Kommunalråden har ordet

Omorganisationen är nödvändig!


Det moderata oppositionsrådet Anna Nilsson låter via NT meddela att hon saknar förtroende för skolledningen på Vammarskolan, hon kräver att omorganisationen på skolan stoppas och dessutom ifrågasätter hon integrationen av nyanlända elever i de ordinarie klasserna.
Som företrädare för majoriteten och utifrån dagliga kontakter inom kommunen, vill jag uttrycka ett fortsatt förtroende för skolledningen och de förändrings- och utvecklingsarbeten som pågår på Vammarskolan och i kommunens övriga skolor. Det är ett arbete där eleverna och kvalitén i deras utbildning sätts i fokus. Ett arbete där vi alla, politiker såväl som skolledning och lärare, nu har ett ansvar att lösa på bästa sätt.  Gällande det pågående förändringsarbetet på Vammarskolan har lärarna varit involverade sedan förändringsarbetet inleddes, genom personliga samtal, samverkansmöten, styrgruppsmöten och andra mötesformer. Detta är fakta som bekräftas genom befintlig dokumentation, dokumentation som även tydliggör vikten av att fortsätta med det arbete som påbörjats. Lärarnas efterfrågan av bland annat nya sätt att arbeta kring eleverna framstår tydligt, ett arbetssätt som möter ett behov av att komma närmare eleverna och underlätta elevstödjande insatser med ett tydligt fokus på varje enskild elev.  Förändringsarbeten kräver delaktighet, lyhördhet och förtrogenhet för att bli lyckade och nå det som eftersträvas. Detta nödvändiga förändringsarbete är Vammarskolan nu mitt uppe i och här finns anledning till att lyssna och fördjupa dialogen innan omorganisationen slutligen sätts i sjön. Vad gäller de förberedande klasserna så är den givna utgångspunkten att nyanlända ska inkluderas i de ordinarie klasserna. Ett arbetssätt som enligt gällande forskning underlättar integration och förebygger segregerade tendenser. Detta arbete genomförs utifrån nationella riktlinjer från Skolverket och sker på alla kommunens skolor.  Avslutningsvis vill jag även bemöta oppositionsrådets krav angående föräldramöte på skolan. I min roll som politiker ingår inte att toppstyra medarbetare i de kommunala förvaltningarna. Återigen, jag har fullt förtroende för skolledningen och för de förändringsarbeten som pågår och vet att dialogen med föräldrar nu är prioriterad. Den politiska ledningen ska, tillsammans med skolledningen och andra representanter från kommunen, bjuda in till ett öppet möte för föräldrar på Vammarskolan efter höstlovet. Det blir ett bra komplement till rektors skriftliga information hem till vårdnadshavare och ett utmärkt tillfälle till dialog kring den fortsatta utvecklingen av Vammarskolan.  

Helen Johansson Kokkonen

 

Valdemarsvik växer

Idag har jag lånat ut min blogg till min kollega Helen Johansson-kokkonen som bl.a har ansvar för barn- och utbildningsfrågor.

Helen Johansson-Kokkonen:
Sedan tre år tillbaka ökar Valdemarsviks kommun med cirka 100 innevånare per år. Det är väldigt positivt men ställer också stora krav på vår lilla kommun. Äldreomsorgen, förskolan och skolan måste moderniseras och byggas ut. Stora investeringar har redan gjorts t.ex. i om- och tillbyggnad av Vammarskolan för 50 miljoner och ny förskola i Gusum för 14 miljoner. Nu krävs det ytterligare investeringar i barnomsorgen. Förskolan i Valdemarsvik har en sådan fukthalt i grunden att den inom en nära framtid inte kommer att kunna användas. Stora delar av verksamheten bedrivs dessutom i tillfälliga lokaler som inte är byggda för barnomsorg. Förskola och skola i Gusum måste redan byggas till för ytterligare 8 miljoner. 

Under hösten 2015 blev barnomsorgssituationen i kommunen ohållbar. I oktober blev vi tvungna att tillfälligt förtäta våra förskolegrupper för att tillgodose det behov som fanns.  

