Vi har alla träffat dem. Vi vet att det finns otroligt skickliga lärare i vårt land. Lärare som uträttar underverk och som gör skillnad. Pedagoger som på ett normalt företag skulle ha gjort karriär som seniorrådgivare, experter eller chefer men som i skolans platta organisation förblir otroligt viktiga för eleverna men alltför ofta bortglömda som ledande pedagogikutvecklare. Lärare som bär upp våra skolor på sina axlar.
Men låt oss börja i en annan ända. Låt oss börja med elevernas förutsättningar. Resultaten i Sveriges skolor gör inte vårt lands elever tillräckligt väl rustade inför framtidens hårda konkurrens – nationellt och internationellt - på arbetsmarknaden. I Södertäljes skolor ligger resultaten under landets genomsnittliga meritvärde. Detta gäller särskilt för de skolor som ligger i de områden som byggdes upp under miljonprogramsåren. Självklart är vi inte nöjda med våra resultat. Mest allvarlig är situationen förstås för den enskilda elev som lämnar skolan med otillräckliga kunskaper. Men hela samhället drabbas när nästa generations kunskaper är otillräckliga.
De elever som klarar av sin skolgång på ett godtagbart sätt har många gånger engagerade högutbildade föräldrar som kan hjälpa sina elever med skolan. Föräldrarna ska förstås ta sitt ansvar. Men skolan måste ge en rättvis chans även till den som inte har engagerade och högt utbildade föräldrar. Vi som politiker måste aktivt kompensera för elevers olikartade förutsättningar. På en socialdemokratisk valaffisch från 1948 stod orden: ”Begåvad men fattig – ge honom lika chans”. Orden är än idag i högsta grad aktuella.
Det är i skolan som denna viktiga utjämning av elevernas förutsättningar måste ske. Läraren är – och förblir – den enskilt viktigaste personen i detta arbete. Därför måste vi utgå från att stärka lärarnas möjlighet att utföra sitt jobb på ett bra sätt. Vi måste använda oss av den kunskap och erfarenhet som våra bästa lärare har byggt upp. Samtidigt måste vi respektera att de bästa lärarna ska få fortsätta göra det de är bäst på – att undervisa elever – och att de ska slippa de administrativa bördor som ett skolledaransvar ofta innebär.
Det hela är egentligen rätt enkelt – iallafall i teorin. Öppna upp lärarnas karriärmöjligheter. Låt de bästa lärarna få möjlighet att vara ledare i den pedagogiska utvecklingen, utan att för den skulle behöva bli rektorer. I samråd med facken har vi därför beslutat att inrätta karriärtjänster under våren 2012 i Södertälje kommuns skolor. Att satsa på karriärtjänster är ett sätt att skapa moderna karriärvägar för de lärare som vill utvecklas i sitt arbete utan att sikta mot att bli skolledare. Lärare som leder den pedagogiska utvecklingen ska kunna märka det i sitt lönekuvert. För att bli en attraktiv skolkommun och locka till oss de bästa lärarna behöver vi visa att vi satsar på lärarna. Inrättandet av karriärtjänster är ett led i detta arbete.
Vad ska då dessa karriärtjänster innebära rent praktiskt? Hur lärarna arbetar och fungerar är troligtvis den enskilt viktigaste faktorn för lyckade resultat i skolan. Låt oss vara ärliga; man blir inte en fullfjädrad lärare direkt när man har lämnat de svenska lärarutbildningarna. Trots att man som lärare är omgiven av människor under hela sin arbetsdag är det i mångt och mycket ett ensamarbete. Man är ensam vuxen inför den klass man jobbar med. Nästan från dag ett har man att själv försöka utvecklas med hjälp av sin utbildning och sitt sunda förnuft. Det säger självt att vi behöver erbjuda våra lärare ett bättre stöd i sin pedagogiska utveckling. Hur kan vi göra det på bästa sätt? Mycket pekar på att den bästa kompetensutvecklingen för lärare inte är att gå på konsultkurser eller på fluffiga föreläsningar. De behöver istället få konkret möjlighet till stöd och handledning i det dagliga arbetet av en erkänt duktig och erfaren lärare. Råd om hur man löser de situationer som uppstår i vardagen. Karriärtjänsterna ska ge detta stöd och denna handledning.
Vad vi nu genomför är därför att ta kontakt med ett antal personer som redan finns inom kommunens skolor samt utomstående som kan tänkas vara intresserade av att arbeta med våra skolor i ett så kallat ”modellärande”. De personer som engageras ska vara erkänt skickliga lärare och tanken är att de ska ge handledning i undervisningssituationer i syfte att stödja lärarna att utveckla sin undervisning. Genom att observera och ge återkoppling i ett lärande samtal bidrar dessa skolutvecklare till en kontinuerlig kompetensutveckling hos den enskilde läraren och i lärarlaget.
Karriärtjänsterna annonseras ut och de första skolorna kommer att ha sina skolutvecklare på plats under vårterminen 2012. Utbildningsnämnden har fått ett särskilt budgettillskott på fem miljoner kronor om året för att genomföra denna satsning.
Inrättandet av karriärtjänster är en av de många åtgärder som Södertälje kommun vidtar för att stärka kvalitén i undervisningen. Vi har många år av hårt arbete framför oss för att vända utvecklingen i Södertäljes skolor, särskilt i våra miljonprogramsområden. Vi kommer inte att ge upp.
Sverige är i stort behov av att stärka förutsättningarna för pedagogisk utveckling inom skolan. Lyckligtvis finns det ett flertal duktiga lärare vars kompetens kan tas till vara på ett bättre sätt än vad vi politiker hittills lyckats med. I Södertälje påbörjar vi nu ett arbete med karriärtjänster. Vi kommer att kontinuerligt ge andra kommuner och skolor möjlighet att ta del av vad som fungerar bra respektive mindre bra med denna modell. Men vi vill också rikta en utmaning till alla andra kommuner. Hur gör ni för att ta till vara de skickligaste lärarnas erfarenheter?
Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje (S)
Peter Friström, utbildningsnämndens ordförande i Södertälje (S)