Den nya budgetprocessen

Den vänsterkoalition i Skurup som efter valet tog över efter den spruckna alliansen insåg att det var nödvändigt att komma tillrätta med systemfelet i budgetprocessen. Detta systemfel, som har påpekats av revisorerna under en följd av år, har inneburit dålig överensstämmelse mellan det slutliga ekonomiska resultatet och de prognoser som har presenterats löpande under året. Konsekvensen har ofta varit att pengar som fullmäktige har tilldelat en viss ram inte har använts för att leverera verksamhet utan istället har återlämnats vid årets slut.

Systemfelet, som har funnits länge, har berott på att kostnaderna i nästa års budget har beräknats genom att utgå från innevarande års budget med påslag av förvaltningarnas äskanden. Felet har blivit större år från år i och med att avstamp har saknats från det verkliga ekonomiska utfallet. Intäkterna, som består av skatter och avgifter, är lätta att beräkna. Det finns centrala skatteprognoser att tillgå, men även här har egna skatteprognoser använts för att ge budgeten önskat innehåll. För att få budgeten att gå ihop har förvaltningarna ålagts att spara i verksamheten för att täcka kostnaderna för löneökningarna. Kommunfullmäktige, som beslutar om ramarna, har därmed tappat kontrollen genom denna förlegade osthyvelmetod. Prognoserna under året blir felaktiga och resultatet beror på hur mycket förvaltningarna kan spara i verksamheten. Förvaltningarna hålls i schack och kommunfullmäktige i mörker, en filosofi som verkar vara inspirerad av Percy Nilegårds "management by fear".

När vänsterkoalitionen övertog kommunens styrning gjordes ett omtag när det gäller budgetprocessen. Det verkliga behovet av resurser analyserades noggrannt, bland annat med hjälp av inhyrd expertis, och budgeten baserades på det verkliga behovet istället för på förra årets budget. För att klara av att lägga en budget med rimliga satsningar och ett överskottsmål om två procent behövdes en skattehöjning med 90 öre. Detta budgetförslag röstades ner av Sverigedemokraterna och resterna av Alliansen. För att ändå kunna göra satsningar i verksamheten sänktes överskottsmålet 2016 till en procent. Detta budgetalternativ antogs av fullmäktige och fick kritik av den förra politiska kommunledningen, trots att de själva har tillämpat samma låga överskottsmål under flera år.

För framtiden är det viktigt med ett överskottsmål om minst två procent. Detta utrymme ska användas till god ekonomisk hushållning för att inte förbruka resurser i förväg utan lämna en välskött kommun till kommande generationer. Det nuvarande enprocentmålet skall ses som en tillfällig lösning för att majoriteten av fullmäktige prioriterer låg skatt framför god ekonomisk hushållning.

Det säkraste måttet på kommunens ekonomiska utveckling är nyckeltalet "Soliditet på koncernnivå". I Skurup har denna soliditet halverats sedan Alliansen tog över makten 2003 därför att låg skatt har prioriterats före ett rimligt överskottsmål. Detta har bland annat resulterat i ett kraftigt eftersatt fastighetsunderhåll.

Förändringen av budgettekniken har fått utstå högljudd kritik från den tidigare kommunledningen, som tydligen inte har förstått nödvändigheten av att anpassa budgetprocessen till verkligheten. "Ledningen har öppnat alla kranar", heter det ibland. Inget kan vara mer fel. Vissa kranar har öppnats, men andra har skruvats åt. Resultatet är att ostyveltekniken är borta, förvaltningarna har bättre kontroll och de politiska prioriteringarna i fullmäktige kommer i fortsättningen att fungera som styrinstrument.

Pierre Esbjörnsson (S) Kommunstyrelsens ordförande
Lena Axelsson (S) Kommunfullmäktiges ordförande
Sylve Qvillberg (S) Kommunfullmäktiges 1 vice ordförande

Sidan uppdaterades senast: 2016-01-21 17:08