Antal deltagare: ett 30-tal enligt närvarolista.
Tid: 18.30 – 20.45.
Seminarieled: Torsten W Persson och Anders Lidström.
Kvällens talare: Lars Johansson, Riksdagsman, skatteut-skottets vice ordförande.
I riksdagen finns 15 utskott och 1 EU-nämnd. Skatteutskot-tet (SkU) har 17 ledamöter och 26 suppl. Varje utskott är en "miniriksdag", vilket innebär att de större partierna får fler platser än de mindre (S=6, MP=1, V=1 plats).
Riksdagsman Lars Johansson
Anders Lidström hälsar alla närvarande välkomna, varvid han särskilt vänder sig till kvällens talare. Ordet överlämnas till Lars Johansson.
I inledningen av sitt anförande framhåller Johansson, att den borgerliga regeringen full-ständigt negligerar 90/91-års blocköverskridande skattereform. De tar ensidiga och kort-sikti¬ga beslut i skattefrågor. ”Vi har stått på läktaren” undslipper det från Johansson, d.v.s. S får inte vara s.a.s. på spelplanen. T.ex. Svenskt Näringsliv har gjort en egen skattepolitisk studie om framtida skatter, liksom LO. S, V och MP är överens om att skatteneddragningarna betyder minskat utrymme för väl¬färden.
Fortsättningsvis visar Johansson ett antal overheadbilder. Han menar att bl.a. att
Välfärden är inte gratis utan finansieras av den som
• Arbetar
• Investerar
• Uppfinner
• Och betalar skatt i Sverige
Skattesystemet skall präglas av följande principer:
• Skatt efter bärkraft
• Främja arbete och tillväxt
• Likformighet
• Breda skattebaser och låga skattesatser
• Överskådlighet och enkelhet
• Minimera möjligheten till fusk och skatteundandragande
• Främja god miljö och långsiktig hållbarhet
Johansson kommenterar bl.a. punkten ”fusk och skatteundandragande” med att ange att Skatteverket tvingats göra neddragningar av personalstyrkan med 700 personer. Nye generaldirektören (Ingemar Hansson) har uppgett att skatteverket därigenom måste halvera sin verk¬samhet.
De rödgröna (S, V och MP) kommer i början av maj månad att lämna förslag till ekonomisk budget. Partierna är överens om att välfärden skall finansieras fullt ut.
Moderaterna har alltsedan 1921 haft förslag om sänkta skatter enligt Johansson. De är därför tydliga politiska motståndare. 1994 överlämnade den borgerliga regeringen ett budgetunderskott på 12 % av BNP (192 mdkr), som den socialde-mo¬kra¬tiska regeringen (Ingvar Carlsson/Göran Persson) lyckades vända. Att det är viktigt med en god ekonomisk hushållning åskådliggörs av Greklands nuva-rande ekonomiska kris. T.ex. vill låginkomsttagare i Grekland ej betala skatt. Greklands regering har vänt sig till f. ministern Leif Pagrotsky för råd och stöd.
Ekonomisk politik – S bästa egna förslag
• Jobben först
• Ansvar för svensk ekonomi
• Rättvisa skatter – avskaffa skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare
• Investera i jobb och välfärd i stället för att sänka skatten
• Bekämpa ekonomisk brottslighet och orimliga bonusar
I fråga om punkten ”orimliga bonusar” kommenterar Johansson minister Mats Odells valhänta hantering av frågan om bolagens bonusar, särskilt bank¬ernas.
Ansvar för Sveriges ekonomi
• S vet hur man tar ansvar för Sveriges ekonomi
- S överlämnade 70 mdkr i överskott 2006 , som den borgerliga regering¬¬¬ en har förvandlat till ett lika stort underskott
• Den borgerliga regeringen har sänkt skatterna med hjälp av lånade pengar
- skattesänkningen har inte skapat fler jobb
- skulden för skattesänkningarna växer och låg- och medelinkomsttagarna kommer att få betala
• Vi (S) kommer inte att låna till skattesänkningar
- vi ska påbörja marschen tillbaka mot överskott
Vad gäller investeringar i jobb och välfärd är byggsektorn väsentlig. Antalet nya lägenheter har minskat kraftigt, särskilt gäller det hyreslägenher. Vi ska inte skattesubventionera vissa branscher – t.ex. hushållsnära tjänster. Antal syssel-sättningstillfällen är markant större vad gäller det s.k. ROT-avdraget (ringar-på-vatt¬net-effekt; bör användas vid konjunktursvackor). Slutsatsen blir att behovet och inte betalningsförmågan skall vara grund för subventionen. Nu måste det dock till branschprogram om miljö, klimat etc.
Från den efterföljande debatten noteras bl.a. följande:
Det s.k. ROT-avdraget engagerar många talare. En talare menar att avdraget inte är rättvist, då avdraget inte kan utnyttjas av de flesta garantipensionärer. En an-nan anser att ROT-avdrag bör endast medges vid svag konjunktur och att de in-satsvaror som används vid t.ex. ombyggnationer höjer värdet för bostaden. En tredje talare påpekar det orättvisa i att villaägare och bostadsrättsinnehavare har kunnat med avdrag byta kök och badrum under såväl 90-talet som 2000-talet, men inte de som bor i lägenheter utan insats. Lars Johansson håller med om att ROT-avdrag bör vara förknippad med rådande konjunktur och betydelsen av att avdraget jämväl bör gälla hyreslägenheter. Johansson påpekar att i Göteborg säljer man inte ut allmännyttan. I Stockholm pågår utförsäljning, vilket kan få menliga följder inte minst för de handikappade.
