Tack för förtroendet

Jag vill tacka för förtroendet att få representera Upplands Väsbys Socialdemokraters medlemmar vid partikongressen i april nästa år och ingå som en av ett 20-tal personer i Stockholms läns partidistrikts kongressdelegation. Det är en viktig kongress vi har framför oss. Viktiga frågor ska behandlas; ett nytt partiprogram ska antas, ny partiordförande ska väljas och mängder av motioner behandlas. Jag ska med regelbundenhet, i denna spalt, återkomma med mina tankar om viktiga frågor på denna kongress. Det är dessutom dubbelt glädjande för oss Väsbybor att vi inte bara har ett kongressombud utan två. Anki Jyttner representerar ju också arbetarekommunens medlemmar på denna kongress. Tillsammans ska vi medverka till att kloka beslut fattas i viktiga frågor. Än en gång, tack för förtroendet.

Ett år går mot sitt slut och det börjar bli dags att summera 2012. Var det ett skitår, som Sven-Otto Littorin skulle ha uttryckt det, eller var det något annat? Ett år innehåller såväl glädjeämnen som mer sorgesamma händelser. Till de mer sorgesamma hör kommunstyrelsens ordförandes beslut om att ge partikamraten Johan Hjelmstrand ett engångsbelopp på 210 000 kr i avgångsvederlag, för att han ska avsäga sig uppdraget som kommunalråd. Frågan kommer nu att behandlas av kommunens egen revision och den är även överklagad till förvaltningsrätten.

Till de mer glädjande hör att Upplands Väsby fortfarande ökar i befolkning och att kommunens ekonomi visar på ett överskott. Den princip om att budgetera årliga överskott på två procent av kommunens samlade intäkter, som infördes under Vanja Edwinsons tid som kommunstyrelsens ordförande, har visat sig vara riktig och lyckosam. Jag tycker att det är bra att alliansen håller fast vid den, särskilt nu när vi går in i ett betydligt kärvare ekonomiskt läge. Det är då glädjande att se att vårt budgetförslag för åren 2013-2015 är mer robust än det förslag alliansen lagt och som kommunfullmäktige fastställde måndagen den 17 december.

Skolan är det verkliga sorgeämnet i Upplands Väsby. Här behövs det krafttag. Det är därför anmärkningsvärt att alliansen avslog vårt förslag att ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en plan med åtgärder och förslag som förbättrar skolresultaten och som skapar förutsättningar för en god skolutveckling. Jag är övertygad om att man måste göra ett sådant arbete över partigränserna. För tio år sedan jobbade vi i kommunerna med skolplaner. Jag minns att jag och Lars Hansson (M) hade ett bra samarbete när det gällde att ta fram en sådan plan, som redovisade vad som skulle göras för att utveckla skolan på några års sikt. Nu vill Alliansen sköta allt själva! Man gör det genom att skjuta över ansvar och beslut på tjänstemannaorganisationen och ser utbildningsnämndens uppgift mer som att endast fördela pengar genom olika pengsystem och inte delta i diskussioner och debatt om skolans utveckling och innehåll. I en fråga, när det gäller skolan, har alliansen lyssnat på oss Socialdemokrater. Det gäller att avsätta tillräckligt med pengar för att klarar av ett lönelyft för våra lärare. I Socialdemokraternas vårbudget hade vi tagit upp fem miljoner kronor för att klara nya, högre lärarlöner. Det förslaget har alliansen tagit till sig och föreslog samma sak i sin höstbudget.

I skoldebatten är det intressant att se statsministern Reinfeldts plötsliga inhopp. Han är uppenbart missnöjd med det arbete som allianskollegan och folkpartisten Björklund gör. Eller så vill han att Moderaterna ytterligare ska växa som parti. Nu när det inte finns så mycket mer att ta från Kristdemokraterna och Centerpartiet, ser han en möjlighet att ta väljare från Folkpartiet. Den interna kannibalismen inom Alliansen fortsätter.

Det är också intressant att notera att Björklund, vår utbildningsminister, varit helt tyst i frågan om avdragsrätt för läxläsningshjälp som hushållsnära tjänst. Ett förslag som fått stark kritik av såväl skolverket, de båda lärarfacken och DN:s ledarredaktion. Likt en ångvält har ändå regeringen trumfat igenom förslaget i riksdagen. Förslaget om läxhjälp kommer att befästa och öka klassklyftorna i samhället. Det leder till att den som har föräldrar som saknar pengar riskerar att inte få möjlighet att kunna studera vidare. Varför håller Jan Björklund tyst? Jag tror inte att han gillar förslaget. Varför? Jan Björklund har nämligen gjort klassresa själv. Liksom många andra. Klassresan kan börja när skolan är till för alla och skolan tar sitt kompensatoriska uppdrag på allvar. Där inte plånboken avgör om mitt barn får hjälp med läxorna eller inte. I Socialdemokraternas förslag till budget finns förslag om läxhjälp åt alla elever.

Jag vill avslutningsvis passa på att önska alla en god jul och ett gått nytt år! Har du synpunkter på det skrivna, kontakta mig gärna.

Med röda julhälsningar

Leif Berglund
Tel: 073 910 41 23, 08-590 971 23
leif.berglund@upplandsvasby.se

19 december 2012