Ett steg i rätt riktning för skolan

 

Att friskolesektorn har varit allt för oreglerad har blivit allt mer klart de senaste åren. När regeringen Bildt i början av 1990-talet öppnade upp för friskolemarknaden så blev regelverket ett barn av sin tid. Den nyliberala doktrinen om att marknaden skulle reglera sig själv fick råda och man antog att tillgång och efterfrågan skulle skapa jämnvikt och bättre kvalitet.
Att det inte blev så kan vi konstatera när vi ser på de svenska resultaten i internationella jämförelser. Ämneskunskaperna sjunker samtidigt som skolan blir allt mer ojämlik.

Tyvärr rättade inte Socialdemokraterna till problemen när de återkom till regeringsmakten. Möjligen var det då fortfarande svårt att se hur skolan skulle utvecklas eller så saknade man helt enkelt en alternativ idé om den gemensamma sektorn som var lika stark som den dominerande marknadsliberala hegemonin.
Därför är det glädjande att Socialdemokraterna i går presenterade ett – om än inte tillräckligt – förslag för att försöka reglera den allt mer vildvuxna och allt mer profitdrivna privatskolesektorn och dess fria dragningsrätt på kommunala budgetar.

Det socialdemokratiska förslaget innebär för det första att det kommunala inflytandet stärks vid nyetableringar av friskolor. Det är bra. Trots att skolpengen är kommunal så är kommunernas möjlighet att påverka friskolekoncernernas rätt att etablera sig och ta del av den kommunala skolbudgeten begränsad. Något som gjort det svårt att planera för skolverksamheten i kommunen på både kort och lång sikt.
Trots att antalet elever i gymnasieskolan exempelvis har minskat med 17 procent sedan 2008 – något som givetvis är välkänt långt innan eleverna kommer upp i gymnasieålder – har antalet fristående gymnasieskolor ökat med 50 procent sedan 2006. Idag är en tredjedel av alla gymnasieskolor friskolor.
För det andra måste en friskola bidra till en social sammanhållning för att få rätt att etablera sig. Friskolor som – mer eller mindre outtalat – etablerar sig för att göra just en ökad social segregeringen till en del av affärsidén kommer åtminstone få det svårare att etablera sig med det nya förslaget.
Samarbetet mellan kommun och friskolor ska också säkerställa användandet av lokaler och kompetensutveckling av lärare. Genom att utnyttja exempelvis gymnastiksalar och skolbyggnader maximalt kan man också vara säker på att skolans resurser går till utbildning, snarare än halvtomma lokaler.
Det är bra förslag som syftar till att göra den svenska skolan mer sammanhållen.

Men samtidigt så lägger man också ett förslag om att utbildning ska skrivas in som syfte i bolagsordningen i de friskolor som drivs i aktiebolagsform. Det är givetvis rimligt att någon som driver utbildningsverksamhet inte ska profiten som främsta existensberättigande. Men samtidigt känns det som en något tandlös reform som inte kommer att driva ut profitdriften ur skolan.
En rimlig lösning vore att kräva att välfärd som drivs i aktiebolagsform ska drivas i den associationsform som den socialdemokratiska regeringen lanserade 2005, aktiebolag med särskild vinstdelningsbegränsning.

I dessa företag får inte vinstöverföringen överstiga summan av ett belopp motsvarande räntan, beräknad på statslåneräntan med ett tillägg på en procentenhet, på det kapital som aktieägare tillfört företaget som betalning för aktier. Och dessutom har bolagets revisor till uppgift att särskilt granska att reglerna om vinstöverföring inte har överträtts.
Det skulle dessutom vara en modell som ligger nära den non profit-princip som LO lanserade förra året. Knappast en perfekt modell det heller.
Men ändå en rimlig kompromiss som går mer i samklang med allmänhetens åsikter i frågan.

Fredrik Jansson
2014-04-23

Sidan uppdaterades senast: 2014-04-25 13:18