Ekonomisk facit 2011-2013


2011                                                                            
+   7,7  miljoner

 

2012                                                                             + 12,8 miljoner

 

2013                                                                             -    0,9 miljoner

 

Detta är det bästa ekonomiska 3- års-resultatet för kommunen sedan 1995.

Prognosen för 2014 ser dock inte så bra ut. Det beror i huvudsak på ökat servicebehov i äldreomsorgen, hemtjänsten och färdtjänsten. Under 2013 har antalet hemtjänsttimmar ökat med 26 % och ökningen fortsätter. Till detta kommer att kostnaden för vård av barn och unga ökade med 22 % under 2013.

Inför framtiden ställer detta stora krav på ekonomin. Samtidigt pekar prognoserna mot ett minskat antal barn med endast 50 nyfödda per år.

Förbifarten i Söderköping ger dock nya möjligheter till inflyttning i främst Ringarum och Gusum. Det pågår dessutom ett särskilt aktivt arbete för att öka innevånarantalet i Gryt.

Vi har inlett arbetet med att omfördela resurser, genomlysa organisationen och riktlinjer för beslut samt effektivisera arbetsprocesserna. För den som vinner valet så kommer ekonomin att bli besvärlig. Det kommer att ställa krav på att fullfölja vårt arbete med att både bromsa, satsa och omfördela.

 Politik är att vilja men det är också att välja.

Kritik som vi möter

1. Den goda ekonomin beror på återbetalning från AFA-försäkring

Svar:

  • Det är riktigt att vi har fått tillbaka pengar från AFA under perioden men vi har också haft extraordinära kostnader bland annat i form av extra nedskrivningar på egendom som tagits upp till för högt värde i tidigare bokslut.
  • Om vi justerar för alla dessa extraordinära poster så blir det ett genomsnittligt överskott på cirka 4,2 miljoner per år.

 

2. Vi har gjort alldeles för stora investeringar som är anledningen till det svaga resultatet som prognostiseras för 2014.

Svar:

  • Ännu har inga nya lån tagits och investeringarna har inte heller färdigställts så att de har börjat skrivas av. Investeringarna påverkar alltså inte driftskostnaderna 2014

 

3. De stora investeringarna kommer att leda till nedskärningar i framtiden.

Svar:

  • Den största investeringen är Vammarskolan på cirka 50 miljoner. Den är alla eniga om. De borgerliga ville från början också bygga matsal och ännu rymligare lokaler för mellanstadiet medan högstadiet inte skulle omfattas av om- och tillbyggnaden. Nu har hela skolan blivit renoverad för samma summa.
  • Den näst största investeringen på cirka 12 miljoner är ny förskola och inflyttning av fritids i skolan i Gusum. Trots att de gamla lokalerna var mögelskadade röstade hela oppositionen (M, C, Fp, KD, SD och de tre oberoende Stefan Kemle, Lina Kemle och Hans G Andersson) mot denna åtgärd.

    Med 30 års avskrivningstid och 3 % ränta så kostar den investeringen 100 kr per år och innevånare
  • Anläggning av en konstgräsplan för en kostnad av 4,5 miljoner med ett bidrag från Valdemarsviksprojektet på 1,7 miljoner dvs. en kostnad för kommunen på 2,8 miljoner. Hela oppositionen (M, C, Fp, KD, SD och de tre oberoende Stefan Kemle, Lina Kemle och Hans G Andersson) röstade mot pengar till konstgräsplan men har accepterat att en ny gräsplan skulle anläggas.

    Med en avskrivningstid på 20 år och 3 % ränta kostar planen 30 kr per år och innevånare (merkostnaden i förhållande till vanligt gräs är cirka 10 kr). Vi är dessutom övertygade om att konstgräsplanen kommer att inbringa betydligt mer genom uthyrning för träning och träningsläger till utomstående klubbar.
  • Inköpet av Folkets Hus i Valdemarsvik för 475 000 kr.
    Bakgrunden är att Folkets Husföreningen var på väg att gå i konkurs. Risken var att fastigheten skulle säljas till en privat fastighetsägare som ville använda fastigheten till något annat t.ex. lagerlokal. Vi skulle i så fall stå utan samlingslokal, teater och skolmatsal. Att bygga nytt skulle kosta cirka 15 miljoner.

    Köpeskillingen, 475 000 kr, motsvarar den årliga hyra som kommunen tidigare hade betalat till Folkets Hus.
  • Övertagandet av Grännäs camping från den dåvarande arrendatorn.
    Arrendet var ett s.k. anläggningsarrende. Det innebar att arrendatorn hade byggt en del egna hus, som han hade rätt att få inlösta när arrendet upphörde. Han hade vidare rätt till ersättning för den förlust han skulle drabbas av om avtalet inte förnyades. Enligt kontraktet skulle kommunen dessutom ersätta honom för de störningar som muddringen skulle kunna leda till under åren 2014-2016.

    Här finns det enorma utvecklingsmöjligheter om kommunen har kontroll över områdets utveckling. När muddringsmassorna är täckta så kommer man inom 5-7 år få ett stort fält som kan användas till t.ex. camping, husvagnar, fotbollsplaner eller i princip vad som helst utom att bygga hus. Där finns en ny hamnanläggning och en cykel- och gångväg in till centrum.

    Detta är bakgrunden till att kommunen köpte investeringar gjorda av arrendatorn värderade till 1,3 miljoner för 850 000 kr och betalade 500 000 kr tillsammans 1,3 miljoner för att arrendet upphörde-tillsammans 1,3 miljoner.

    Med en avskrivningstid på 20 år och 3 % ränta kostar detta 14 kr per innevånare och år.

    Vi åtog oss vidare att investera 1,5 milj. i vår campinganläggning på Ekön. Investeringen görs i egendom som kommer att tillhöra kommunen. På grund av diverse problem med bygglov och naturreservatsregler har den investeringen ännu inte gjorts.

    När den görs kommer den att med en avskrivningstid på 20 år och 3 % ränta kosta ytterligare 16 kr per innevånare och år.

 

4. Vi har ökat belåningen på ett ansvarslöst sätt.

Svar:

Kommunfullmäktige har antagit ett mål om att den långfristiga låneskulden ska uppgå till högst 40 % av anläggningstillgångarna. Det målet är uppfyllt och kommer också att uppfyllas under 2015 och 2016.

Den kommunala skulden är 14.212 kr per innevånare att jämföra med

  • Vadstena         15.864
  • Kinda                20.800
  • Åtvidaberg       24.116
  • Söderköping     39.379
  • Ydre                 44.696
  • Boxholm           46.507
  • Finspång          49.534
  • Ödeshög          52.378

Linköping, Norrköping, Motala och Mjölby har alla större skulder per innevånare men de är expanderande orter med realiserbara tillgångar på ett annat sätt än Valdemarsviks kommun.

Valdemarsvik har alltså den lägsta skulden per innevånare bland alla kommuner i Östergötland.

Med de beslutade investeringarna ökar lånebehovet med cirka 5.000 kr per innevånare fram till 2016. Skulden blir då 19.212 kr per innevånare. Även om det osannolika inträffar att ingen av de övriga kommunerna ökar sina lån fram till 2016 så blir skulden då den näst lägsta i Östergötland.