Äntligen börjar skolan för alla växa fram

Lärarförbundet gick i somras ut med en artikel om vad som är att vänta för skolan och samhället.
Med ett fortsatt lågt söktryck på lärarutbildningarna förklarade lärarförbundet att det inom sex år kommer saknas över 40.000 lärare.

Samtidigt var resultaten från den senaste PISA-undersökningen i färskt minne, svenska skolelevers resultat var körda i botten.
Orsakerna till att lärare inte är ett eftertraktat yrke menar de är på grund av stressfaktorer såsom stora barngrupper, ökad administration och låga löner sett till arbetsbörda och utbildning. Orsaken till att elevers resultat är undermåliga förklarar man är på grund av lärares oförmåga att räcka till.

Lärarförbundet har bedrivit aktiv opinion i skolfrågan i valrörelsen, och tryckt på punkter där ingen kan säga emot.
De har poängterat vikten av alla barns rättighet till en fullvärdig skolgång, och att den skolgången ska vara lika bra oavsett vilken elev det handlar om. Ska särskilda resurser tillsättas för att en elev ska få en likvärdig och fullvärdig utbildning ska dennes förutsättningar att få rätt stöd inte sitta i en för låg budgetering från regeringens håll. Kraftiga höjningar i frågan om resurser, fortbildning, minskade barngrupper, ökad lärartäthet och fler speciallärare var kraven.

Trots att det är en vecka kvar tills budgeten tas så förhandlas olika frågor fram efter som.
I går samlade Stefan Löfven och Gustav Fridolin till presskonferens för att meddela media och svenska folket om sin riktning i skolfrågan.
Beskeden var tydliga: barngrupperna kommer att bli mindre och pedagogerna ska bli fler i skola och förskola. Sammanlagt avsätter man över en miljard i satsningen, en satsning som år 2015 kommer handla om 415 miljarder, och 2016-2018 kommer ytterligare 830 miljarder skjutas till.

Lärarlönerna kommer att höjas, och till det lägger regeringen 3 miljarder från 2016. Sammanlagt är det 3,4 miljarder kronor som kommer gå till satsningar inom skolan.
Stefan Löfven säger: ” Den förra regeringen satsade sju miljarder kronor på åtta år. Den nya regeringen gör mer på två år”.
Man har varit tydlig med att göra en problembeskrivning som inte skuldbelägger enskilda elever, utan man har problematiserat skolsystemet, inte studiemotivationen hos eleverna. Det är en stor skillnad mellan Björklunds skola och den nya regeringens. ”Det ska löna sig att vara duktig” har bytts ut mot ”alla ska få chansen att vara duktiga”.

Lärarförbundets ordförande, Eva-Lis Sirén, kommenterar budget- överenskommelsen med lovord.
Hon tycker att det är glädjande att lärarförbundet har blivit en så pass viktig opinionsbildare att de kommande besluten blivit resultatet av valrörelsens opinionsbildande från lärarförbundets håll.
Dessutom är det andra frågor utanför skolan som regeringen tillsammans med Vänsterpartiet kommit överens om. Läx-rut rivs upp samtidigt som 400 miljoner ska satsas på läxhjälp för alla.

Det är dock några frågeställningar som jag fortfarande inte fått någon klarhet i. Vilka pengar läggs på fritidshemmen? Hur mycket ska fritidspedagogernas löner öka? Vad anser man om fritidshemmens barngrupper?
Hur ska pedagogerna där kunna leva upp till sitt pedagogiska löfte om inte resurserna ökas även där? Och hur kommer det sig att man satsar 400 miljoner på läxhjälp för alla, när man vet av studier att ett borttagande av läxor ökar skolresultaten, inte tvärtom? Mycket vill ha mer, brukar man ju säga. Jag vill fortfarande ha en läxfri skola och ökat fokus på fritidshemmet som verksamhet. Men ja, Stefan Löfven och Gustav Fridolin, det är en bra bit på vägen!

Linda Westerlind
2014-10-16

Sidan uppdaterades senast: 2014-10-16 11:09