Förtätning är inte hållbart i längden därför fick sektorchefen i uppdrag av kommunfullmäktige att undersöka om det gick att skapa fler förskoleplatser genom organisationsförändringar och om och tillbyggnader. Utredningen skulle vara klar 1/3-2016.

Han presenterade två förslag. Ett alternativ var att flytta all förskoleverksamhet till Sörbyskolan. Om årskurserna 2 och 3 flyttade till Vammarskolan (där det fanns plats) så skulle all barnomsorg, förskoleklass och årskurs 1 efter ombyggnad få plats i Sörbyskolan. Kostnaden skulle bli ca 20 milj. Ett annat alternativ var en helt nybyggd förskola på Lovisebergsområdet till en kostnad på ca 35 milj. Det alternativet framstod inte som realistiskt eftersom det alltså innebar 1,5 miljoner högre driftskostnader per år (c:a 3 förskollärartjänster). 

I februari bjöds ordf. i barn- och utbildningsutskottet Göran Segergren och jag in till förskolans föräldraråd och en arbetsplatsträff på Lovisebergs förskola. Eftersom huvudförslaget även berörde personal och föräldrar på Sörby- och Vammarskolan ordnades motsvarande möten med dessa grupper. Vid dessa möten fick föräldrar och personal möjlighet att ventilera sina tankar kring de två förslagen. På grund av de synpunkter som kom fram modifierades Sörbyförslaget så att även årskurserna 2 och 3 skulle finnas kvar i Sörbyskolan. Förskola och lågstadium skulle hållas samman. Det krävde ytterligare investeringar så kostnaden steg till 26 miljoner. 

När sektorchefens förslag presenterades i kommunstyrelsen(KS) lanserade även det nya Sörbyförslaget. För att ge alla politiska partier möjlighet att sätta sig in i och diskutera detta sköts beslutet till KS i april. Vid aprilmötet lämnades ytterligare information men beslutet sköts upp till KS i början av maj. Utöver den omfattande behandlingen i kommunstyrelsen har barn och utbildningsutskottet där M, C, Kd har flera representanter fortlöpande informerats i ärendet. 

Vi anser inte att det är försvarligt att bygga ny förskola på Loviseberg och låta Sörbyskolan stå delvis oanvänd. Något som ökar investeringen med 9 miljoner och ökade driftskostnader med nästan 1 miljon per år. Vi är dessutom övertygade om att sammanhållen förskola och lågstadium på Sörby kommer att medföra många fördelar och nya pedagogiska möjligheter. 

Vi politiker ska lyssna på personal och föräldrar och ändra förslagen när det kommer kloka synpunkter. Det har vi gjort i detta ärende. Sen är det vi politiker som måste ta helhetsansvaret för kommunen och fatta de beslut som vi anser vara nödvändiga. 

När beslutet sen ska genomföras så ska givetvis föräldrar och personal bjudas in att delta i planering och utformning av de nya lokalerna och verksamheten.

Helen Johansson –Kokkonen

Framtidens äldreomsorg

Ibland missar debatten huvudsaken i en fråga. Kommunens boendeutredning är nu klar och föremål för diskussion. Om man läser NT och diverse blogginlägg kan man förledas att tro att den i första hand handlar om vilka av de nuvarande särskilda boendena för äldre som ska vara kvar under de närmaste åren. Det är helt fel.

Boendeutredningens syfte är att ge oss ett underlag för att bedöma hur omsorgen om våra äldre ska utformas – utifrån olika behov - för de kommande 20-25 åren.

Utredningen visar väldigt tydligt följande fakta och önskemål om olika boendealternativ:

 De flesta av oss vill bo hemma så länge som möjligt. Det ställer krav på att hemtjänsten utvecklas ytterligare med hjälp av fler personer och tekniska hjälpmedel. Men det ställer också krav på bostädernas utformning som t.ex. hiss i flerfamiljshus.

