Om några veckor är det val igen.
Ett val som väcker måttlig entusiasm bland såväl väljare som valarbetare. Däremot är valet oerhört viktigt.
Regionvalet 2011 handlar till stor del om tandvård, kollektivtrafik och inte minst om sjukvården.
Den enorma ideologiska skiljelinjen mellan partierna finns i allra högsta grad med i ett omval för Västra Götalandsregionen.
Regionens arbete och bestämmandeområde är alldeles för viktigt än att blunda för. De röster som höjs vilka menar att valet är ointressant och inget annat än tidskrävande bör inte stå oemotsagda.
Dagligen befinner vi oss i ett klimat där omvalet inte talas om, ointresset för vårt landstings styre växer. Det är inte särskilt svårt att förstå varför. Politiken i kommuner och landsting framställs sällan som något ”sexigt” ur en politisk synvinkel. Utan uppfattas istället väldigt byråkratisk och helt i avsaknad av ideologiska färgklickar.
Västra Götalands län är näst störst i Sverige med ungefär 1,5 miljoner invånare. Det är en otrolig mängd människor som ska tillgodoses av politiken. Det råder speciellt stora oegentligheter i fråga om hur sjukvård och tandvård skall bedrivas. Skillnaden mellan ett moderat Västra Götaland och ett socialdemokratiskt lett län är stora och värda att notera.
Moderaternas klassiska ide om att människor inte har samma genuina människovärde görs tydlig i regionpolitiken. De anser att välbärgade människor med privata vårdförsäkringar, ska kunna resa via gräddfiler genom köer och trängsel som skapas för andra klassens passagerargång. Socialdemokraterna ser det å andra sidan som en demokratisk självklarhet att vård ska fördelas efter behov, inte efter plånbokens tjocklek.
De få moderata slagord som hörts i omvalet är ironiskt nog framåt! Absolut inget vidare konservativt slagord, men samtidigt utelämnas besked om hur sjukvården skall organiseras och progressivt byggas bättre. Återigen har Socialdemokraterna svar på frågorna, införa jourbilar för hembesök till äldre, barn och multisjuka. Minska väntetiden för att få träffa läkare på akuten till max en timma etcetera. Väljarna har nu en stor fråga att ställa sig själva. Ska stegen som tas framåt, gå mot ett mörkblått och ovisst moderat samhälle? Eller bör vi gemensamt istället gå mot ett samhälle som präglas av idén om människors lika värde och där vi ser på en främling som en vän vi ännu inte lärt känna?
Filip Svantesson SSU Norra Älvsborg