Regeringen och de tio basbeloppen

Regeringen börjar redan nu flagga för innehållet i höstbudgeten. I en debattartikel i DN gick statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson (S) ut med att man i höstbudgeten kommer att lägga förslag på att sätta stopp för det orättvisa skattesystem som togs fram av den tidigare borgerliga regeringen.

Extra hög skatt för pensionärer som ett sätt att få ut fler pensionärer i arbete igen ska stegvis tas bort, ett första steg är att slopa den särskilda pensionärsskatten helt för de med inkomster upp till cirka 120.000 per år och delvis för de med inkomster upp till 240.000 kronor per åt.

Stefan Löfven och Magdalena Andersson menar att den dubbla bestraffning som den särskilda pensionärsskatten innebär för de som tjänas minst måste få ett slut.
Att göra tillvaron sämre för de som redan lämnat arbetslivet som ett sätt att få tillbaka dem i arbete är inte värdigt, att få fler pensionärer att jobba några år till ska i stället handla om intresse och vilja, inte i ren desperation för att klara av att betala hyran.

Nu när regeringens förslag ur höstbudgeten börjar presenteras väcks också oron kring sjukförsäkringen. LO och TCO var efter vårändringsbudgeten kritiska till att det inte fann några förslag kring att höja inkomsttaket i sjukförsäkringen och man oroas nu över att något sådant förslag heller inte kommer att visa sig i höstbudgeten.

Den borgerliga regeringen sänkte inkomsttaket i sjukförsäkringen nästan direkt efter att den tillträdde 2006. De sänkte inkomsttaket från 10 till 7,5 prisbasbelopp, som i pengar gick från cirka 33.000 kronor till cirka 27.800 kronor.
I praktiken innebär det att de som tjänar bra med pengar inte har samma intresse av en allmän sjukförsäkring som de som tjänar mindre pengar. Det gör att den allmänna sjukförsäkringen urlakas och privata alternativ ökar. En konsekvens av detta blir att vikten av en allmän sjukförsäkring (alltså en sjukförsäkring för alla, rik som fattig) minskar ju fler som väljer privata alternativ i stället. Rika kommer att kunna vara sjuka, medan fattiga inte det. I praktiken har alla ett intresse av en allmän sjukförsäkring oavsett hur mycket man tjänar, men en förutsättning för den allmänna sjukförsäkringen är att man kommer få ut sjukpenning som är baserad efter sin inkomst. Så är det inte i dag.

Ett steg mot att bygga upp skyddsnäten i socialförsäkringssystemet som den borgerliga regeringen raserade är att höja antalet prisbasbelopp igen och inte låta högstanivån ligga på 27.800 kronor.
Att betala in till en gemensam sjukförsäkring ska av självklara anledningar gynna den svenska befolkningen, inte missgynna stora delar av den. Idag visar den senaste rapporten från inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) att ungefär hälften av löntagarna i dag tjänar över 7,5 prisbasbelopp, något som gör att ungefär hälften av alla löntagare missgynnas en allmän sjukförsäkring.
För dem som befinner sig på den mer välbärgade halvan av löntagarskaran är det såklart inga problem men de som befinner sig under prisbasbeloppen kan det få ödesdigra konsekvenser om den allmänna sjukförsäkringen inte höjs.

Frågan är vad regeringen kommer att presentera i den kommande höstbudgeten.
Folkpartiet är sedan länge tydliga med att de också vill höja taket i sjukförsäkringen till tio prisbasbelopp och Vänsterpartiet kan omöjligen vara emot det. En majoritet i riksdagen finns således.
Frågan är: Vad väntar regeringen på?

Sidan uppdaterades senast: 2015-06-12 09:56