera i kvalitet och pedagogiskt innehåll i förskolan

 

Vi föreslår därför ett kvalitetsprogram för förskolan i sju punkter:

 

1. Fler högskoleutbildade förskollärare

Svensk förskola har i dag väl utbildad personal. Senaste rapporten från Skolverket visar att över 52 procent av årsarbetarna är förskollärare med pedagogisk högskolexamen och att 43 procent har en barnskötarutbildning. 5 procent saknar utbildning.

 

Trots dessa relativt goda resultat finns oroande tecken. Många kommuner har svårt att rekrytera förskollärare och de enskilda förskolorna har klart lägre utbildningsnivå än de kommunala förskolorna. Därför krävs ytterliggare insatser.

 

Vi föreslår en utökad dimensionering av utbildningar på lärarhögskolor som särskilt profilerat sig med inriktning mot förskollärare. Det är viktigt att den gemensamma lärarutbildningen har en tydlig ingång för förskollärare.

 

Vi anser också att högre krav måste ställas på de enskilda förskolorna att rekrytera utbildad personal. Det bör vara ett kvalitetskrav som förutsättning att få del av offentliga bidrag. Dessutom kan behövas särskilda fortbildningsinsatser riktade till de förskolor där personalen har lägst utbildningsnivå. Ett sätt som kan bli framgångsrikt för att få fler att ta examen som förskollärare är att erbjuda goda möjligheter för barnskötare att gå utbildningen. Därför måste också högskolor bättre kunna validera barnskötares reella kompetens vid antagning och upplägg av utbildningen. Barnskötare ska också få möjlighet till allmän vidareutbildning och kompetensförstärkning.

 

2. Satsning på personalens pedagogiska kompetens

Pedagogisk utveckling för personalen. Vi vill att det så kallade lärarlyftet också ska omfatta förskolans personal. Det är orimligt att som regeringen nu gör negativt skilja ut förskollärare från andra lärargrupper och inte ge dem samma möjlighet till den fortbildning som är så nödvändig för verksamhetens kvalitet. Det är en helt orimlig negativ markering av regeringen som tyder på bristande insikt om personalens betydelse för den pedagogiska utvecklingen i förskolan.

 

Det är också viktigt att personalen får utbildning för att möta särskilda behov som en del barn har. Det kan exempelvis handla om psykiska funktionshinder, allergiproblem eller dylikt.

 

3. Stärk förskolans kunskapsuppdrag

Vi är övertygade om att förskolan och de tidiga åren i grundskolan är nyckeln för kommande skolframgångar. En förskola som ger trygg omsorg och som sätter barnens lärande och utveckling i centrum kommer tidigt att upptäcka barn som har svårigheter och kan ge det stöd som behövs redan innan skolstart. Vi vill att förskola och grundskola ska var en del av en gemensam skola men med olika arbetssätt och olika professioner som samverkar och lär av varandra. Samtidigt måste förskolan utgå från barnen och bygga på leken som grund.

 

Vi vill stärka förskolans kunskapsuppdrag för att ge alla barn en mer jämlik skolstart. Det ska finnas personal med utbildning och kompetens i barns språkutveckling vid alla förskolor och under hela förskoletiden. Inte minst har det stor betydelse för barn med invandrarbakgrund.

 

Därför vill vi göra avstämningar av barns språkutveckling för att skapa förutsättningar för att sätta in extra insatser för de barn som har de största behoven.

 

Vi vill ta tillvara barns nyfikenhet och lust att lära redan i förskolan. Barn som har intresse och mognad att lära sig läsa och skriva redan i förskolan ska ha rätt och möjlighet att göra det under ledning av utbildade pedagoger. Vi vill också öppna upp för att ge förskolebarnen en möjlighet utifrån lust och intresse att få pröva på ett främmande språk. Språklärare från grundskolan ska kunna gå in också i förskolan och tillsammans med förskollärarna ge grunderna i ytterligare ett språk utöver svenskan.

Vi vill att samverkan och samarbetet mellan personalen i förskolan och skolan stärks. Det bör vara naturligt för såväl förskollärare att arbeta i skolan som för grundskollärare att ha hel eller del av sin tjänst i förskolan

 

4. Kvalitetssäkra all förskoleverksamhet

Vi vill kvalitetssäkra all förskoleverksamhet oavsett form och huvudman och skapa garantier för att verksamheten följer läroplan och har utbildad personal. Vi avvisar bestämt ett system med barnomsorgspeng utan kvalitetskrav eftersom det riskerar att fler barn börjar skolan utan de nödvändiga grunderna för kunskapsinhämtande. Vi föreslår en särskild kvalitetslag för förskolan som garanterar att all förskoleverksamhet lever upp till kvalitetskraven för att få del av offentliga bidrag.

