Rusta det slitna Solna

Det här vill vi satsa på i vår budget för 2012

Solna har vuxit med 20 000 invånare sedan 1990 och endast små investeringar har gjorts i ny kommunal infrastuktur. Det är idag stor brist på skol- och barnomsorgslokaler i stora delar av Solna. Detta har inneburit att de befintliga lokalerna och annan kommunal infrastruktur har slitits mer och underhållsbehovet ökat.

Det flesta av kommunens fastigheter är byggda mellan 1950-1980 vilket innebär att underhållsbehovet ökar år för år. När fastigheter blir mer än trettio år gamla ökar ofta underhållsbehoven ännu mer, då når olika fastighetsdelar sin tekniska livslängd. Platta tak får lätt läckage, avloppsstammar drabbas av stopp och inte minst ventilationssystem  fungerar inte tillfredställande. Man kan misstänka att man när man byggde dessa snålade litet när det gäller konstruktion och materialval. Vissa fastigheter byggdes inte heller med tanke på att de skulle stå så länge som de nu gjort. Det har hänt flera gånger att provisoriska paviljonger permanentas. Det är svårt och dyrt att underhålla dessa byggnader på ett effektivt sätt.

Underhåller man inte får man dock göra ännu dyrare ”brandkårsutryckningar”. Lagas inte taket när man upptäcker läckan så är risken stor att man inte längre behöver byta en takpanna utan måste byta hela takkonstruktionen och har man otur får man in mögel i byggnaden. Ett exempel på negligerat underhåll som står skattebetalarna dyrt är Vasalunds förskola, som blivit så fuktskadad att den nu måste rivas och ersättas en helt ny förskola för många tiotals miljoner.

För att ta igen över 20 år av eftersatt utbyggnad av kommunal infrastruktur behöver kommunens investeringsbudget fördubblas. Det är en stor utgift, som kräver en del av sparkapitalet, som Solna ändå har, mestadels som en följd av stora försäljningar av vårt lägenhetsbestånd i slutet av 90-talet.

Rusta de slitna skolorna

”Rusta de slitna skolorna” börjar bli ett slitet uttryck och Folkpartiets vallöfte om att 50 miljoner mer per år skall öronmärkas till skolorna ekar allt mer tomt. Det är ett svek mot väljarna, som riskerar att ytterligare öka politikerföraktet. Lärare och rektorer i sex av tio skolor i Solna rapporterar om fönster och tak där det regnar och blåser in. Elevernas studier störs av iskalla lektionssalar, snuskiga toaletter, och livsfarliga gymnastiksalar. Slöjdlärare- och kemilärare väljer bort Solnas skolor när de ser hur omoderna lektions- och laborationssalarna är. Så blir det när man inte underhåller och vårdar sina tillgångar. Det är totalt oacceptabelt och ovärdigt en skuldfri inflyttningskommun med pengar på banken. Solnas tillagningskök i Skytteholmsskolan är stängt på obestämd tid för att det är trasigt och slitet. Vi behöver fungerande tillagningskök för att fler och mindre entreprenörer ska kunna åta sig att laga barnens skolmat.

För investeringar och reinvesteringar och energieffektiviseringar vill vi använda en stor del av vår fördubblade investeringsbudget, 1400 miljoner på fem år jämfört med (m)ajoritetens 700 miljoner, och för ett acceptabelt underhåll vill vi utöka driftbudgeten för år 2012 med 10 miljoner kronor. Det är inte tillräckligt och kommer inte lösa de under många år växande problemen. Men det är betydligt bättre än de markeringsposter i budgeten som (m)ajoriteten avsatt.

Exakt hur mycket som bör gå till skolor och hur mycket som ska användas till exempelvis förskolor eller idrottsanläggningar, vill vi inte detaljstyra, eftersom det beror på vilka projekt som kan sättas igång redan nästa år. Viljeinriktningen är dock klar; en fördubbling jämfört med de pengar (M)ajoriteten valt att avsätta.

