Budget 2013

Sida

1 av 18

S

OCIALDEMOKRATERNA, MILJÖPARTIET DE GRÖNA

OCH

TROSA RADIKALERS

B

UDGET FÖR TROSA KOMMUN

2013

MED PLAN

2014-2015

FÖR EN MODERN OCH FRAMTIDSINRIKTAD

KOMMUN

MED SOCIAL

, EKONOMISK OCH EKOLOGISK

HÅLLBARHET

Sida

2 av 18

S

AMMANFATTNING

Budgetförslaget från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och

Trosa radikaler gällande Trosa kommun 2013 innebär en prioritering

av kommunens ekonomi, välfärd och miljö. Vi tillför kommunen ökade

intäkter på 5 miljoner som en skattesats på 21:46 innebär. Vi anser att

ett större ansvar för kommunens ökade lånekostnader behövs för att

inte riskera att kunskap, människor och verksamhet på sikt sparas

bort.

Vi tycker vidare att det behövs ett större politiskt ansvar för framtiden.

Vi tillför ökade resurser till skolan, ökar skolpengen med sammanlagt

3,4 % men vill också att förskolan och skolan fördelar resurserna mer

efter behov. En likvärdig skola ger också bättre kunskapsresultat.

Genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas

också moderna företag och nya jobb växer fram. Investeringar som tar

oss till ett klimatsmartare samhälle och förstärker vår profil som

Ekokommun är viktiga för oss. Investeringar i IT som en del av en

gemensam infrastruktur för kommunikation är en framtidssatsning

både i skolan men också för företagarna. Vi tror också att vår kommun

mer systematiskt kan arbeta med sociala investeringar. Det

förebyggande arbetet det innebär att alla elever lyckas nå målen i

skolan kommer att betalas igen mer än någon riskaktie på börsen. Vi

fortsätter också att prioritera insatser som vi vet är investeringar i tillit

såsom ”FixarMalte”, för de äldre och familjecentral för de yngre.

Arbete och kunskap är grunden för vårt välstånd och att erbjuda fler

ungdomar sommarjobb, rätt förutsättningar för vidare studier och bra

lärare är del av vår långsiktighet. Kommunens personalförsörjning, och

personalens förutsättningar och arbetsmiljö bör också prioriteras för

att bygga för framtiden.

Vi anser att vår budget ger svar på de utmaningar som vår kommun

står för. Vi är beredda att ta det ansvaret och ge kommunen de

förutsättningar som behövs för att möta framtiden.

Sida

3 av 18

K

OMMUNENS EKONOMI

Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Trosa Radikaler lägger

en ansvarsfull gemensam budget 2013 med en plan för en modern och

framtidsinriktad kommun. Med vår ansvarfulla budget vill vi visa på

prioriteringar som på sikt ska ge förutsättningar för ett hållbart

samhälle ekologisk, socialt och ekonomiskt.

Vi vill skapa ett jämlikt Trosa där klyftorna inte ökar. Rättvisa, tillit,

kreativitet och långsiktig utveckling är vår utgångspunkt när

kommunens gemensamma skatteintäkter ska fördelas och prioriteras.

Vi menar att en ansvarsfull ekonomisk politik handlar om att ta ansvar

för framtiden. Vi kan inte och får inte frikoppla den ekonomiska

politiken från naturen. Lika lite som vi kan frikoppla den svenska

ekonomin från vår omvärld.

Vi, Socialdemokrater, Miljöpartister och Trosa radikaler är i opposition

men redan 2014 är det åter val. Vi har i vår budget för 2011 och 2012

presenterat ett antal reformer vi vill genomföra. Dessa kvarstår och

finns med i budget för 2013. I denna ”skuggbudget” pekar vi ut de

skillnader och de satsningar som vi prioriterar.

Kommunens styrdokument,

Fastlagd kurs som redan 1991 i politiskt

samförstånd togs är grundbulten för denna budget. Fullmäktiges nya

mål har vi aktivt arbetat med och i brett samförstånd över

blockgränserna har vi enats om 20 mål. Vi önskade ytterligare 1 mål

på fullmäktigenivå, ett medborgarbaserat kultur och fritidsmål. Det

röstades ned av majoriteten.

Fullmäktiges mål kommer nu att brytas ned av nämnderna/styrelsen

och fastställas av fullmäktige i november 2012. Vi utgår då också från

att ett medborgbaserat jämställdhetsmål finns med. Vi tror också att

en del av de osäkerheter som finns runt budgeten med exempelvis

bemanningen på våra äldreboenden och dess finansiering kommer att

ges klarare besked från statsmakterna. Det är därför troligt att en

reviderad budget för 2013 kommer att presenteras senare i höst.

S

KATTESATSEN

Vi utgår från de budgetförutsättningar som antagits av

kommunstyrelsen med den reservationen vi avlämnat vad gäller

skattesänkning. I vårt budgetförslag tillförs istället kommunen det

Sida

4 av 18

skatteunderlag på 21:46 som kommunen hade 2011. Vi accepterade

inte den moderatledda alliansens skattesänkning på 20 öre för 2012.

Vi tillför intäkter på 4 miljoner 9 hundra 83 tusen kronor.

B

EFOLKNINGSTILLVÄXTEN MER REALISTISK 2013

I juni 2011 bedömde vi att fullmäktiges mål på en befolkningstillväxt

på 150 invånare årligen inte skulle uppnås 2011. Vi fick rätt. För 2012

innebär det att kommunens skattintäkter minskades med ca 3

miljoner på grund av att vi är 68 personer färre än budgeterat. Den

reviderade befolknings siffran för 2013 på 11 702 är mer realistisk och

vi hoppas att Trosa kommun nu åter kan få en gynnsam

befolkningstillväxt med fullmäktiges mål som riktmärke.

Ö

KADE LÅN RISKERAR ATT MINSKA VÄLFÄRDEN

I årsbokslutet för 2011 är den ökade låneskulden uppe i 22 622 kronor

per invånare. De ökade kapitaltjänstkostnaderna innebär att alltmer

av kommunens gemensamma intäkter går till finansiella kostnader och

ökade driftkostnader. Detta innebär att kommunens välfärdssektor

med skola och vård och omsorg på sikt riskerar att urholkas. Det är

oroande och riskerar att minska kommunens attraktionskraft om de

mjuka värdena i form av bra skolor, äldreomsorg och kultur och fritid

offras. För att vara tydliga är det viktigt att regeringens

budgetutrymme också går till kommunerna för att möjligöra och

utveckla välfärden.