 

All förskoleverksamhet som finansieras med offentliga medel måste uppfylla vissa grundläggande kvalitetskrav. Det handlar om att all verksamhet måste ha utbildad personal. Därutöver måste all verksamhet följa nationell läroplan och all verksamhet ska varje år redovisa hur man arbetar för att nå kvalitet och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. All verksamhet ska också kvalitetsgranskas och om man inte uppfyller kraven ska verksamheten inte få del av offentliga medlen.

 

Vi tycker det inte heller är orimligt att det bland kvalitetskraven finns mininormer för gruppstorlekar och personaltäthet samt kriterier som omfattar områden som service, tillgänglighet, inflytande från föräldrar och kompetensutveckling för personalen.

Vi välkomnar en valfrihet för föräldrar att välja olika förskolor men föräldrarna måste kunna känna trygghet att oavsett val så har alla förskolor samma grundläggande kvalitetskrav. Vidare ska demokratiska organ ha inflytande över var, när och hur många förskolor som etableras.

 

Ett sådant beslut skulle göra det klart att förskolans resurser inte kommer att kunna användas för ren barnpassning av närmaste granne eller av helt outbildad personal. Det skulle skapa trygghet bland all förskolepersonal och bland alla de som nu är oroliga för att den svenska förskolan som byggts upp under årtionden i bred politisk enighet inte raseras.

 

Sveriges riksdag bör redan nu ställa sig bakom denna inriktning och ge det tillkänna för regeringen.

 

5. Allmän förskola för 3-åringar.

Förskolan är samhällets första instans i det organiserade livslånga lärandet och vår långsiktiga målsättning är att den ska vara avgiftsfri. Därför föreslår vi allmän förskola för alla 3 åringar, avgiftsfritt tre timmar per dag från 2009. Det är en reform som motsvarar det som socialdemokratiska regeringen genomfört för 4 – 5 åringar. Vi vill dock betona att detta inte får tas till intäkt för att klyva förskolan i en pedagogiskt strukturerad förskola för 3 åringar och äldre och en förskola med lägre ambitioner för de yngre. Det finns en uppenbar risk att regeringens förslag om vårdnadsbidrag för de under 3 år är på väg mot en klyvning av förskolan. Detta vore djupt olyckligt. Lärande och kunskapsutveckling sker successivt från de tidiga åren och även de minsta barnen har behov av utbildad personal och väl strukturerad pedagogisk verksamhet.

 

6. Mer personal i förskolan

Förskolan är grunden för det livslånga lärandet. Barnen tar där ofta sina första steg i att lära sig läsa och räkna och de tränar sin sociala förmåga. Ju mer personal det finns i förskolan desto större blir stödet till det enskilda barnet, och förmågan att senare göra bra ifrån sig i grundskolan ökar.

 

För att hjälpa barnen till en bättre skolstart kommer vi socialdemokrater i budgetmotionen för 2009 föreslå att förskolan får fler anställda. Denna satsning på fler anställda i förskolan ska påbörjas där behoven är som störst.

Redan idag kan vi dock identifiera att det finns ett stort behov av fler utbildade förskollärare. I socialdemokraternas förslag för fler jobb finns därför en särskild satsning på att bygga ut förskollärarutbildningen med 50 platser 2008, 150 platser 2009 och 250 platser 2010.

 

7. Barnomsorg på obekväm arbetstid

Barnomsorg är en förutsättning för yrkesarbetande föräldrar. Familjepolitiken syftar till att stödja föräldrar och familjer i olika sammanhang och konstellationer. Eftersom alla familjer inte består av två föräldrar som arbetar dagtid på vardagar är det viktigt att kommunerna ger möjlighet till en trygg och fungerande omsorg, även om föräldrarnas arbetstider är förlagda till sena kvällar, helger eller nätter. Alltfler arbetar på obekväm arbetstid. Därmed ökar också behovet av tillgång till barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Ett alltmer föränderligt arbetsliv måste möta de behov som föräldrar har för att få ihop vardagen med arbete och barn. Vi vill därför se över möjligheterna att öka tillgången på barnomsorg på kvällar, helger och nätter.

Sidan uppdaterades senast: 2008-08-12 13:12
Bli medlem


 

Läs mer

Trygghet genom livet - Handlingsprogram för 2007-2010

SkaraRosen

Läs tidigare nummer av vårt lokala partiorgan

Svar direkt!
Nyfiken på Sosserian?
Du behövs i kyrkovalet