En talare efterlyser, att man på ett mer pedagogiskt sätt, och med förtroende, visar på skatters betydelse för välfärden. Från borgerligt håll läggs fokus på jobbskatteavdrag och andra avdrag , t.ex. ROT- och RUT-avdrag och ej på välfärden. Orätt¬färdig kampanj mot Mona Sahlin kommenteras även. Lars Johansson tycker att det var ett bra inlägg om det pedagogiska framställningssättet. Som bekant har S lovat 80 % A-kassa och det måste finansieras genom skatter eller genom slopandet av RUT-avdraget. En annan talare efterlyser mer av ideologiska prioriteringar i debatten. Han menar, att diskussionen om ROT-avdraget ”lägger locket på” denna viktiga debatt. Talaren ondgör sig även över landstingsledningens beslut om höjda arvoden under pågående avtalsförhandlingar. På en direkt fråga svarar Johansson, att RUT-avdraget har gett 12-1300 nya jobb till ett pris av 1,3 mdkr. Före reformen fanns dessutom även viss sysselsättning inom sektorn. Mot detta skall ställas att 25 000 jobb försvinner inom den kommunala sektorn på grund av regeringens politik.
Den höga arbetslösheten kommenteras – var skall de arbetslösa få jobb? frågar talaren. De arbetslösa skuldbeläggs. Vad har vi egentligen för människosyn?
Diskuteras även begreppet avgifter, som inte är skatt, t.ex. till sjukförsäkringen. Föreligger en risk att MP driver upp bensinskatten, viket drabbar inlandets kom-munikationer. Enligt Johansson går inte S med på MPs förslag om en bensinskat-tehöjning på 2 kr. S diskuterar en kilometerskatt för tunga fordon längre fram, varvid prioriteras en reducering för miljöfordon. En talare påpekar vikten av att belysa sambandet mellan skatt och välfärdspolitik på ett pedagogiskt sätt. S ideologi om t.ex. människors lika värde är betydelsefullt i sammanhanget. Hela välfärdssektorn är emellertid underfinansierad. Högre skatter innebär att fler människor kommer i arbete inom t.ex. omsorgssektorn. S eftersträvar ett solida-riskt samhälle och inte som i USA, där frivilliga försäkringar innebär ett större utanförskap. En annan talare visar sig vara en stark motståndare till borgarnas privatiseringar. Sänkt skatt till kommunerna innebär en minskad kommunal ser-vice. Vissa opinionsmät¬ningar av vissa sakområden är inte opartiska. En talare konstaterar, som många har påpekat, att vill man ha välfärd måste man ha skatter. Att gå ut med en politik, som innebär att återställa allt som borgarna har raserat, är inte så bra. Avgifterna till A-kassan och sjukförsäkringen medför ett överskott, varför skatterna inte behöver höjas av den anledningen. Däremot bör nya reformer redovisas i ett kommande valprogram. Johansson kommer in i debatten och framhåller, att varken S eller de rödgröna presenterat ett valprogram. Johansson antyder att man sannolikt i valprogrammet betonar vikten av ett solidariskt samhälle. Man kommer sålunda att skapa förutsättningar för en jämlik A-kassereform. Som bekant slopade borgarna statsbidraget till A-kassorna. S strävan är att få solidaritet avgiftsmässigt mellan A-kassorna. Johansson tar den fackliga organisationen Jusek som exempel, Jusek har mycket låga avgifter för A-kassan. En deltagare påpekar att Maud Olofsson vill ta bort revisions¬skyldigheten för småföretagarna. Densamme frågar även varför flygbränsle är skattebefriad. En annan deltagare framhåller bl.a. att vi kan inte höja skatten i Umeå för att få fram ett lika stort belopp som donationen på 20 mkr från Baltic-gruppen. Ett lidelsefullt inlägg om kapitalisternas mål att bli rika hölls. De kan t.ex. ej hejda bonusarna i Nordea. Och talaren fortsatte med mediernas oförmåga att koncentrera sig på väsentligheter som arbetsmarknadspolitik och sysselsättning i stället för Mona Sahlins väska. De delvis falska siffrorna, som publiceras av bl.a. SCB om vänd-ningen i ekonomin tjänar högeralliansen på. Siste talaren anser att valprogrammet borde ha kommit för 3 månader sedan.
Lars Johansson kommer i sitt slutanförande in på revisionsskyldigheten för de mindre företagen och understryker betydelsen av att Skatteverket tillförs 160 tjänster. I sammanhanget förekommer korrespondens med Lagrådet. Att de röd-gröna lägger förslag om skatt på flygbränsle är Johansson osäker om. Arbetslös-heten fortsätter att stiga kommande år (f.n. 370 000), enligt prognos t.o.m. år 2011. För helåret 2009 föll BNP. Svensk ekonomi utvecklades svagare än väntat i det fjärde kvartalet 2009. I de pågående avtalsförhandlingarna vill de fackliga organisationerna ha del av den förväntade uppgången i ekonomin, men arbetsgi-varna säger 0 % löneökning. 5 arbetsgrupper skall lämna förslag till partierna (S, V och MP), som den 3 maj efter samordning skall lämna de rödgrönas förslag till ekonomisk budget/valprogram. Johansson erinrar slutligen om Cs problem i kärnkraftsfrågan och förutspår att KD och M tar ledningen för alliansens valprogram.
Anders Lidström tackar Lars Johansson för intressant föreläsning och deltagarna för det visade intresset. Under seminariets uppskattande applåder överlämnas en gåva till Lars Johansson.
Text: Roland Lundgren.