För två veckor sedan skrev ledarsidan om usla villkoren för Volvoarbetare i Indien, men också i Mexiko och Sydafrika. Villkor som var ansågs vara sämre än vid jämförbara företag.
Vi tog också upp hur ledningen vid Ikea i Turkiet trakasserade och hotade anställda som ville organisera sig fackligt.
För att ta några exempel på hur svenska storföretag uppför sig utanför Sverige.

I det senaste nummer av fackföreningstidskriften Byggnadsarbetaren kan man läsa om det svartlistning av byggnadsarbetare som den svenska byggjätten Skanska tillsammans med andra företag i branschen har ägnat sig åt i Storbritannien.

I reportaget kan vi läsa om elektrikern Kieran som trots 20 års yrkeserfarenhet helt plötsligt fick svårt att få jobb trots att andra elektriker inte verkade ha några problem att hitta anställning.

Victor, även han elektriker, får på flera jobb veta att arbetsgivaren måste ”låta honom gå”. Det hela framstår som oförklarligt. Han gjorde ju inte ett sämre jobb än någon annan?

Förklaringen till Kieran och Victors situation – det faktum att erkänt duktiga yrkesmän inte kunde hitta jobb mitt under byggboomar – fanns att finna i en ljusskygg organisation som kallades The consulting association.Mellan 1993 och 2009 sammanställde The consulting association ett register med uppgifter om tusentals byggnadsarbetare på direkt uppdrag av stora byggföretag, däribland svenska Skanska.

Byggföretagen meddelar organisationen när enskilda arbetare har varit ”bråkiga”, uppgifterna förs in i registret och sedan används registret för att kolla upp potentiella arbetare innan anställning.

I de personakter där uppgifter förts in av Skanska, eller där Skanska hade använt sig av registret fanns koden 3252.
När Kieran och Victor oförklarligt inte fick jobb vid renoveringen av det brittiska försvarsdepartementet berodde det inte på att de inte klarade säkerhetskontrollen. Förklaringen fanns att finna i att koden 3252 fanns i deras personakter. Skanska hade kontrollerat registret och därefter valt att inte anställa dem.

Vad var det då som stod i registret som gjorde att Skanska valde att inte anställa Kieran och Victor?
I Victors akt stod det att han var en ”politiskt motiverad bråkstake”. I korthet kan detta översättas med att han var medlem i facket och hade synpunkter på säkerheten på arbetsplatsen.

Cirka hundra personer per år avlider på jobbet i den brittiska byggindustrin.

I Kierans fall verkar det som att medlemskap i facket och att man förde diskussion om villkoren på ett bygge var tillräckligt för att hamna i The consulting associations register.

Allting rullades upp för fyra år sedan när den brittiska motsvarigheten till Datainspektionen, ICO, gjorde husrannsakan hos The consulting association. I registren fanns uppgifter om 3 213 byggnadsarbetare och en förteckning på cirka 40 byggföretag som använde sig av det.

Skanska hade under de fem föregående åren betalt sammanlagt 1,4 miljoner kronor till The consulting association för att använda sig av dess tjänster.

Man var också det företag som använde sig mest av registret. Sammanlagt 66 000 personer granskades av det svenska företaget. Man var också det företag som mest konsekvent använde sig av registret som underlag vid anställningar. Fanns ett namn där, anställdes inte personen.

Nu har 86 av de svartlistade arbetarna tagit saken till domstol för att i en grupptalan kräva ersättning för den ekonomiska skada som registret har medfört.

Idag kommer dessutom företrädare för de svartlistade brittiska byggnadsarbetarna att demonstrera utanför Skanskas årsstämma i Stockholm.

Det är skamligt att svenska företag är inblandade i en praktik som mest för tankarna till det förra sekelskiftet. Efter storstrejken 1909 hamnade många av de mest aktiva organisatörerna på arbetsgivarnas hemliga och olagliga svartlistor. För dessa var det omöjligt att någonsin mer få ett jobb i Sverige och många tvingades utvandra för att överhuvudtaget ha hopp om att få en anställning.

Återigen har svenska storföretag visat att de inte är ett dugg bättre än företag i andra länder om de väl får möjligheten. Tvärtom tyder det mesta på att de tillhör de värsta.

Det visar också att ett handslag mellan arbete och kapital bara är möjligt när maktförhållandena är jämnstarka.

Fredrik Jansson
2013-04-11