A

VSÄTTNING TILL PENSIONER EN ANSVARSFRÅGA

I majoritetens budgetförutsättningar för 2013 finns inte några

avsättningar med för pensioner, fullmäktiges mål är 2 %. I

budgetberedningen framkom att en återbetalning från AFA kan

komma att göras med ett besked i juni 2012. Vi anser att dessa

återbetalningsmedel bör användas till att uppnå fullmäktiges mål

gällande pensionsavsättningarna.

Samtliga partier i riksdagen har också ställt sig bakom

moderniseringen av utjämningssystemet men regeringen har ännu

inte lagt fram propositionen. För Trosa kommun innebär det minskade

anslag i utjämningssystemet med ca 2,7 miljoner. Vi anser att det

viktigt att ha en beredskap på sista raden även för detta även om

beslutet fördröjts och troligen inte får genomslag förrän budgeten

2014.

Sida

5 av 18

L

ÅNGSIKTIGHET ISTÄLLET FÖR KORTA 1-ÅRSPROGRAM

Trosa kommun har sedan majoritetsskiftet 2006 genomfört

neddragningar/rationaliseringar för att den nuvarande majoriteten ska

klara de skattesänkningar man utlovat. Nu har snart verksamheternas

uppfinningsrikedom och effektiviseringspotential kommit till världens

ände. Det går inte längre att dra ner på verksamhet och kalla det 1-års

satsningar. Vi, Socialdemokrater, Miljöpartister och Trosa radikaler

värjer oss mot det instrumentella att kalkylera i rationaliseringar och

ge tillbaka i kortsiktiga 1 års pengar. Vi kommer dock så länge vi är i

opposition använda majoritetens budgetförutsättning men vi anser

inte att ”tomtebloss” för 5 miljoner är väl satsade pengar längre. Vi

har pekat ut 1-års pengar för 2 miljoner 750 000 kronor.

Verksamheterna har synliggjort vissa behov av engångskaraktär. Det är

framför allt utbildningar/utredningar som vi uppmärksammat på

verksamhetsbesök och i kontakter med kommunens invånare.

Vi som företräder Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa

radikaler vågar ta ansvar för våra prioriteringar, det innebär

exempelvis att vi frågar oss hur skolan, förskolan och äldreomsorgen

klarar sina över respektive underskott. Den nuvarande majoriteten har

sjösatt ett ekonomisystem men tar inget politiskt ansvar i form av

styrningsprinciper. Exempelvis hur mycket + respektive – kan en enhet

ackumulera? Vilka politiska krav på kvalitet finns? Är det okay att en

enhet inom kommunen kan köpa arbetskläder medan en annan inte ?

–vad är likvärdiga förutsättningar?

Vi såg med oro på hur Hedebyskolans och Fornbyskolans underskott

2011 riskerade att bidra till allvarliga kvalitetsbrister för barnen och

var pådrivande att något måste göras. Av kommunens resultat 2011

avsattes 3 681 000 till underskottet. Vi vill fortfarande att vi diskuterar

oss fram till ett politiskt styrmål gällande över och

underskottsöverföring. Vi anser att avstämning gentemot

kvalitetsaspekter och medborgarnas synpunkter måste införas för att

systemen ska kunna spegla ett politiskt ansvarstagande.

P

OLITISKT ANSVAR SOM STYRMODELL

Socialdemokraternas, Miljöpartiet och Trosa radikalers förslag till

arbetet med rationaliseringar är att verksamheterna presenterar hur

omprioriteringar utifrån forskning och beprövad erfarenhet kan

genomföras till budgetberedningen. Vi bedömer att ett långsiktigt

Sida

6 av 18

perspektiv med fokus på delaktighet, utvecklings och förändrings

process inom våra kommunala verksamheter innebär att vi kommer

att

kunna prestera en modern och effektiv organisation med fokus på

effektivt användande av våra gemensamma resurser. Den såkallade

lärande organisationen där olika kunskaper bryts och perspektiv som

härstammar från folkhälsa, ekonomi och ekologiskt hållbart är

utgångspunkt för formandet av den framtida kommunala

organisationen. Kvalitetsledning och kvalitetssäkring är nyckelord i

styrning och ledning av kommunen. Jämförande studier i kvalitet kan

lyfta såväl verksamhet som anställda och bidra till att höja den

ekonomiska effektiviteten på sikt. Vi föredrar ett

kvalitetsledningssystem som innebär en större politisk styrning när vi

ser kvalitetsbrister. Vi kallar det att ta politiskt ansvar.

K

OMPETENS VID UPPHANDLINGAR

Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Trosa radikalers politiska

ansvar för kommunens ekonomi och invånarnas möjlighet till insyn

innebär också att när beslut om att handla upp tjänster för kommunen

måste medborgarnas insyn garanteras och ansvar för gemensamma

skattemedel gälla. Principer som styr det ska finnas med redan i

förfrågningsunderlaget. En viktig kvalitetsindikator är att den

meddelarfrihet för anställda som finns lagstadgad i offentlig

verksamhet även ska gälla för den privat anställda som driver

verksamhet med skattemedel. Medborgarna i vår kommun har fått se

fördyrande investeringsprojekt samt upphandlingar som inte gynnat

kommunens ekonomi. Vi har bland annat påtalat att bättre rutiner

behövs för uppföljning och fått gehör för det. Vi bedömer att en

förstärkning både vad det gäller kunskapen hos beställarna/politiken

samt kvalitetssäkring behövs så 200 000 för kompetenshöjning förslås

även för 2013. Dessutom förstärks upphandlar sidan på tekniska

kontoret i ramen.

B

EHOVET AV BOSTÄDER

Inför budget 2013 är kommunens invånarantal beräknat på 11 702

personer. Vi hyser goda förhoppningar att den befolkningstillväxten

kan uppnås för 2013. Trosa kommun har dock under två år haft en

befolkningstillväxt som inte når upp till fullmäktiges mål.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler har i ägardirektiv

till det kommunala bolaget, Trobo varit tydliga att vi under

mandatperioden ska bygga 100 lägenheter, något som majoriteten

Sida

7 av 18

avslagit. Vi har som en kommun ett ansvar för bostadsförsörjningen.

Det vilar ett stort ansvar på kommunens politiker när det gäller

bostadsförsörjningen. Bristen på bostäder har bidragit till att

kommunen inte heller kunnat uppfylla det avtal som vi har om att

kunna ta emot 30 flyktingar. I solidaritetens namn och för kommunens

befolkningstillväxt bör detta ske och prioriteras.

