Visst kan man tycka att det vore bra om SL-kortet gällde också på regional- och fjärrtåg. Men hur mycket har då de två folkpartisterna Lennart Nilsson och Ninos Maraha tänkt sig att detta tilläggskort mellan Södertälje syd och Stockholm central ska kosta (läst i SP 19 maj)? Eller menar herrar Nilsson och Maraha att de resenärer som åker till jobbet med de första pendeltågen på morgonen och som inte har några andra alternativ, ska subventionera resorna för de resenärer som har möjlighet att resa senare med SJ-regionaltåg?
Sanningen är den, att de som utför denna regional- och fjärrtågstrafik i huvudsak är SJ, och dom liksom de privata aktörer som riksdagen släppt in på järnvägsmarknaden, bedriver sin verksamhet på kommersiella grunder. Det innebär att det är trafikutövarna själva som bestämmer vilka tåg de vill köra och det beror i sin tur på intäkternas storlek från biljettförsäljningen.
SJ-tågen är ju anpassade efter den volym resande man har utanför Stockholms län. Skulle man behöva ta upp SL-resenärer på Södertälje syd då måste man ha vagnkapacitet för dessa resenärer med sig från utgångsstationerna. Att ha vagnkapacitet med sig från låt oss säga Stockholm till Hallsberg och tillbaks till Södertälje syd för att där hämta upp SL-resenärer för vidarebefordran till Stockholm, det blir oerhört dyrt.
Det problem som Nilsson och Maraha tar upp löser man inte genom att låta SL-resenärer kliva på regional- och fjärrtåg i Södertälje syd. Vad som måste till är att landstingen i Mälardalsområdet bildar ett gemensamt trafikbolag med uppgift att bedriva en fungerande järnvägstrafik över länsgränserna och få till stånd ett fungerande och gemensamt taxesystem. Det nya bolaget bör bedrivas efter samma prin-ciper som SL gör. Alltså att man använder sig av skattemedel och biljettintäkter i kombination. På det viset får man ett annat ansvar för den trafik man vill bedriva, än det som trafikutövaren
SJ har.
Kjell Axelsson (S)
Lokförare, Järna
Gunnar Karlsson (S)
Metallare, Järna