Attraktiva och trygga park-, lek- och utemiljöer 

I princip byggs infrastruktur ut i samband med att nya områden byggs och finansieras av de exploatörer som bygger ut området. Solna har avsatt väldigt lite resurser för att underhålla och utveckla befintliga parker och vägar. Detta innebär också att kopplingar mellan befintliga och nya bostadsområden blir lidande. Vad vi kan se i Solna är många gamla och slitna lekmiljöer och försämrade sociala ytor.

Det framhålls ofta att Solna har stora och välskötta grönytor och stora slottsparker. Det stämmer. Men det är inte där våra barn leker till vardags. Det är i parklekarna, fritidsanläggningarna och förskolegårdarna runt om i staden som ungarna vistas dagligen. Men lekparkerna är slitna och många barn saknar idag någon grön lekplätt i närheten.

Vi behöver därtill påbörja investeringar när det gäller förnyelse av Solnas rekreationsmiljöer och säkerhetsunderhåll. Våra parklekar måste följa EU:s nya säkerhetsföreskrifter och artikel 12 i Barnkonventionen. När det gäller parklekar är frågan om tillgänglighet och säkerhet viktigt, inte minst med hänsyn taget till barn med funktionsnedsättning.  Alla ska kunna mötas i attraktiva och spännande utemiljöer.

 

 

Grönplanen är många år gammal och inaktuell, snöröjningskostnader går ut över förskolors behov av utegårdar, tidigare parkskötta områden betraktas numera som skog som ska växa vilt och klagomålen från människor som cyklar ner i gropar, inte kommer ut för den stora snövallen utanför porten eller känner sig otrygga eller ser klotter och buskage växa är oräkneliga. Att i det läget som (m)ajoriteten tala om ”historisk satsning på Solnas utemiljö” ter sig som ett hån. När den lilla summa som aviserades i junibudgeten dessutom dras tillbaka i november, späs politikerföraktet ytterligare på. Vi föreslår att

 

- 4 miljoner kronor läggs på våra park-, lek- och utemiljö och snöröjningen. Det är inte tillräckligt, men åtminstone något.

 

Tydlig ambition som fastighetsägare och kvalitetssäkra upphandlingar och arbeten

Det behövs en tydlig ambition med kommunens fastighetsskötsel. Fastighetsavdelningen måste själva ta initiativ för att standarden på alla av kommunens fastigheter höjs och hålls på en resurseffektiv nivå. Fastigheterna och övrig infrastruktur måste förvaltas långsiktigt. Reparationer och investeringar måste ses långsiktigt. Kostnader över livscykeln skall alltid beaktas vid reparationer och nybyggnad.

I flera fall har kvaliteten på utfört underhåll varit låg. Det gäller både den kvalitet som beställts och det som utförts av entreprenörer eftersom kontrollen av utfört arbete inte varit fullgod. Ombyggnader har gjorts med liten estetisk känsla, vilket inneburit att byggnader förvanskas i onödan.

Det är nödvändigt att upprätta tydliga och offentliga underhållplaner av alla lokaler. Kommunen måste kommunicera planerat underhåll och investeringar med Solnaborna och ha rutiner så att brukarna kan kontrollera det som gjorts innan kommunen betalar entreprenörerna för utfört jobb. Staden måste också skaffa sig bättre kompetens för planering, upphandling och underhåll. Efter att vid stickprov sett en del förskräckande brister bedömer vi att slarvet är så pass stort att det går att spara 2,5 miljoner kronor på en bättre kontroll på upphandlingar och utförda jobb. För att möjliggöra detta föreslår vi att 300 000 kronor avsätts till tjänstemannakompetens för underhållsplaner och rutiner för upphandlingar och utförda jobb

Gör det lätt att anmäla fel och brister

Det ska vara lätt att anmäla fel och brister på fastigheter och annan infrastruktur. Systemet bör vara offentligt och det ska ske en snabb återkoppling till anmälaren. Vi föreslår att Stadsbyggnadsförvaltningen ges i uppdrag att utforma ett märkningssystem för kommunal egendom som förses med information om hur man felanmäler om exempelvis en gatlykta är trasig.

 

/Martin Eliasson, 2e vice ordförande Stadsbyggnadsnämnden

 
Sidan uppdaterades senast: 2011-12-06 09:24