A

RBETE OCH KUNSKAP

Genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas

moderna företag och industrier och nya jobb växer fram. Investeringar

som tar oss till ett klimatsmartare samhälle och förstärker vår profil

som Ekokommun är viktiga för oss. Vi hoppas att Trosa kommun skall

vara en föregångskommun bland landets Ekokommuner och bidra till

att förverkliga de nationella målen 2020 för hållbar energiförsörjning.

Vi anser att i Trosa kommun kan ett antal så kallade

gröna jobb skapas

om kommunen tar initiativ till utveckling inom miljöteknik exempelvis

vindkraft, biogas och vattenteknik. Dessa initiativ ger lokala

miljöfördelar och bidrar samtidigt till nya företag och arbetstillfällen.

Vi avsätter för 2013 medel för utredningar om hur fler arbeten kan

skapas inom dessa områden. Det handlar om förstudier,

nätverksbyggande, projekteringar, allt i syfte att skapa fler jobb och

stärka vårt varumärke som EKO kommun. Det här är investeringar

som ger utrymme för nya idéer att växa fram och för svenska

innovationer att industrialiseras. Det kräver också en företagarpolitik

där alla som bär på idéer till företag får möjlighet att förverkliga dem

och där små företag får växa. Kommunstyrelsens bör leda detta

strategiska arbete och tillförs 500 000 år 2013.

Arbete är grunden för vårt välstånd. En nyckel för att hålla ihop och

utveckla Sverige är att fler har ett jobb att gå till och därmed en egen

försörjning. Arbete skapar delaktighet. Arbete ger den enskilde

friheten att göra sina egna livsval, att förverkliga sina livsdrömmar. Att

ungdomar också tidigt får insikter i detta är viktigt och garantier för

sommarjobb för kommunens alla 16-åringar ser vi som en viktig väg. Vi

har föreslagit den så kallade Nynäshamnmodellen som ett viktigt led i

detta. Vi avsatte i rambudgeten 100 000 mer än majoriteten i

budgeten 2012, självklart kvarstår det 2013.

Sida

8 av 18

Vi vill också ta ansvar för att fler söker och utbildar sig inom vård och

omsorg. Kommunen, likväl som andra kommuner står inför stora

personalavgångar inom vård och omsorg men också inför faktumet att

allt fler yngre väljer att inte söka till gymnasiet omvårdnadslinje.

Kommunen är i behov av utbildad arbetskraft och har ett ansvar att

bedriva ett god kvalitativ vård. Vi vill att de ungdomar från kommunen

som läser på omvårdnadslinjen garanteras 4 veckors sommarjobb

inom kommunens vård och omsorgsverksamhet. Det kostar 250 000

årligen och är en investering för framtiden både för ungdomen själv

men också för kommunens kommande personalförsörjning.

Arbetsgivaren, Trosa kommun är en av de viktigaste

arbetsgivaraktörerna i vår kommun. Väl fungerande välfärdstjänster är

centralt för fler jobb och växande företag. Därför är rapporter om att

framför allt kvinnor tvingas tacka nej till nytt jobb eller gå ner till

deltidsarbete som en följd av brister i barn- och äldrevården

katastrofalt. Vi kan konstatera att i stället för att utveckla den politik

som varit så framgångsrik har omoderna reformer som lägre

ersättning vid vård av sjukt barn, vårdnadsbidrag och

barnomsorgspeng införts. Att öka kvinnornas deltagande i arbetslivet

och ge fler kvinnor möjlighet att arbeta heltid är av avgörande

betydelse för att skapa möjligheter för fler att forma fria och

självständiga liv och skulle dessutom utgöra ett värdefullt tillskott av

arbetskraft framöver. Vi är därför tacksamma att majoriteten tagit vår

motion om möjlighet till heltid för kommunens anställda på allvar och

att den handlingsplan som ska presenteras också kommer med

konkreta förslag hur fler kan få möjlighet att arbeta heltid. Behövs det

mer medel är det viktigt att det prioriteras då vi behöver vara en

attraktiv arbetsgivare om vi på sikt ska klara vårt välfärdsuppdrag. Vi

vet dock redan nu att arbetsmiljön gör att vissa personalgrupper inte

orkar arbeta heltid. Detta är inte acceptabelt varför vi avsätter

300 000 för att 2013 kartlägga vilka brister som finns i arbetsmiljön. Vi

anser också att kommunkontorets arbete med att utveckla

chefsgruppen i utvecklingssamtal är viktigt och behövligt då det bidrar

till en bättre delaktighet hos kommunens anställda.

Sida

9 av 18

D

ET LIVSLÅNGA LÄRANDET BÖRJAR TIDIGT

Många barn växer upp i familjer där resurser, sociala nätverk,

språksäkerhet och många valmöjligheter är obestridda men vårt

samhälle har också ansvar att ge möjligheter till barn som föds till

sämre villkor. Vår prioritering på skolans område handlar om att säkra

upp så att alla barn har rätt till kunskap. Alla barn och ungdomar har

rätt till lika god kvalitet i utbildningen – från förskola till forskning –

och alla har rätt att lyckas och nå kunskapsmålen.

Vi är övertygade om att alla vill och kan lära och vi vill ge alla elever

oavsett bakgrund förutsättningar att växa och nå resultat i världsklass.

Så ser vår vision om det livslånga lärandet ut. Det kräver övergripande

strukturer såsom ett aktivt arbete med FN`s barnkonvention,

delaktighet men också att barnomsorgspengen och elevpengen inte

bara fördelas per individ utan att behov också styr.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikalerna har aktivt

arbetat för att kommunen ska arbeta systematiskt med FN`s

barnkonvention. Det viktigaste för att få igång jobbet med

barnkonventionen är att ta fram ett övergripande måldokument, till

exempel ett barn- och ungdomshandlingsprogram eller ett

policydokument som beskriver vad vi vill eller tänker göra för att

förverkliga barnkonventionen. Vi fortsätter föreslå att

kommunfullmäktige tillsätter en programberedning där alla partier

ingår.

