Kommer svetsaren vända en facklig misstro?

 

Det är sällan som man i dag pratar om konflikten mellan arbete och kapital. Det är i grunden en marxistisk tanke som socialdemokratin bottnar i, och den är inte mer komplicerat än en sammanfattning av den konflikt som finns mellan de som äger sitt kapital och de som jobbar för sitt kapital.

Det är en problembeskrivning av det samhälle vi lever och verkar i. Oavsett i vilken sektor man jobbar i, om den är privat eller kommunal, om man är arbetare eller tjänsteman så jobbar man för sin lön. Konflikten skapas när den som jobbar står i beroendeställning till sin arbetsgivare, och som vi vet är det sällan ett hälsosamt förhållande att tvingas vara i beroendeställning till någon.
Följa budget, göra vinst, expandera och utvecklas är faktorer som spelar in hur ens framtid som arbetare kommer se ut, och det är ens chef eller företagsägare som bestämmer villkoren.

Volvo varslade i oktober 2013 om att monteringen skulle flytta från Umeå till Göteborg, en process som skulle ta runt två år. För Volvo är det ett steg för att kunna fortsätta pressa tillbaka olika fasta avgifter för att uppnå en lämplig vinstmarginal i slutet av året och för de kommande åren.
I Umeå innebär det att 500 personer berörs av flytten. IF Metallklubben på Volvo var tydliga med sina krav när Volvo varslade sina anställda. Ingen ska gå arbetslös efter flytten, sa de. Målet de satt upp var att alla skulle ha en egen plan på vad som skulle hända, om det så var ett nytt jobb, studier eller samma jobb fast i Göteborg.
I tisdags presenterade Volvo vad de kommer erbjuda till sina anställda. Det efter att de brutit alla förhandlingar med facket och frångått fackets krav helt och hållet. Avgångspensioner, avgångsvederlag och flyttbidrag är det som gäller, säger Volvo.
IF Metall kallar dagen ”en skammens dag”. Stor kritik riktas även mot Volvo då tjänstemännen får 24 månadslöner för att gå frivilligt, medan arbetarna får sex månader, trots att IF Metall varit tydliga med att samma villkor ska gälla tjänstemän som arbetare. Facket för kritik av sina medlemmar för att inte kunna påverka utgången i högre utsträckning, samtidigt är företag inte längre beroende av sina anställda för att kunna bedriva sin verksamhet. Det finns alltid någon som är beredd att jobba för lite sämre villkor, IF metallarna är utbytbara.

Det hör heller inte till ovanligheterna att ordinarie personal sägs upp för att bytas ut mot inhyrd personal från olika bemanningsföretag. Att hyra in personal innebär att man som företag slipper det sociala ansvar många anser att en arbetsgivare ska ha, och det som fackföreningar har slagits för i över hundra år. Från nittonhundratalets början har arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsen kämpat för att jämna ut de ojämlika förhållanden som skapas mellan företag och arbetare, det som är själva vitsen med just fackföreningsrörelser.
Bemanningsföretags intrång på den svenska arbetsmarknaden har gett företagens insikt om att just bemanningsföretag är ett sätt att kunna pressa löner, arbetsvillkor och social trygghet. Just det som facket annars sett till att företagen varit så illa tvungna att hantera. Det har skapat en ny form av otrygghet som arbetare i Sverige. Du är alltid utbytbar. Det finns alltid någon som är beredd att jobba för mindre.
Genom inhyrd personal via olika bemanningsföretag är det enkelt för, exempelvis Volvo i det här fallet, att snabbt och enkelt anpassa arbetare efter konjunkturer, – utan att behöva ta något ansvar då det är bemanningsföretaget som är arbetsgivare, inte Volvo.

Även i Dorotea har nästan hälften av arbetarna på SoliferPolar AB husvagnar och husbilar varslats. Fabriken, som är den största privata arbetsgivaren i kommunen, spelar en stor roll för Doroteas framtid. Små ställen, i stil med Dorotea (som har under 3000 invånare) har den här typen av företag stor inverkan och påverkan på ortens samtid och framtid.
Där varje jobb väger sin vikt i guld blir fattigdomen stor om jobben försvinner. På orter som Dorotea som har en utflyttning på 4 procent blir varje jobb som försvinner en orsak till att ytterligare en familj flyttar från orten i jakt på nytt jobb.
På kommunens hemsida finner vi rubriken ”Näringslivsnytt”, där näringslivschefen, Bengt Strömgren, knåpar ihop näringslivsnyheter för kommunen. Han skriver: Tänk om hälften av er företagare kunde locka EN person vardera att starta företag, då skulle vi ha 150 nya företag i Dorotea, tänk er 150 nya jobb i Dorotea”.

