Politiska läget skapar inga lätta svar

Jag blev i går uppringd av SVT Debatt. Hon som ringde undrade vad jag tyckte och tänkte angående diskussionen gällande Socialdemokraterna, nyvalet och de alternativ som finns kring olika formationer gällande en framtida regeringsbildning.
Samtalet mynnade ut i huruvida Socialdemokraterna ska gå till val själva eller tillsammans med Miljöpartiet. Självklart finns det inget enkelt svar på det.

Margot Wallström säger att man måste hålla dörrarna öppna för att kunna skapa sig en annan konstellation i regeringsbildandet, och att det därför finns en poäng att gå till val själva. Göran Persson är av samma åsikt, att gå till val med ett annat parti kan i stället stänga ute andra partier. LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tycker i stället att Socialdemokraterna bör hålla Miljöpartiet utanför av politiska skäl, hellre än av strategiska.
Han anser att Miljöpartiets inflytande gällande nedläggningen av kärnkraften och synen på förbifart Stockholm och viljan att stänga ner Bromma flygplats kan hota jobben. Dessa uttalanden brukar gå under kategorin ”splittringar internt”, men är inte konstigare än politiker som resonerar. Eller ja, Karl-Petter Thorwaldsson är väl ett undantag då.

Hur som helst är det fortfarande ett faktum att Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingick i ett regeringssamarbete för knappt tre månader sedan och har tagit fram en budget som stödjs av Vänsterpartiet. Reformerna regeringen valde att budgetera för har, trots att budgeten inte stöddes av riksdagen, har landat i svenska folkets hjärtan. Kanske är det enklare att relatera till det man saknar än det man har.
Det faktum att barn inte kommer att få gratis medicin, att a-kassan fortsätter att vara orimligt låg och att pensionsskatten kvarstår irriterar svenska folket. Det är även ett faktum att regeringen i dagsläget är den enda trygga platsen inom svensk politik. Väljarna vet var man har både Miljöpartiet och Socialdemokraterna, något som man verkligen inte kan säga om varken Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna eller Moderaterna. Sverigedemokraterna är ett fall för sig, då jag inte ens kan förmå mig att nämna ”veta var man har” och ”Sverigedemokraterna” i samma mening.
Vi väljare vill ha stabilitet. Vi vill inte att de bestämmande instanserna i Sveriges riksdag ska gå in med en inställning att det är barnkalas riksdagsledamöter, gruppledare och talespersoner ska på, när det är vår framtid som ska diskuteras.

SVT Debatt ringde i går och Erik i Skellefteå ringde mig i dag. Han funderade på hur man skulle kunna konkretisera och få vanligt folk att förstå de budskap som regeringen framförde under presskonferensen i Harpsund under måndagen. Stefan Löfven hade samlat sina ministrar för att hålla ett längre möte, ett möte som avslutades med en presskonferens med skillnaderna på regeringens och alliansens budgetförslag som tema.
Erik i Skellefteå tyckte att de borde upprepa sina budskap nu och för att sedan, några veckor innan själva valet, upprepa dessa skillnader igen. Allt för att budskapet kring skillnaderna inte ska rinna ut i sanden. För det är ett viktigt budskap, och jag håller så väl med Erik i hans resonemang.

Vissa säger att Sverigedemokraterna har kommit att bli det enda oppositionspartiet. Ja, kanske har det blivit så när vi i dag har en regering som tvingas regera med en budget som inte är deras.
Men, dessa röster hördes även innan valet i september. Jag håller dock inte med, varken då eller i dag. För trots att Socialdemokraterna och Miljöpartiet sitter i regering är det fortfarande till allra största del en allianspolitik som först. Därför är det snarare att det är regeringen som själva som sitter i opposition.
Därför känns det allt mer relevant för regeringen att verkligen poängtera de enorma skillnader de både budgetförslagen står för. För när det väl kommer till kritan är det just den politiken som man kan vinna ytterligare ett val på. Svenska folket är både trött och less på alliansens degradering av människor till att bli en summa pengar på ett papper.

Rent ideologiskt skulle det ju vara fantastiskt ifall socialdemokraterna kunde gå till val själva, med en egen politik för och sedan föra en helt egen politik. Tyvärr ser inte verkligheten ut så.
Det finns alltså inget lätt svar, samtidigt som det kommer bli fel hur man än gör. Vilken väg Stefan Löfven än tar kommer han från något håll att ha gjort fel.
I dagens läge tror jag att han bara kan göra rätt, då det parlamentariska läget inte kan bli så mycket värre än så här.

Linda Westerlind
2014-12-17

Sidan uppdaterades senast: 2014-12-17 10:07