Skiljelinjen i svensk politik är skarp och tydlig

Det går en skarp skiljelinje mellan den socialdemokratin och borgerligheten.
Vi socialdemokrater vill ha frihet och möjligheter för alla, inte begränsa det till vissa.

Socialdemokraterna startades för att stärka arbetstagares rättigheter i Sverige. Många socialdemokratiska reformer i detta syfte har lett till att Sverige blivit en demokrati och en av världens främsta välfärdsnationer.  Trots hårdnackat motstånd har även delar av högern accepterat många av våra krav om mänskliga rättigheter, frihet och ett jämlikt samhälle, men inte allt.

De senaste åtta årens politik har emellertid lett till ökande klyftor och minskande jämlikhet.  De som tjänar mest har fått den största delen av skattesänkningarna. Arbetslösa och sjuka har fått sämre ekonomi och mindre att säga till om.  ”De fria valen” på ”marknadens villkor” leder till sämre sjukvård, skola och social trygghet för dem som inte bor i rätt områden eller har de rätta förutsättningarna.
Barn som fötts in i en familj med små ekonomiska resurser får inte samma möjligheter till studiehjälp eller en bra fritid som man kan förvänta sig.
Kultur och många fritidsaktiviteter begränsas mer och mer, till dem som har råd.
Anställdas trygghet på arbetsplatsen och deras rättighet att teckna kollektivavtal har av denna regering, med hjälp av SD, minskat.
När omsorgen av äldre pensionärer blir lidande av skattesänkningar för andra, blir svaret glatt: RUT-tjänster.

Vi vill istället ha en politik som värnar om allas lika värde och om allas rätt till likvärdiga möjligheter. Alla skall ha rätt till utbildning, möjlighet till försörjning och rätt att påverka genom kollektivavtal.
Man måste kunna få en annan chans.

Tillsammans med SD har Alliansen, i riksdagen, drivit igenom försämringar i a-kassa och socialförsäkringar, gjort det otryggt på arbetsplatsen med mer visstider och sämre skydd för den anställde. Fackföreningars rätt och möjlighet att påverka beslut och teckna avtal har minskat.
Istället för att stärka industrin och dem som jobbar där, har man blundat för problemen. Statsministern säger till och med att det i princip inte finns några industriarbetare kvar i Sverige.
Han har fel.

Vi behöver investera för tillväxt, göra företag och människor starkare, öka efterfrågan av arbetskraft och skapa trygghet genom utbildningar och möjlighet till omställningar, men framförallt genom att ge människor trygghet en av ett arbete med bra villkor. Detta har inte skett under de senaste åtta åren. Sverige behöver en ny regering.

/Andreas Parkås, vice ordförande för GKN Aerospace Verkstadsklubb.

Sidan uppdaterades senast: 2014-09-10 12:56