Ungdomskrönika: Nyansera frihetsbegreppet – verklig frihet kräver även jämlikhet

 

Många slänger sig ganska slentrianmässigt med ordet frihet. ”Jag är för frihet” är ett vanligt argument för att vara liberal.
 
Vi måste börja med att skilja på det liberala och det socialistiska frihetsbegreppet. Det är helt olika saker. Man brukar tala om negativ respektive positiv frihet.

 Negativ frihet, som liberaler förespråkar, är frihet från saker, vilket innebär frihet från hinder och tvång. Men det är bara en viss typ av hinder och tvång som då räknas. Till exempel lagar och regler som kan begränsa möjligheten att bedriva vinstdrivande företag.

 Jag tycker att en viss form av tvång är bra. Jag vill tvinga män att vara hemma med sina barn, arbetsgivare att betala ut vettiga löner och företag att betala skatt. Just eftersom att vi har ett samhällssystem som annars tvingar åt andra hållet.

 Att säga att vi är fria bara för att ingen aktivt tvingar oss till något är att helt blunda för hur samhället ser ut. Strukturer baserade på till exempel klass, kön eller etnicitet är mycket avgörande för hur människor väljer att leva sina liv.
 
Om frihet inte vore att kompensera för och lösa upp de strukturerna, så vet jag inte vad frihet är.
 
Jag tror inte att en hemlös person känner sig speciellt fri, trots att den, enligt den liberala definitionen, har alla möjligheter i världen att bli precis vad den vill. Det är ingen som gör ett aktivt, fritt val att vara utan bostad eller arbete, just för att få känna sig fri.

Det socialistiska frihetsbegreppet bygger istället på positiv frihet, det vill säga frihet till saker. Alltså rättigheter till exempelvis arbete, mat och bostad. Frihet är trygghet, en bra grund att stå på.
 
Det spelar ingen roll hur många val vi har att göra när vi lever i ett klassamhälle som i högsta grad begränsar våra möjligheter. Hur gratis det än är att plugga på universitetet så kommer dottern till städerskan ändå inte att välja att plugga till jurist, det finns inte i hennes världsbild.
 
Hur många olika typer av privata försäkringar det än finns, så kommer ändå de rika ha råd med de bättre, av helt uppenbara skäl.
 
Oavsett hur lätt det är att starta företag så kommer inte den arbetslösa ensamstående trebarnsmamman att göra det, för hon har varken kapitalet eller tiden för det.
 
Så länge vi lever i ett ojämlikt samhälle så måste frihet sammankopplas med jämlikhet. Frihetsbegreppet måste utgå ifrån rättigheter. Annars betyder det ingenting.
 
Emma Mattsson