Min första tanke är att varslingen av 35 personer från SoliferPolar då inte kommer vara så katastrofalt stora, det är bara att de startar ett eget företag. Sen tänker jag en gång till. Det är inte bara att ”starta ett företag”. Att starta eget är inte en garanti för att ha en fast inkomst. Så nej, det är ingen lösning att ”hitta på ett eget jobb” när andra jobb inte går att hitta. Arbetslöshet är inte ett tecken på bristande entreprenörskap, det är ett tecken på samhälleliga brister som får stora konsekvenser för individer.
Dock har individperspektivet hunnit blivit den eviga djävulen på arbetarnas axel. Du ska vara tacksam om du får ett jobb och det är ditt eget fel som du blivit arbetslös. Det blir således ditt eget ansvar att ta dig ur arbetslösheten, finns det inget jobb att söka får du försöka hitta på ett eget. Entreprenörskap och kreativitet. Livets frukt. Vägen till värdighet.
Under Fredrik Reinfeldts avtackning under den första partiledardebatten blev han hyllad för att ha introducerat och implementerat ”arbetslinjen” för svenska folket. Det faktum att han skulle gå till historieböckerna för att ha gjort den arbetslösa människan till en halv människa var hedervärt, sa de borgerliga kollegorna i alliansen.
Det säger mer än vad vi tror om vilket klimat Sverige befinner sig i, och vilka konsekvenser varje arbetslös tvingas genomgå. Den förra regeringen ville få villkoren kring arbetslöshet att bli arbetsmarknadens parters problem, men det är lika mycket regeringens.

Kommunalarbetaren rapporterade i oktober förra året hur de nya a-kassereglerna fungerar dåligt och att det då var 90 000 aktivitetsrapporter som saknades. Aktivitetsrapporterna som varit det kvitto på att man söker jobb, det kvitto som garanterar att man förtjänar a-kassa var borta.
Helena Wågberg, föreståndare för kommunals a-kassa säger att alla regler som försvårar är regler som man inte bör föra in. Den tidigare regeringen var inte av samma åsikt, då man medveten införde regler som skulle försvåra för arbetslösa att få sin arbetslöshetsförsäkring. De menade att det skulle vara en morot för att söka nya jobb och så snabbt som möjligt komma ut i arbete.

För att ha rätt att söka a-kassa så ska du, enligt arbetsförmedlingen: ”Vara beredd att ta alla arbeten du kan utföra”. ”Om du inte har några hinder måste du söka arbeten i hela Sverige”. ”Om du tackar nej till arbete på annan ort så rapporterar arbetsförmedlingen det till din a-kassa, och du kan bli nekad a-kassa”. ”Om man har familjeskäl kan man slippa söka jobb i andra städer (under en period)”. ”För att få a-kassa så måste du ha arbetat minst 80 timmar i månaden i minst sex månader”. För en vanlig människa är det många hinder att ta sig förbi, att bli nekad är vardagsmat. Få personer kvalificerar till a-kassan. Ju färre personer som betalar in till försäkringen, ju svagare blir den. För det är det a-kassan är. En försäkring.

En svag a-kassa genererar en svag fackföreningsrörelse och vice versa. En svag fackföreningsrörelse ger företagsägarna fritt spelrum. Arbetare utan säkerhet kan inte ställa krav. Arbetare som inte kan ställa krav ställs tillslut mot andra arbetare. Arbetare som spelar ut varandra leder till ett nytt 1900-tal.
Vi ser det redan, arbetssökande som inte kan tacka nej till jobb, om det så tar längre tid att åka till jobbet än vad den faktiska arbetstiden är.
Alla tusentals personer som sitter med mobilen hårt i handen och väntar på att någon ska ringa om jobb.
Alla som har ett, två, tre, fyra jobb för att få vardagen att gå ihop.
Alla som går ur a-kassan och facken för det finns ingenting facket kan göra ”just för mig”, att man antingen inte innefattas i a-kassans regler eller att fackförbundet har få medlemmar och därför inte kan sätta emot arbetsgivare.

Den nyss tillsatta regeringen är ett steg på vägen för att bryta den negativa trenden. Ingenting kommer ske över en natt, då alliansen fått en helt ny arbetskultur att växa fram.
Det som är säkert är att vi nu har en regering som till den största delen tillhör den svenska arbetarrörelsen. Vi har en statsminister som är facklig. Det kommer bli ändring, om än en stegvis sådan. Fram till dess kan vi göra två saker; antingen vänta på bättre tider, eller ta det första steget och gå med i facket.

Nästa gång ett stort företag varslar om massiva uppsägningar ska inte företaget kunna ignorera kraven. Hundratals personer ska inte kastas ut i osäkerhet.
Företagen måste ta ett socialt ansvar, men det är ingenting de kommer göra självmant, det är ett krav som måste komma från fackligt håll. Är du inte med i facket? Gå med. Det är ett första steg.
Då har vi gjort vårt, så får Stefan Löfven göra sitt.

Linda Westerlind
20141011 

 

Sidan uppdaterades senast: 2014-10-11 16:20