Socialdemokraterna skrev redan 2008 en motion om barnomsorg på

obekväm arbetstid som bifölls men det tog till 2011 innan den

nuvarande majoriteten inom befintlig budgetram konstruerade sin

egen tolkning av barnomsorg på obekväm arbetstid. För alliansen

verkar arbete på helger inte räknas som arbete. Vi anser att

barnomsorg på obekväm arbetstid är en reform som gynnar det

moderna arbetslivet och bidrar till en kvalitetshöjning för förskolan.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler vill att

barnomsorg också ska kunna erbjudas på helger. Vi avsätter 500 000 i

budgeten till en barnomsorg på obekväm arbetstid och inte bara

under vardagsnätter.

Skolbarnomsorgen eller ”fritids” har under flera år larmat om stora

barngrupper. Vi vill förändra skolbarnomsorgspengen så att

Sida

10 av 18

åldersintervallen går mellan 6-9 år samt 9-12 för att bättre spegla

omsorgsbehovet. Vi tillförde redan 2012 mer resurser till

skolbarnomsorgen med 400 000 kr och självklart kvarstår det. Vi riktar

också ett uppdrag till förvaltningen att ta fram ny

skolbarnomsorgspeng med andra åldersintervaller.

Den nuvarande grundskolepengen är lika för alla barn i hela

kommunen. Vi vet att föräldrars egen utbildningsbakgrund förklarar

skillnader i kunskaper hos olika barn. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

och Trosa radikaler vill att alla barn oavsett bakgrund ska ha möjlighet

att utveckla sina färdigheter. Det kräver också att elevpengen ger

förutsättningar att stimulera för att öka elevernas möjlighet till att nå

skolans mål. Rätten till kunskap får aldrig avgöras av föräldrarnas

bakgrund eller var du bor därför är det viktigt att professionen tar

fram en fördelningsnyckel som inte stigmatiserar utan ger

förutsättningar för lärande och utveckling. 2012 avsatte vi 2 % av hela

elevpengen, 1,4 miljoner till en central elevpeng för att uppnå en mer

likvärdig skola och 400 000 till förskolan. Den uppräkning av

elevpengen på 2 % , som majoriteten pressmeddelade den 21 mars

2012 motsvarar enbart kompensation för pris och löneuppräkningar

enligt budgetanvisningarna. Vi ser att skolan och kunskap blir alltmer

avgörande för de framtida arbetena och vill ge alla barn i vår kommun

möjlighet att gå i den bästa förskolan och skolan. Vi kommer att

presentera ett 10 punkts program hur vi vill fortsätta utveckla skolan. I

avvaktan på det ökar vi skolpengen med 3,4 % inför 2013. Dessutom

tillför vi särskolan 500 000 i ökat anslag och riktar ett uppdrag till

förvaltningen att återkomma med ett underlag för hur

kostnadsutvecklingen för särskolan ser ut framåt.

Den minskade likvärdigheten är också en av förklaringarna till att

resultaten i skolan sjunker. OECD visar tydligt att skolsystem som ger

alla elever samma chans att lyckas i skolan kommer också att prestera

höga resultat medan ojämlika skolsystem genererar låga skolresultat.

En skolpolitik för höga kunskapsresultat måste därför också vara en

skolpolitik för en jämlik skola som ger varje elev chans att lyckas.

Resurserna till skolan måste därför också fördelas efter elevernas

behov.

Den enskilt viktigaste faktorn för en elevs resultat är att de möter en

riktigt bra lärare. Det går inte nog att poängteras. Trosas skolor måste

Sida

11 av 18

därför skapa möjlighet till kompetenshöjande utbildningar,

karriärvägar och möjligheter att premiera duktiga lärare genom högre

lön. Det är en viktig fråga men rektorer måste också kunna lägga mer

tid på det pedagogiska ledarskapet. Skolan likväl som kommunen

måste utvecklas till en mer lärande organisation, styrningen är viktig

och vi har diskuterat vår modell för det under kommunens ekonomi.

Skolledare måste vidare ges möjlighet till fortsatt pedagogiskt

utvecklingsstöd. Framstående lärare bör coacha och vägleda andra om

vi ska vända utvecklingen i skolan. Skolan är en sådan viktig institution

och det finns knappast någon bättre investering än kunskap. Varje

krona som vi idag lägger på skolan kommer att betala sig på sikt. Det

som är en utgift i dagens budgettabeller är en vinstmaskin i framtiden.

Sociala investeringar i barn och unga är att investera i framtiden och

både politiker och kommunens anställda bör lära sig mer om sociala

investeringar. Det förebyggande arbetet det innebär att alla elever

lyckas nå målen i skolan kommer att betalas igen mer än någon

riskaktie på börsen. Vi vill att utbildning i hur kommun kan börja

arbeta med att få tillgång till socialt investeringskapital ska erbjudas

och att omställningen till att börja tänka preventivt på allvar påbörjas.

Det är ett arbete som handlar helhetssyn, långsiktighet, tidiga insatser,

rätta ekonomiska incitament och tillgång till socialt investeringskapital

och alltså en kommunstyrelsefråga. 200 000 avsätts till en

stödfunktion för det arbetet som också innefattar hur Trosa kommun

kan skapa en social investeringsfond.

På kommunens socialtjänst har man genom ett förebyggande arbete

på hemmaplan med familjebehandlare och drogterapeuter lyckats

under flera år minska placeringskostnaderna. Det har inneburit att

socialtjänsten utifrån sin budget kunnat lämna tillbaks på ca 7 miljoner

årligen och bidragit till kommunens goda resultat. Vi tror att mer av

systematiskt arbete och ännu tidigare insatser som är generella i

skolan kan ge ännu bättre resultat.

Men det är också en fråga om att sätta igång, göra något och göra

något konkret i preventiva och förebyggande termer.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikalerna har under flera

år påtalat behovet av en familjecentral i Vagnhärad. Vi fortsätter att i

vår budget lägga ett markeringsbelopp på 300 000 för detta

samverkansprojekt. En familjecentral tillsammans med landstinget och

Sida

12 av 18

föreningar är ett sätt att bygga en mötesplats för föräldrar och barn så

att tidiga insatser kan erbjudas för att förebygga senare bekymmer.

Självklart ska familjecentralen kvalitetssäkras i enlighet med

Landstingets dokument om familjecentralernas organisering (KAFO).

