Är ideella förskolor ett ideal?

Att förskolan är viktig råder det knappast något tvivel om. Utbyggnaden av barnomsorgen i Sverige var helt central för att kvinnor skulle kunna ta steget ut på arbetsmarknaden. Mellan 1970 och 2010 nästan fördubblades andelen arbetande kvinnor, från 37 till 71 procent.
På senare år har det dessutom forskningen visat att det är i förskoleåldern som grunden för barns förmåga och motivation för inlärning läggs. Så med nästan en halv miljon barn i förskoleverksamhet – i åldern 3-5 år är det 95 procent av alla barn – är det onekligen ett område som vi inte kan hantera styvmoderligt.

I veckan presenterade fackförbundet Kommunal en rapport – ”Skilda världar” – om skillnaderna mellan olika driftsformer i den svenska barnomsorgen.
Centralt för rapporten är att man inte bara tittar på skillnaderna mellan kommunala och privata förskolor, utan att man också valt att göra åtskillnad mellan ideellt drivna förskolor och förskolor som drivs med profitsyfte.
Cirka tio procent av förskolebarnen går i dag i ideella fristående förskolor samtidigt som ungefär lika många går i förskolor med profitdrift.
Framväxten av såväl ideella som profitdrivna förskolor är olika sidor av samma mynt. Hela den politiska skalan letade på 1980-talet efter sätt att förnya en offentlig sektor som uppfattades som byråkratiskt stelbent.
Medan vänstern talade om självförvaltning och brukarmedverkan talade högern om möjligheten att göra individuella konsumentval och profitdrift. Och så har det fortsatt sedan dess.

Kommunals rapport visar att den profitdrivna förskolan har tagit allt större andelar av den privata förskolesektorn under 2000-talet. Från att bara ett av fyra barn i fristående förskola gick i profitdriven verksamhet år 2000 hade den siffran ökat till nästan hälften 2012.
Samtidigt som andelen som går i ideella förskolor har minskat från 71 till 53 procent. Andelen barn som går i föräldrakooperativ har halverats.
Ett sätt att se på det här skulle kunna vara att den profitdrivna förskolan har trängt undan de ideella aktörerna för att de helt enkelt levererar en bättre produkt. Men frågan är om det är med verkligheten överensstämmande?
Det visar sig nämligen att såväl anställda som föräldrar i ideellt drivna förskolor är betydligt mer nöjda med sitt arbete respektive sina barns förskola än deras motsvarigheter i den profitdrivna barnomsorgen (och för den delen i kommunala förskolor).
Så det är knappast attraktiviteten hos de profitdrivna förskolorna som gjort att de tagit marknadsandelar. Snarare handlar det om något annat.

En orsak kan vara att det helt enkelt är lättare att lämna sitt barn på en profitdriven förskola jämfört med en ideell förskola. Nästan 60 procent av föräldrarna på ideella förskolor uppger att de hjälper till på förskolan på fritiden. Problemet med socialismen är att den tar för många kvällar i anspråk, som Oscar Wilde lär ha sagt.
Det är dessutom uppenbart att de i första hand vänder sig till en mer resursstark och välutbildad del av befolkningen som har mer flexibla arbetstider och därför kan kontra de ideella friskolornas kortare öppettider och då dessutom har möjlighet att hjälpa till på förskolan.
Detta frigör av naturliga skäl resurser till den ideella förskolans verksamhet, vilket gör den enskilda verksamheten bättre. Men det skapar också ojämlika förutsättningar för barn i samhället.
I och med att det framför allt är kommunala förskolor som har längre öppettider samtidigt som de får lika mycket pengar per barn blir de faktiska resurserna mindre för de barn som på grund av föräldrars arbetstider inte har något annat val än den kommunala förskolan.
Något som ytterligare snedvrider förutsättningarna för att lägga en stabil och jämlik grund för inlärning hos alla barn.

Det finns värden i de ideella förskolorna som bör tas tillvara på. Som föräldrarnas delaktighet, att man i högre grad använder resurserna i den faktiska verksamheten och personalens trivsel.
Men det kan samtidigt inte vara värden som bara ska komma en relativt välbeställd medelklass till godo. Samhällets resurser bör fördelas efter behov så att alla barn kan få en bra förskola.

Fredrik Jansson
2014-03-21

Sidan uppdaterades senast: 2014-03-21 17:02