Fler bör skatta mer för en jämlik skola

  

Den 21:a september lämnar regeringen över budgetförslaget för 2016 till riksdagen att ta ställning. Magdalena Andersson meddelade redan under en pressträff i mitten av augusti vad regeringens fokus skulle ligga på, vilket i likhet med vårbudgeten hade minskade klimatutsläpp som fokus men även skolan och jobben skulle prioriteras.
Och det värmer nu när regeringen med stöd av Vänsterpartiet nu meddelar de satsningar de kommer göra på skolan uppgår till 2,4 miljarder kronor.

2,4 miljarder. Det är rätt mycket pengar. Men 2,4 miljarder i skolsammanhang är ändå för lite. Andersson meddelar att man kommer att göra riktade satsningar på att höja lärarlönerna, öka bemanningen i fritidshemmen och ge mer resurser till skolbiblioteken. Det gläder mig.
Framför allt att fritidshemmens verksamhet sätts på agendan efter att ha legat i skymundan allt för länge. Och att regeringen aviserar satsningar på fritidshemmen och för specialpedagoger värmer extra mycket. 250 miljoner ska gå till just till fritidshemmen. Regeringen har också aviserat om att man ska skjuta till extra pengar till kommunerna för att asylsökande barn ska kunna klara skolgången.

De största problemen till fallande resultat är ökade barngrupper, obehöriga lärare, för få lärare och minskade resurser för specialpedagogiska insatser. Obehöriga lärare drar ner lärarlönerna samtidigt som den ökade stressen på lärare och pedagoger minskar intresset för lärarutbildningen, något som de låga lönerna inte på långa vägar väger upp för.
Sammanfattningsvis: för få vill läsa till lärare, den personal som finns att rekrytera är inte utbildad och barnen mår dåligt på grund av minskad lärartäthet i klassrum och i fritidshemmen.
Situationen är på botten, vilket också märks på barnens skolresultat. Enligt en färsk studie från skolverket är så pass många som två av tre lärare som undervisar i svenska som andraspråk obehörig, bland övriga lärarkåren är runt var femte utan behörighet.
Även lärare i sju av tio kommuner rapporterar om att man får alldeles för lite resurser för att fylla behoven av specialpedagoger.

Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand tycker det är bra med de satsningar som görs, men har också en del kritik. Hon menar att det är positivt att lärarlyftet (vilket är en fortbildningssatsning för lärare för att öka kompetensen och behörigheten i de ämnen lärarna undervisar i) fortsätter, men är kritisk till att regeringen på förhand inte utrett hur lärarnas möjlighet att delta ser ut.
Skolverkets generalsekreterare har tidigare gått ut med att man måste hitta sätt för obehöriga lärare att genom särskilda utbildningar kunna ges behörighet.

Yttrycket som finansminister Magdalena Andersson upprepar, att reformer måste finansieras krona för krona, gäller självklart även för skolsatsningarna. Pengarna måste komma någonstans ifrån.
Vänsterpartiet med Ulla Andersson i spetsen meddelar att Vänsterpartiet tryckt på regeringen för att öka andelen personen som ska börja betala statlig inkomstskatt. 58.000 fler beräknas få skatta mer än tidigare och drygt 100.000 personer beräknas skatta de extra 20 procenten på inkomster mellan 36.000 och 50.000.

Pengarna till skolan måste tas någonstans ifrån, och pengarna bör självklart tas från de som tjänar mest.
2,4 miljarder är inte tillräckligt med medel för att skolan ska bli jämlik, vilket gör att de som kommer betala statlig inkomstskatt under 2016 fortfarande är alldeles för få.

Linda Westerlind
Publicerad 2015-09-04

Sidan uppdaterades senast: 2015-09-04 08:57