Vi vet redan idag att kyrkans föräldra- barnverksamhet i Vagnhärad

lockar jättemånga och skulle kunna vara starten på detta

samverkansprojekt. Ett annat viktigt samverkansprojekt med

landstinget är ungdomsmottagningen. Vi välkomnar därför den

omprioritering utifrån befintlig ram som socialtjänst förvaltningen har

gjort som ska öka stödinsatserna för ungdomar. Vi har sett i både

Rädda barnens undersökning och i landstingets undersökning Liv och

Hälsa/ung att flickor upplever psykisk ohälsa i större utsträckning än

pojkar. Dessa varningssignaler bör uppmärksammas och vi riktar ett

uppdrag till ansvarig nämnd att återkomma med ett handlingsprogram

inför arbetet med budget 2014.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler har drivit på att

skolans elevhälsa ska anslagsfinansieras och finnas som stöd för hela

utbildningsväsendet. Nu är det gjort vilket vi välkomnar. Vi ser dock

stora utvecklingsmöjligheter med ett mer sammanhållet resursteam

och tror att en förstärkning av en studie och yrkesvägledare som ges

ett stort utrymme att arbete med utvecklingsfrågor knutna till

näringslivet kan bidra till att höja grundskolans resultat och skapa

tydligare målbilder för eleverna att studera vidare.

Vi tror att vår idé om ett lärcentrum i kommunen där näringsliv,

Stensunds folkhögskola, högskolan, arbetsmarknadsenheten,

näringslivsenheten tillsammans kan utveckla arbetsmarknaden i

kommunen. Det finns ett glapp mellan ungdomar och den kompetens

som efterfrågas varför ett lärcentrum med vida tentakler kan öka

kvalitén i skolan och för vårt näringsliv. Vi avsatte redan 2012 1 miljon

till resurs/lärcentrum samt utökade näringslivsenheten med 350 000

där även medel för egeninsats vid ansökan om eventuella EU-medel

ingår. Självklart kvarstår det i ramen för 2013. Vår kommun måste bli

bättre på samverkan både lokalt, regionalt, nationellt och

internationellt då det driver kvalitet och öppnar för en bredare

arbetsmarknad.

Sida

13 av 18

T

RYGGHET OCH OMSORG

Varje generation drar nytta av den välfärd som generationer före oss

har lagt grunden till. Vi kan därför tacka våra äldre idag för deras

arbete som gjort att det skulle bli bättre för nästa generation. Denna

generationstanke ligger bakom den svenska modellen där välfärd ska

fördelas solidariskt och efter behov. På kommunens äldreboende har

antalet personer med högre grad av omvårdnadsbehov ökat och om

kraven på ökad bemanning från socialstyrelsen införs från 1 januari

2013 kommer vård och omsorg behöv många miljoner extra för att

möta de kraven. Vi utgår från att staten i så fall kompenserar fullt ut

men vård och omsorg har under flera år gått med underskott vilket

oroar och måste noggrant följas. Dessutom finns farhågor att den

rationalisering/neddragning på 1 miljon som ska göras på vård och

omsorgsnämnden inte kan fullföljas. Som tidigare nämnts kan en

reviderad budget behövas om staten inte kompenserar för den av

staten beslutade reformen.

För vård och omsorgspersonalen både inom förskola och vård finns

inte arbetskläder. Vissa resultatenheter har löst det genom att ta av de

överskott de genererat medan andra inte haft den möjligheten. Vi

anser att detta inte ska ske med den peng som enheterna tilldelas

varför vi avsätter 500 000 till arbetskläder till vår personal 2013.

Rehabiliteringsarbetet liksom möjlighet till icke biståndsbedömda

servicetjänster är folkhälsoinsatser som är samhällsekonomiskt

lönsamma och spar lidande men ökar tryggheten för den enskilda.

Dessa sociala investeringar är långsiktiga och nödvändiga för

kommunens framtida budget. Vi fortsätter att avsätta 350 000 till en

”FixarMalte” som kan utföra dessa servicetjänster som förhindrar fall

och ökar tryggheten och tilliten människor emellan. Det är ett steg på

en investering som på sikt är lönsam och det är insatser som

”FixarMalte” som också tydliggör vad vi menar med sociala

investeringar med fokus på förebyggande och folkhälsa.

Enligt medborgarundersökningen är Trosas kommuns medborgare en

av landets tryggaste och det är bra men arbetet med trygghetsfrågor

måste ständigt vara aktuellt. I kommunen finns en samrådsgrupp och

insatser för att förebygga brott måste både ges politisk prioritet och

medel. Vi anser fortfarande att ett brottsförebyggande råd som kan

Sida

14 av 18

engagera både företagare, fastighetsägare, polis och andra

myndigheter kan vara ett viktigt forum för att tillsammans markera

noll tolerans mot brott och andra normbrytande beteenden. I

avvaktan på ett riktigt BRÅ ger vi ett markeringsbelopp om 200 000 för

tryggetsfrågor. Socialdemokraterna har redan 2009 motionerat om 15

platser för ökad trygghet där medborgarna involveras i processen med

att identifiera områden som kan behöva åtgärdas för att öka

tryggheten. Vi ser gärna att den insatsen kan prioriteras.

M

ÖTESPLATSER OCH FÖRENINGSLIVET

Ett rikt och varierat föreningsliv bidrar till att skapa goda livsvillkor för

alla. Vissa föreningar har egna mötesplatser/lokaler där medlemmar

möts och där allmänheten ibland bjuds in till olika arrangemang. I vårt

budgetförslag har vi en pott för de föreningar som har egna lokaler där

föreningarna kan söka medel för angelägna upprustningar,

ombyggnader eller liknande. Vi avsätter 200 000 årligen för att stödja

det ideella engagemanget och mötesplatser för människor.

I Trosa har vi ett rikt kulturliv med flera engagerade kulturutövare. Vi

vill bidra till att kreativiteten kan fortsätta blomstra genom att också

kommunen bidrar till att hålla ihop nätverksbyggande och dialogen

med både lokal, regionala och nationella aktörer. Inflytande och

delaktighet är viktiga parametrar som gynnar folkhälsan. Redan 2009

väckte Trosa radikaler en motion om ökat inflytande för ungdomar i

kommunen som bifölls men vi har inte sett några konkreta förslag på

strukturell nivå. Vi tar frågan på allvar. Socialdemokraterna,

Miljöpartiet och Trosa radikalerna fortsätter att avsätta 400 000 till

arbetet med kultur och ungdomsinflytande årligen.

