Vi dubblar investeringsbudgeten och bygger nya förskolor

Det är en alltmer krisartad situation inom förskolan i Solna. Det behövs 400 nya platser i förskolan under nästa år och majoriteten planerar att bygga endast en förskola. I vårt budgetförslag (läs mer nedan) är förslaget att dubbla investeringsbudgeten och bygga förskolor där barnen bor. Alliansens lösning på problemet är att stänga två av fyra kommunala öppna förskolor halvårsvis, att skohorna in barn i redan befintliga barngrupper och göra dem ännu större samt att förlita sig på att privata förskolor etablerar sig.  

Planerna för den nya skolan i Ulriksdal går vidare. Lärare och förvaltning har suttit i projektgrupper för att pedagogiken ska få inflytande över byggnadens utformning. Man planerar en väldigt stor skola med 900 elever.

Och i (S) har vi fått en vitamininjektion i form av en ny ersättare i nämnden, Kalle Sönnergren från Råsunda, så arbetet med att granska och opponera mot Solnaalliansens lösningar för skolan i Solna fortsätter oförtrutet!


/Eva Eriksson, 2:e vice ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Solna

 

Det här vill vi satsa på i vår budget för 2012

Slösa inte bort vår främsta kapital i det globala kunskapssamhället – barn och ungdomar

Även om Solna följt riksärenden och höjt skolresultaten litet under senare år (utom det senaste året, då resultaten åter gick ner), har kunskapsresultaten i skolan sjunkit de senaste 15 åren och framför allt har klyftan mellan de som lyckas bäst och de som inte lyckas blivit större. Det är illavarslande. En enig internationell forskning menar att lärarens förmåga att möta eleverna är den enskilt viktigaste faktorn för goda skolresultat. Därför måste rektor få vara pedagogiska ledare och lärarna få tid att följa varje elevs kunskapsutveckling mycket noga och planera sin undervisning utifrån det. Rektor ska också ha möjlighet att skapa system för coachning av lärare och system för kollegialt utbyte. Vi vill ge ett uppdrag åt barn- och utbildningsförvaltningen att starta ett mer systematiserat kvalitetsuppföljningsarbete i hela förvaltningen från förvaltningsledningen till varje klassrum med en systematisk uppföljning och utvärdering på varje nivå.

En brukarundersökning gjord i kommuner i Stockholms län som undersöker attityder och nöjdhet bland föräldrar och elever visar förskräckande resultat. Bland föräldrar till tredjeklassare ligger Solna under snittet bland de undersökta kommunerna. I 80 procent av frågeställningarna  har resultaten sänkts i två tredjedelar av frågorna. Bland eleverna på högstadiet ligger Solna under snittet i uppfattningen om sin skola i 95 procent av frågeställningarna och omdömena har försämrats i 8 fall av 10.

Tidigt stöd i skolan sparar pengar

Alla elever har olika förutsättningar för att lära sig räkna, läsa och skriva. Därför finns det möjlighet till stödundervisning för de som inte hänger med riktigt i undervisningen. Men idag får inte alla som det stöd de behöver och det sätts ofta in alldeles för sent för att eleven skall ha goda möjligheter att lyckas.

I Finland, som toppar internationella kunskapsmätningar, får en långt högre andel av eleverna särskild stödundervisning till och från under hela grundskolan. Dels ökar barnens möjlighet att lyckas, dels blir det inte utpekande för enskilda elever eftersom de flesta tidvis får extra stöd. Barnen lär sig bättre och samhället sparar pengar på sikt.

När Skolverket för några år sedan genomförde en stor inspektion av Solnas skolor blev kritiken mot bland annat stödet till elever med särskilda behov svidande. Brister fanns i flera av skolornas arbete med särskilt stöd vilket innebär att alla elever inte fick det stöd de hade rätt till. Skolorna har jobbat hårt på att rätta till detta, men har svårt att få resurserna att räcka till.

Som en långsiktig investering i lägre framtida kostnader för skolmisslyckanden föreslår vi att 5 miljoner kronor avsätts till att anställa fler speciallärare i de lägre årskurserna för att säkra att eleverna lär sig läsa, skriva och räkna.

Bygg nya förskolor, inte provisorium

En rik stad som Solna ska erbjuda barnen plats i förskolan när föräldrarna önskar sig plats, och helst inte i andra ändan av staden. Vi måste börja planera för det ökade antalet barn genom att bygga bra utformade förskolor, där behoven finns, med utegårdar och en bra arbetsmiljö så att personalen vill stanna. Inte som nu bara hoppas på att privata aktörer vill starta förskolor i gamla butikslokaler och andra mindre lämpade lokaler eller i bästa fall ställa upp en paviljong. Att barn får möjlighet att få plats i en förskola nära hemmet minskar dessutom skjutsandet mellan stadsdelar vilket minskar bilköer och luftföroreningar.

Med vår fördubblade investeringsbudget har vi möjlighet att börja bygga nya förskolor till våra nyfödda och nyinflyttade barn istället för att tränga in dem i befintliga eller provisoriska lokaler där somliga t o m saknar utegård.

När det går att bygga en arena för 60 000 personer ska det väl gå att bygga förskolor för några hundra barn!

Rusta de slitna skolorna

”Rusta de slitna skolorna” börjar bli ett slitet uttryck och Folkpartiets vallöfte om att 50 miljoner mer per år skall öronmärkas till skolorna ekar allt mer tomt. Det är ett svek mot väljarna, som riskerar att ytterligare öka politikerföraktet. Lärare och rektorer i sex av tio skolor i Solna rapporterar om fönster och tak där det regnar och blåser in. Elevernas studier störs av iskalla lektionssalar, snuskiga toaletter, och livsfarliga gymnastiksalar. Slöjdlärare- och kemilärare väljer bort Solnas skolor när de ser hur omoderna lektions- och laborationssalarna är. Så blir det när man inte underhåller och vårdar sina tillgångar. Det är totalt oacceptabelt och ovärdigt en skuldfri inflyttningskommun med pengar på banken. Solnas tillagningskök i Skytteholmsskolan är stängt på obestämd tid för att det är trasigt och slitet. Vi behöver fungerande tillagningskök för att fler och mindre entreprenörer ska kunna åta sig att laga barnens skolmat.

För investeringar och reinvesteringar och energieffektiviseringar vill vi använda en stor del av vår fördubblade investeringsbudget, 1400 miljoner på fem år jämfört med (m)ajoritetens 700 miljoner, och för ett acceptabelt underhåll vill vi utöka driftbudgeten för år 2012 med 10 miljoner kronor. Det är inte tillräckligt och kommer inte lösa de under många år växande problemen. Men det är betydligt bättre än de markeringsposter i budgeten som (m)ajoriteten avsatt.

Exakt hur mycket som bör gå till skolor och hur mycket som ska användas till exempelvis förskolor eller idrottsanläggningar, vill vi inte detaljstyra, eftersom det beror på vilka projekt som kan sättas igång redan nästa år. Viljeinriktningen är dock klar; en fördubbling jämfört med de pengar (M)ajoriteten valt att avsätta.

 

/Eva Eriksson, 2e vice ordförande Barn- och utbildningsnämnden