God Jul – för vem?

 

Julen är åter här, det har gått ett år sen sist. Snö har vi fått och julstämningen har sedan länge infunnit sig. Det är en härlig tid. Men vi kan inte glömma alla de barn som inte får den jul de önskat sig. Det handlar om barn i familjer som inte fungerar, barn som tvingas se sina föräldrar dricka sig fulla eller kanske att pappa misshandlar mamma. Men också om barn vars föräldrar faktiskt inte har några pengar att lägga på julfirandet.

 

I Skövde har vi bl.a. Frälsningsarmén som varje år samlar in pengar för att kunna skänka en julpåse till dem som bäst behöver dem. I år är det 182 familjer med 201 barn som kan hämta en påse med bl.a. skinka, köttbullar, frukt, ljus, servetter, och en julklapp till barn upp till 15 år. Det är 30 % fler i år än 2009 som anmält att de behöver denna hjälp, det är skrämmande och mycket oroväckande då det även finns ett okänt mörkertal.

De senaste åren av borgerlig politik har dramatiskt ökat klyftorna mellan fattig och rik. Skattesänkningarna har skett på bekostnad av den gemensamma solidariteten med samhällets svagaste. Att vara långtidssjukskriven eller arbetslös i dagens Sverige innebär ett hårt liv. Många av dem som saknar arbete eller god hälsa har barn. Vi får inte glömma dessa barn.

Alla barn har rätt till en bra uppväxt, oberoende av föräldrarnas ställning i samhället. Fattigdom definieras på olika sätt, man brukar tala om relativ och absolut fattigdom. Försäkringskassan har visat att oavsett vilket mått man använder så har andelen hushåll som lever i en ekonomiskt utsatt situation ökat sen borgarna tog över 2006. Allra mest utsatta är barn till ensamstående.

 

Sverige är ett rikt land men fattigdom känns in på bara skinnet för barn till föräldrar som inte får pengarna att räcka hela månaden. Det handlar om fördelningspolitik och om hur politiska beslut slår. Politik gör skillnad. Sverige har varit ett betydligt mer jämlikt samhälle än de flesta andra på jorden.

 

Fredrik Reinfeldt har nu vunnit två val på att försöka låta som om han ”nästan” vore Socialdemokrat men den ökande barnfattigdomen i Sverige är ett bevis på att så inte är fallet. Att låtsas vara ” nya arbetarpartiet” är inte samma sak som att vara socialdemokrat- det är ett hav av oceaner ” mellan våra ideologier och våra prioriterade områden. Tillsammans kan vi göra skillnad och förbättra den situation som många befinner sig i. Vi lovar att kämpa på alla sätt i våra uppdrag så att alla barn får rätt till en bra uppväxt. Det är vår skyldighet eftersom barnen är vår framtid.

 

Monica Green (S) Riksdagsledamot
Marie Ekman (S) tillträdande kommunalråd
Anita Löfgren (S) tillträdande vice ordförande Socialnämnden
Lars-Erik Lindh (S) Ledamot Regionfullmäktige

 

 

Sidan uppdaterades senast: 2010-12-21 12:21