Ungdomens hus håller på att finna sina former och här är samverkan

med föreningslivet och ideella organisationer viktigt för att skapa

dynamiska mötesplatser. En ökad aktivitet kräver också ökade årliga

anslag. 2012 tillfördes kultur och fritid 200 000 i utökad ram. Vi

hoppas att ungdomens hus i Vagnhärad kan bli hela kommunens

stolthet och mötesplats för det krävs extra resurser så att huset också

kan vara mer tillgängligt. Vi tillför ytterligare 100 000 i ram för 2013.

Dessutom vill vi utreda inom 1-års pengen hur en eventuell buss

ringlinje i kommunen kan fungera för att öka känslan av att

Ungdomens hus är hela kommunens hus.

Sida

15 av 18

Digitaliserat hus. Avvakta förhandlingar 2012.

K

LIMAT OCH ENERGIOMSTÄLLNING

Klimatansvaret spänner från global till lokal nivå. Den gröna

omställningen kan också höra ihop med politiken för fler jobb i

kommunen. Vi har under rubriken arbete och kunskap pekat på

kommunstyrelsens strategiska funktion och vad satsningen på 500 000

för miljöteknikutveckling under 2013 kan bidra med. Kommunen står

inför en ny upphandling av renhållningsentreprenad där sopor nu

också blivit en resurs och råvara för biogas. Ett nytt reningsverk

kommer att byggas vilket med rätt utformning också kan bidra till

biogasproduktion. Dessutom skulle slam från lågflödesmuddring av de

grunda vikarna kring Trosa kunna utnyttjas som råvara för

biogasproduktion. Vi anser en förstudie som kan klarlägga potential

och ekonomi för lokal produktion av fordonsgas ska initieras inom de

500 000 kr 2013.

Landbaserad vindkraft bör enligt nyligen publicerade utredningar

kunna konkurrera framgångsrikt med ny kärnkraft. Trosa kommun

skulle kunna bidra till omställningen till en helt förnybar

energiförsörjning genom att identifiera lämpliga placeringar av sådana

anläggningar och allvarligt fundera på att bilda bolag för att bygga ett

vindkraftverk. Medel för utredning av förutsättningarna och

förprojektering ryms även de inom de 500 000.

Vi vill att medborgarna ska vara trygga med kommunens miljöåtgärder

när det gäller återställandet av jordens klimat men det är viktigt att

den nationella nivån tar täten. En liten kommun som vår kan på olika

vis bidra med att stadsplaneringen sker med klimatmål i sikte, att vi

energioptimerar, att byggnation och renoveringar sker energieffektivt.

Här kan kommuner gärna tävla med varandra för att sporra och

inspirera. Det är tydligt att man behöver sätta pris på ekosystemen

och där plånbok och samhällsintresse drar åt samma håll. Gröna varor

ska vara billigare än svarta som nationalekonomen Klas Eklund

uttrycker det.

Sida

16 av 18

I

NVESTERINGAR FÖR SKATTEKOLLEKTIVET

I Trosa har stora investeringar gjorts och kommunens låneskuld har

ökat kraftigt.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet samt Trosa radikalerna ser dock att

kommunen inom en snar framtid är i behov av ett LSS boende men

också att skolorna behöver möjligheter till flexibla lokaler för att bygga

för framtiden. Att vara i skuld är inte att vara fri och Trosas ökning av

skuld per invånare från 172 kr per invånare 2007 till dagens 22 622 kr

är ett allvarligt bekymmer för medborgarna i Trosa kommun och

riskerar att välfärden urholkas.

Den moderatledda alliansen var tydlig i sin prioritering där de väljer att

hellre parera sin skattesänkning inför 2012 med extra medel till

vikande konjunktur än att betala av lån. Vi anser det inte rimligt skjuta

upp skulder och på sikt vältra över det ansvaret på barnen, på de äldre

och på miljön. Vi har därför ett resultat på sista raden som kan bidra

till att sänka lånekostnaderna och därmed de kapitaltjänstkostnader

som belastar driften.

Vi har tillsammans med majoriteten ställt oss bakom de investeringar

som gjorts i vår kommun men vi har sett under alliansens ledning att

många projekt som upphandlats har fördyrats, försenats eller gjorts

om. Det har inneburit stora kostnader för kommunen. Vi avsätter

därför 500 000 till en upphandlartjänst i ramen. Vi står inför stora

upphandlingar på den tekniska sidan 2013. Både juridiken men också

45

17 2 0 13

110

260

0

50

100

150

200

250

300

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Trosas låneskuld, Mkr

Sida

17 av 18

uppföljningen av avtal exempelvis inom kost och städ och hemtjänsten

måste kunna följas med kvalitet. Vi tror att denna uppföljning kan leda

till besparingar på ca 300 000 årligen.

Vi lägger också 500 000 ytterligare till IT satsning i skolan som tas från

Kommunstyrelsens investeringsreserv. Kommunen behöver också vara

med i att bygga infrastrukturen för IT gällande landsbygden. Det är en

viktig ur näringslivsutveckling men också för att öka kommunens

attraktionskraft som bostadsort. Trosa ligger lågt var det gäller tillgång

till bredband och med de statliga satsningar som finns kan kommunen

i samverkan med olika byalag hitta konstruktioner som gör att

kommunen kan få upp täckningsgraden. Vi tar 3 miljoner från

investeringsreserven samt riktar ett uppdrag till förvaltningen hur

kommunen tillsammans med det kommunala bolaget Trofi kan

utveckla kommunens infrastruktur i form av bättre IT

kommunikationer. En annan god investering som kan genomföras med

omedelbar avskrivning är att Trosa erbjuder Surfzon, exempelvis vid

hamnen. Vi tar 100 000 från 1-års pengen till denna satsning.

Dessutom är förskolorna i framför allt Vagnhärad dåligt underhållna

och vi avsätter 750 000 till underhålls åtgärder 2013.

I

NVESTERINGAR FÖR AVGIFTSKOLLEKTIVET

Sedan många år har frågan om ett nytt reningsverk för

avgiftskollektivet diskuterats politiskt. Det har inneburit att det

nuvarande reningsverket i Trosa haft ett eftersatt underhåll. Den

nuvarande majoriteten beslutade 2010 att lappa och laga det gamla

reningsverket i avvaktan på nybyggnation senare. Socialdemokraterna,

Miljöpartiet och Trosa radikalerna ville bygga ett nytt reningsverk

omedelbart vid Trosa våtmark. Vi fortsätter att avsätta

investeringsmedel för ett nytt reningsverk och riktar ett uppdrag till

förvaltningen hur denna miljöinvestering i avgiftskollektivet kan

utformas för att öka anslutningarna så att fler kan dela på

investeringskostnaderna och stärka EKO kommunen.

