Moderaterna förstör förtroendet för KU

Den enighet Socialdemokraterna kämpade med inom konstitutionsutskottet känns nu som ett minne blott. Utskottets ordförande, Andreas Norlén (M) gick i samband med KUs presskonferens ut med en debattartikel där han fick det att låta som att KU har anmält tio stycken statsråd, när så inte är fallet.
Han skriver att den kritik som utifrån har framförts till KU där man anser att granskandet har varit allt för politiserat är överdriven och tar i sin debattartikel årets granskning som ett exempel på motsatsen då det endast är två reservationer på tio ärenden som är från Sverigedemokraterna. I debattartikeln framhäver Norlén hur positivt det är med ett enigt konstitutionsutskott då det ger seriositet åt utskottet, samtidigt kritiserar Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen Thomas Eneroth Norlén för att ha förstört det förtroendet i och med Norléns debattartikel.

Så vad gör konstitutionsutskottet? Konstitutionsutskottens roll är att se till så att regeringen följer reglerna för just regeringsarbetet. Alla riksdagens ledamöter kan lämna in anmälningar till utskottet.
I väldigt pedagogisk anda räknar man på riksdagens hemsida upp olika situationer där det är aktuellt med KU-anmälningar. De nämner ministerstyre, statsministrars eventuella förhållanden till journalister, resor som skattebetalarna tvingas betala för eller utnämningar av höga chefsposter inom den statliga sektorn som inte har gått rätt till som exempel. Sammanfattningsvis är läget allvarliga övertramp av regeringen som KU granskar och det är av självklara skäl viktigt att man i konstitutionsutskottet har en enad linje för att poängtera vikten av allvar i KU-anmälningarna.

Dock har dessa anmälningar totalt tappat syfte och fokus efter att regeringen tillträdde i höstas och har i stället börjat fungera som en möjlighet för oppositionspartierna att kritisera regeringen på ett sätt som medierna tvingas uppmärksamma. 30 anmälningar har kommit in varav tio har gått vidare och presenterades under presskonferensen.

Där är man bland annat kritisk till att Stefan Löfven i sin regeringsförklaring sa sig komma erkänna Palestina, där oppositionen i sig inte har någon talan. Man har också anmält att någon skrev fel i ett pressmeddelande, och att det tog för lång tid innan det korrigerades.
Pressmeddelandet gällde en nyanställning av en sekreterare på Miljödepartementet. Man har också anmält det uttalande som Åsa Romson gjorde i samband med att Naturvårdsverket beslutat om att delegera beslutsrätten på varg till länsstyrelserna, där man menar att uttalandet kan uppfattas som en kritik mot Naturvårdsverket. Den fråga jag anser man bör ställa sig med dessa anmälningar i bakhuvudet är huruvida all kritik mot regeringen är uppslag för en KU-anmälan. Jag hävdar att nej, så är inte fallet.

Om man bortser från den efterföljande debatten så har endast anmälningarna som KU kommit fram till är legitima gjort att förtroendet för KU har minskat. Trots att många av anmälningarna snarare vittnar om en extrem desperation från oppositionspartierna än en objektiv granskning har socialdemokraterna ändå inte valt att reservera sig i någon an anmälningarna. Det är hedervärt. För att få perspektiv i frågan kan vi göra en snabb tillbakablick till 2013 och 2014 års granskningsärenden.

2013 anmäldes det militära samarbetet med Saudiarabien där KU hävdar att Sten Tolgfors (M) borde ha agerat annorlunda i frågan i stället för att skjuta det ifrån sig. Försvarsdepartementets ignorans i frågan skadade Sveriges internationella relationer.
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och kristdemokraterna reserverade sig i frågan. Samma sak gjorde allianspartierna året efter då man KU-anmälde den dåvarande regeringen för hanteringen av Vattenfalls köp av Nuon, där dessa två frågor varit två av de allvarligaste anmälningarna under senare år.

Socialdemokraternas hållning har varit, trots alliansens agerande i de två anmälningarna ovan, att hålla ihop utskottet för att skapa en seriositet och allvar. Därför är det å ena sidan olyckligt när dessa betänkanden har använts för partipolitiska syften och å andra sidan väldigt allvarligt då det i grunden skadar konstitutionsutskottets syfte och fortsatta arbete.

Linda Westerlind
2015-06-04

Sidan uppdaterades senast: 2015-06-04 13:34