Hur ställer sig alliansen till kvinnofällorna inom omsorgsyrken?

Vi S-kvinnor kräver att Stenungsunds kommun erbjuder omsorgspersonal heltidstjänster och slutar att ge visstidsanställningar. De villkor, lön och tjänstgöringsgrad som dessa kvinnodominerade yrken har gör det svårt att försörja sig och bidrar till att färre söker sig till att arbeta inom vården.

Att vara visstidsanställd innebär lägre lön. i genomsnitt 12 procent mindre än tillsvidareanställda i grundlön för heltid. Om hänsyn tas till att visstidsanställda i betydligt högre utsträckning arbetar deltid är skillnaden i faktisk arbetsinkomst över 50 procent.
Visstidsanställning är betydligt vanligare bland kvinnor. Tre av fyra visstidsanställda inom Kommunal organisationsområde är kvinnor. Hur kan detta komma sig?

En tredjedel av de sysselsatta kvinnorna arbetar deltid, främst därför att deras arbeten är organiserade på det sättet. Löneutvecklingen liksom hälsan är sämre för deltidsarbetande.
En heltidsanställning är en tryggare anställning och den högre lön heltid medför påverkar sjuk- och föräldraersättning och framtida pension. Rätt till heltid är alltså en fråga om rätten till egen försörjning och ekonomiskt oberoende. Inom vård- och omsorg i Stenungsund är det ovanligt att få arbeta heltid. Varför är det så? Vad vill ni i alliansen göra åt det? Varför ska rätten till egen försörjning bero på vilket yrke man valt och vilket kön man har??
8 av 10 män arbetar i, ofta små, mansdominerade yrken. Det verkar de tjäna på. 7 av 10t kvinnor arbetar i, ofta stora, kvinnodominerade yrken. Det verkar kvinnor förlora på. En könssegregerad arbetsmarknad driver ojämställdhet. Detta måste vi bekämpa!
Kommunals rapporter visar att intresset för att jobba inom omsorgsbranschen minskat dramatiskt på trettio år.
Bakom den dramatiska nedgången i antalet sökande i början av 1990-talet låg med stor sannolikhet nittiotalskrisen, som ledde till minskad sysselsättning i den offentliga sektorn, inte minst bland undersköterskor och vårdbiträden. Men den krisen kan knappast förklara att sökandetrycket inte har återhämtat sig sedan dess.
Äldreomsorgen har länge kännetecknats av dåliga anställningsvillkor och låga löner. I äldreomsorgen är möjligheterna till heltidsanställningar begränsade, arbetsmiljön ofta dålig och medellönerna lägre än i mansdominerade yrken med motsvarande krav. När ungdomars preferenser för olika yrken kartläggs så upplevs alla dessa faktorer som oattraktiva, vilket kan förklara det minskade intresset hos ungdomar för att söka sig till äldreomsorgen.
Samtidigt kommer behovet av utbildad arbetskraft att öka kraftigt framöver (150 000 anställda till 2030) som en följd av att det blir allt fler äldre i befolkningen. Men vem ska ta hand om våra äldre då?

S-kvinnor i Stenungsund
Carola Granell, Carin Oleryd, Pia Andell och Janette Olsson

Sidan uppdaterades senast: 2012-03-13 16:34