Med anledning av att den nya huvudvattenledningen mellan Sörtuna

och Trosa under 2013 ska projekteras och anläggas förordar vi att

avloppsrör läggs ner så att anslutning till nya reningsverket sedan kan

möjliggöras.

Sida

18 av 18

F

ÖRSLAG TILL BESLUT

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikalerna föreslår

kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige

1.

att anta Socialdemokraternas, Miljöpartiet de Gröna och Trosa

radikalernas förslag till budget för 2013 med flerårsplan för 2014-

2015 samt göra förslaget till politisk inriktning och därmed göra

det till övergripande styrdokument.

2.

att fastställa utdebiteringen för år 2013 till 21:46/skattekrona.

3.

att fastställa kommunfullmäktiges övergripande mål med tillägg

för ett medborgarbaserat kulturmål.

4.

att bemyndiga kommunstyrelsen att fördela investeringsmedel ur

kommunstyrelsens investeringsreserv till annan nämnd.

5.

att bemyndiga nämnder och styrelse att besluta om investeringar

för den egna verksamheten inom av kommunfullmäktige beslutade

investeringsram.

6.

att uppdra åt nämnder och styrelse att senast i december upprätta

internbudgetar för år 2013 inom beviljade anslag samt genomföra

verksamhetsförändringar för att klara budget för år 2013.

7.

att fastställa pengabelopp för förskola, grundskola, hemtjänst och

särskilt boende enligt bilaga 2.

8.

att bemyndiga kommunstyrelsen att ur anslag för central buffert

anvisa medel enligt fastställda kriterier.

9.

att fastställa kommunens internränta till 5 %.

10.

att taxan för mät och kartverksamhet höjs 3 %.

11.

att B-beloppet för taxan avseende planering, byggande och

strandskydd fastställs till 44.

12.

att kommunstyrelsen under 2013 har rätt att omsätta lån, dvs låna

upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till

betalning under 2013.

13.

att kommunstyrelsen under 2013 har rätt att nyupplåna, dvs öka

kommunens skulder under 2013 med totalt 100 000 000 i enlighet

med kommunens finanspolicy.

14.

att minska 2012 års investeringsram med 37 430 tkr att ersättas av

18 763 tkr 2013 , 4 072 tkr 2014 och 14 595 tkr 2015

RESULTATBUDGET (TKR)

Invånare 11 469 11 540 11 472 11 574 11 702 11 809

Utdebitering kronor/skattekrona

21:46 21:26 21:26 21:46 21:46 21:46

RÖD/GRÖN budget

Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan

Skatteprognos april 2012

2011 2012 2012 2013 2014 2015

Verksamhetens intäkter 101 803 93 466 97 268 90 093 91 839 93 961

Verksamhetens kostnader -580 292 -577 954 -582 912 -582 185 -596 363 -615 683

Nettobesp. 2012-13 med 3 + 3 mkr ingår ovan 0 0 0

Nya satsningar 0

Avskrivningar skattekollektivet -20 997 -25 265 -25 265 -27 836 -32 492 -32 620

Avskrivningar avgiftskollektivet -1 584 -1 876 -1 876 -2 900 -3 308 -3 213

Central buffert=1,5 % verks kostn -9 200 -4 200 -9 500 -9 800 -10 100

Verksamhetens nettokostnad -501 071 -520 829 -516 985 -532 328 -550 124 -567 655

Skatteintäkter 476 672 501 319 503 946 534 725 554 510 578 534

Slutavräkning skatt 9 983 3 396

Inkomstutjämningsbidrag 24 372 25 180 13 629 15 428 16 372 17 737

Kostnadsutjämningsavgift -8 143 -12 071 -12 906 -14 468 -14 628 -14 761

Regleringspost 11 739 4 695 5 644 2 797 64 -3 625

Utjämning LSS -11 689 -11 321 -11 058 -9 885 -9 965 -10 086

Fastighetsavgift 18 498 20 623 20 774 20 774 20 774 20 774

Tillfälligt konjunkturstöd

Skattenetto 521 432 528 425 523 425 549 371 567 127 588 573

Finansiella intäkter 960 2 050 2 050 2 050 2 050 2 050

Finansiella kostnader -7 057 -5 800 -5 800 -10 400 -10 400 -11 700

Årets resultat 14 264 3 846 2 690 8 693 8 653 11 268

Öronmärkning -8 000

Balanskravsresultat 6 264 3 846 2 690 8 693 8 653 11 268

Resultatmål 1% skattenetto 5 214 5 284 5 234 5 494 5 671 5 886

DRIFTBUDGET (TKR)

RÖD/GRÖN budget

Ksau 28 maj

Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto

Kommunstyrelse

62 132 2 745 -59 387 63 021 2 767 -60 254

Politisk ledning 7 555 0 -7 555 7 706 0 -7 706

Kommunkontor 43 577 2 185 -41 392 44 081 2 207 -41 874

Ekoutskottet 1 800 560 -1 240 1 734 560 -1 174

Central buffert 9 200 -9 200 9 500 -9 500

Humanistisk nämnd

284 914 20 124 -264 790 294 162 20 124 -274 038

Barnomsorg o utbildning 261 527 19 524 -242 003 270 013 19 524 -250 489

Individ och familjeomsorg 23 387 600 -22 787 24 149 600 -23 549

Kultur- o fritidsnämnd

23 622 3 048 -20 574 35 851 3 567 -32 284

Vård- & omsorgsnämnd

162 592 28 540 -134 052 164 721 28 260 -136 461

Teknik o service skatt

102 573 63 590 -38 983 100 575 70 531 -30 044

Samhällsbyggnadsnämnd

13 514 2 783 -10 731 13 580 2 783 -10 797

Miljönämnd

1 824 883 -941 1 833 883 -950

Revision

726 -726 740 -740

Övr kommungem poster

10 645 0 -10 645 11 850 0 -11 850

Pensioner 6 800 0 -6 800 7 500 0 -7 500

Kommmungem 3 200 0 -3 200 4 750 0 -4 750

Omställningskostnader/rationalisering avtal 645 -645 -400 400

Tot skattefin verks

662 542 121 713 -540 829 686 333 128 915 -557 418

Affärsdriv verks

28 951 28 951 0 30 564 30 654 90

Finansiering

Avräkning internränta 20 000 20 000 25 000 25 000

Skattenetto 528 425 528 425 549 371 549 371

Finansiella kostnader 5 800 2 050 -3 750 10 400 2 050 -8 350

Öronmärkning

Total 697 293 701 139 3 846 727 297 735 990 8 693

2012 Budget 2013 Budget

Investeringsbudget anläggningar (tkr)

