En starkare arbetslinje

Artikel publicerad på DN Debatt 19 juli.

Människor som bor i de nordiska länderna bejakar mer än andra européer globalisering. Det beror på att de nordiska välfärdsstaterna är effektiva system för att dela globaliseringens risker och möjligheter. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring i kombination med en aktiv arbetsmarknadspolitik ger Nordens invånare trygghet när ekonomin förändras - och möjligheter till egen utveckling i den förändringen. Detta är flexicurity - det faktum att trygghet främjar förändring.

Den europeiska kommissionen undersöker löpande européernas attityder i olika frågor. Då attityderna till globalisering senast undersöktes stack nordiska länder ut i flera avseenden: Sverige och Danmark är de länder där människor ser störst möjligheter i globaliseringen. Två tredjedelar av svenskarna och danskarna anser att globaliseringen erbjuder en bra möjlighet för de egna företagen - i jämförelse med EU-genomsnittet på dryga hälften.

Svenskarna och danskarna är också mest skeptiska mot ytterligare regleringar för att hantera globaliseringen. Endast en tredjedel tycker att mer regleringar är lämpligt - medan mer än hälften av övriga européer tror på ytterligare regleringar.

Det är ingen tillfällighet att människor i de nordiska länderna bejakar globaliseringen. Den nordiska modellen - flexicurity - ger förändring. Därför är det bra att den borgerliga regeringen äntligen börjat titta på begreppet flexicurity. Arbetsmarknadsministern anordnade den 2 juni ett seminarium i regeringskansliet på detta tema. Men det är samtidigt oroande att den förda politiken går i rakt motsatt riktning. Tryggheten urholkas, och därmed grunden för ett förändringsbenäget välfärdsland.

Arbetsmarknadsministern anser att "den intressanta frågan (är) hur Sverige hanterar balansen mellan trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden, och hur balansen kan förbättras". Detta vittnar om att regeringen inte på något sätt tagit till sig själva fundamentet för de nordiska ländernas relativa framgång: Trygghet balanserar inte mot flexibilitet på arbetsmarknaden. Tvärtom. Tryggheten lägger i våra länder grunden för flexibiliteten. Trygghet ger förändring och utveckling.

Därför är det allvarligt att regeringen urholkar tryggheten. Närmare en halv miljon svenskar har trängts ut ur arbetslöshetsförsäkringen sedan regeringen inledde sin nedrustning av a-kassan. Samtidigt har regeringen stängt många dörrar genom att försämra människors möjligheter till egen utveckling. Antalet platser i den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen har halverats. Utbyggnaden av högskolan har avbrutits och statens anslag till kommunal vuxenutbildning har minskats med en tredjedel. Människor - och utveckling - hålls tillbaka.

Sämre inkomsttrygghet och sämre möjligheter till egen utveckling innebär att basen för den nordiska modellen i Sverige urholkas. Det kommer sannolikt att innebära en ökad skepsis mot globalisering och större fientlighet mot ekonomisk utveckling bland svenskarna.

Vi socialdemokrater står för flexicurity - trygghet för förändring. Inom jobbrådslaget utvecklar vi just nu vår politik för en starkare arbetslinje och ett skapande arbetsliv. Under hösten ska vi diskutera och utveckla arbetslinjen och vår hållning i arbetslivsfrågorna. Det är en viktig diskussion. Vi förlorade valet år 2006 för att vi inte hävdade arbetslinjen tillräckligt starkt.

LO-kongressen beslutade nyligen om ett flertal reformer på a-kassans område. Ersättningsnivån ska vara 90 procent på sikt, karensdagar ska avskaffas, avgiften sänkas, förtroendeuppdrag ska vara a-kassegrundande och avgiften till a-kassan ska vara avdragsgill. Det är en tydlig vision. Men vi ser inte att den helheten är ett realistiskt alternativ.

Det underlag för höstens diskussion som vi nu utformar kommer att innehålla vår syn på en starkare arbetslinje. En hållbar arbetslöshetsförsäkring är en avgörande del av en starkare arbetslinje. Det står utom allt tvivel att en betydande reparation av a-kassan måste genomföras vid en eventuell valseger. Redan nu diskuterar vi några av beståndsdelarna i en sådan förändring:

Lägre avgifter.

En halv miljon människor har lämnat a-kassan, på tröskeln till en lågkonjunktur. Det är en tickande bomb. Därför är det prioriterat att sänka avgifterna i a-kassan - även om det kräver betydande offentliga resurser. Alla ska ha råd att vara med i a-kassan och att de allra flesta ska vilja vara med. Avgifterna ska inte vara beroende av risken för arbetslöshet.

Starkare inkomsttrygghet.

Vårt mål är att 80 procent av de arbetslösa ska ha en ersättning som motsvarar 80 procent av den tidigare lönen - även om det kräver betydande offentliga resurser. Men det kan finnas en gräns för hur länge högre inkomster ska vara försäkrade.

Bättre kontroll.

En hållbar a-kassa vilar på att det stora flertalet upplever att de av oss som drabbas av arbetslöshet gör sitt bästa för att hitta ett jobb. Vi står för en högre ersättningsnivå i a-kassan. Det riskerar att bidra till längre arbetslöshetsperioder. För att motverka detta kan kontrollen av arbetssökandes aktivitet stärkas. Bättre möjligheter att anvisa jobb eller arbetsmarknadspolitiska insatser eller utbildning innebär en bättre kontroll av arbetssökandes vilja till arbete.

Den borgerliga regeringen urholkar Sveriges flexicurity. Vi socialdemokrater värnar den nordiska modellen och därmed den svenska modellen. Vi står för flexicurity - för trygghet för förändring

Sven-Erik Österberg, ordförande socialdemokraternas jobbrådslag

Luciano Astudillo, ordförande socialdemokraternas jobbrådslag

Sidan uppdaterades senast: 2009-11-03 18:07