Projekt Överfört Budget Budget Plan Plan

skattefinansierade från 2011 2012 2013 2014 2015

Stabilisering skredriskområden 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Statsbidrag -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000

Fritidsanläggningar och Fastigheter

Renovering Safiren X

Vitalisskolan X

Vitalisskolan etapp 4-6 X

Ny förskola

Vagnhärad X

Ny förskola Trosa

X

Investeringsreserv Fastigheter X X X X

Energioptimeringsprojekt X

Projekt Trosaån X

Nytt tak Trosa Vårdcentral X

Upprustning utemiljö förskolor X X X X

Ombyggnad Trosa Fritidsgård X

Upprustning Skärlag X

Läktare Hedebyhallen X

Fageräng belysn personalutrymme X

Summa 48 690 17 600 24 550 2 200 10 900

Överfört Budget Budget Plan Plan

Gator och parker

från 2011 2012 2013 2014 2015

Trafiksäkerhetsåtgärder X X X X

Lekplatser X X X X

Utveckling parker grönmiljö X X X X

Utbyte av armaturer X X X X

Strandskoning, proj. X

Proj. ny förbifart Trosa X

Vagnhärads centrum X

Västra långgatan X

Gc-vägar enligt utredning X X X

Vägprojekt Häradsvallen X

Rondell Trosa X

Vagnhärads å-miljö X X X

Parkering Vhd Station X

Park Västerljung X

Parkering Safiren X

Summa 9 673 6 850 21 515 4 350 1 350

TOTALSUMMA 58 363 24 450 46 065 6 550 12 250

Investeringsbudget anläggningar (tkr)

Projekt Överfört Budget Budget Plan Plan

avgiftsfinansierade från 2011 2012 2013 2014 2015

Reningsverk enligt alternativ A X

Korslöt återvinningscentral X

Återvinningsstation Källvik X

Allégatan X

Proj. Vattentäkt/-verk Vagnhärad X

Renovering Vagnhärads vattentorn X

Pumpstationer Gunnarstensgatan X

Nyängen etapp 2 vattenledning X

Stationsvägen spillvattenledning X

Biblioteksvägen vattenledning X

Kv Uttern X

Verktygsgatan vattenledning X

Skärlagsgatan spillvattenledning X

Skärlagsparken dagvattenmagasin X

Norra Husby, dagvatten X

Kalkbruksvägen vatten- och spillvattenledning X

Ny vattenledning under banvallen X

Summa avgiftsfinansierat

5 219 2 750 23 698 1 072 14 595

Investeringsbudget inventarier (tkr)

Projekt Överfört Budget Budget Plan Plan

skattefinansierade från 2011 2012 2013 2014 2015

Humanistisk nämnd

Inventarier skolkontoret 300 300 300 300

Inventarier förskolor/skolor 1 950 1 200 1 200 1 200

IT-investeringar till skolan 1 000 1 000 1 000 1 000

Inventarier socialkontoret 100 100 100 100

Kultur och Fritid

Inventarier 500 250 250 250

Oförutsett 100 100 100 100

Vård och omsorg

Sängar, hjälpmedel, mm 200 200 200 200

Övriga inventarier 200 200 200 200

Oförutsett 100 100 100 100

Samhällsbyggnadsnämnd

Inventarier kontoret 75 75 75 75

Teknik och servicenämnd

Städutrustning 100 100 100 100

Köksutrustning 300 300 300 300

Inventarier tekniska kontoret 100 100 100 100

Kommunstyrelse

IT-investeringar 1 000 1 000 1 000 1 000

Investering tomrör 100 100 100 100

Inventarier kommunkontoret 300 300 300 300

Infrastruktur bredband stöd till byalag 3 000

Investeringsreserv 25 388 10 000 21 500 24 500 25 000

Delsumma nämnder 25 388 16 425 29 925 29 925 30 425

Summa skattefinansierade

83 751 40 875 76 490 36 975 42 675

Totalt 88 970 43 625 100 188 38 047 57 270

Peng förskola och skola

Peng kr/år/barn 2012 2013 ökning%

Förskola 1-2 år

- 20 tim/vecka 85 525

87 236 2,00%

21-40 tim/vecka 111 893

114 131 2,00%

41- tim/vecka 150 973

153 992 2,00%

Förskola 3-5 år

- 20 tim/vecka 48 981

49 961 2,00%

21-40 tim/vecka 64 058

65 339 2,00%

41- tim/vecka 86 382

88 110 2,00%

Skolbarnomsorg

6 år 34 875

36 339 4,20%

7-12 år 27 962

29 136 4,20%

Grundskolepeng

Förskoleklass ** 28 278

28 675 1,40%

Skolår 1-5 ** 45 229

45 864 1,40%

Skolår 6-9 ** 53 139

53 885 1,40%

Peng särskilt boende Trosa kommun

Ökning

Trosa- Härads och

Ängsgården

Timmar/

vecka

Pris/

timme

Pris/ dygn

*

Pris/

timme

Pris/ dygn

* %

Grundpeng (tom plats)

1,85 278 73 283 0 2,0%

Nivå 1 (0,20)

7,40 278 341 283 0 2,0%

Nivå 2 (0,45)

16,65 278 708 283 0 2,0%

Nivå 3 (0,60)

22,20 278 928 283 0 2,0%

Nivå 4 (0,69)

25,53 278 1060 283 0 2,0%

Nivå 5 (korttids 0,62)

22,94 278 957 283 0 2,0%

Nivå HS (tillägg)

beslut av MAS 278 283 2,0%

*Inkluderar verksamhetskostnader 49kr/dygn

Hemtjänstpeng beviljad och utförd tid per timme

2012 2013

kr/timme kr/timme ökn

Ersättning kommunal ut 322 328 2%

Tillkommer för externa utförare

Kompensation för overh 30 31

Ersättning privat utföra 352 359 2%

Obekväm arbetstid ersätts enligt verkligt utfall + PO påslag

Kommunal peng (grundbelopp)

Förskolan förstärks med* 400 000 som läggs centralt för

behov.

Grundskolan ** förstärks med 1 400 000 som läggs

centralt för behov.

2012 2013

Sidan uppdaterades senast: 2012-06-29 13:42