  1. Många av oss får trots det svårt att klara huset eller lägenheten och vill då flytta till ett boende anpassat till våra behov. Ett boende där vi har vår egen lägenhet men med viss service och möjlighet till gemensamma aktiviteter med andra i vår egen ålder. Om möjligt vill vi då fortfarande bo i vår invanda miljö nära vår gamla bostad. Det ställer krav på att trygghets- eller seniorboenden skapas i våra tätorter Gryt, Valdemarsvik, Gusum och Ringarum.
  2. Vi lever allt längre och det är bra. Men många av oss blir till slut så sjuka att vi behöver så mycket service och omvårdnad dygnet runt att hemtjänst och serviceboende inte räcker till. Den viktigaste anledningen till det är att 7 av 10 kommer att drabbas av demenssjukdom innan vi går bort. Då behöver vi ett vård- och omsorgsboende med stor andel demensplatser (av 10 platser är idag 3-4 demensplatser).

 Hur ska vi klara allt detta på ett bra sätt?

 Om vi har bra hemtjänst och bra trygghets/seniorboenden så kommer vi att kunna se fram mot en stimulerande ålderdom även när hjälpbehoven ökar.

 Men om eller när vi blir dementa så har vi också rätt till ett gott liv utifrån våra förutsättningar. Det ställer krav på dygnetruntomsorg med engagerad personal som har specialutbildning för sina uppgifter. Men det ställer också särskilda krav på utformningen av boendet.

 Till allt detta kommer att behovet av ”hemsjukvårdsplatser” kommer att öka i framtiden när sjukhusen skickar hem patienterna som medicinskt färdigbehandlade mycket tidigare än nu. Det måste vi lösa – liksom hemsjukvården i övrigt – i nära samarbete med vårdcentralen och regionen.              

För att klara punkt 1 ovan har boendeutredningen kommit fram till att kommunen kraftigt måste förstärka och utveckla hemrehabilitering, hemtjänst och hemsjukvård.

 För att klara punkt 2 föreslår utredningen att kommunen ska stimulera att trygghetsboenden och seniorboenden skapas i Gryt, Gusum, Ringarum och Valdemarsvik. I Gryt och Gusum kan dessa boenden dessutom med fördel bli centrum för hemtjänsten i respektive område.

 För att klara punkt 3 föreslår utredningen att det ska skapas två vård- och omsorgsboenden i kommunen, ett i Valdemarsvik och ett i Ringarum.

Boendet i Valdemarsvik måste utformas i nära samarbete med vårdcentralen vars utveckling är helt avgörande för bl.a. äldreomsorgen i kommunen. Där pågår för övrigt ett spännande projektarbete redan idag som – om det genomförs fullt ut – kommer att ge vårdcentralen helt andra möjligheter än idag att arbeta för kommunens innevånare.

 Ingenting av vad jag beskrivit här går fort. Om- och tillbyggnad av Vammarhöjden och Ringgården kommer inte att kunna genomföras direkt. De projekten måste noggrant prövas ur kostnadssynpunkt och för Vammarhöjdens del genomföras i nära samarbete med regionen. Investeringar i den omfattningen kan inte beslutas utan detaljerat underlag. Det kommer säkert att ta flera år innan de projekten är klara. Men ska vi kunna skapa förutsättningar för en god ålderdom för våra kommuninnevånare, med flera boendealternativ än idag så måste vi våga ta ställning till den övergripande inriktningen. Frågan om Åldersro och det särskilda boendet i Gusum ska omvandlas till trygghets-/seniorboenden eller ersättas med annan byggnation får framtiden utvisa. Så längre övriga delar av planerna bara finns på pappret så lär de behövas i sin nuvarande form.

 Det är bra att diskussionen nu har kommit igång med ett omfattande underlag från utredningen. Låt den ta den tid som behövs. Det vi måste ta ställning till under våren är helheten och inriktningen av vår äldreomsorg d.v.s. vad vi vill skapa för framtiden – inte de olika delfrågorna som kommer att uppstå under resans gång.

Erland Olauson

  

Att längta hem

Valdemarsvik Som en del av er vet är jag ledig från mitt kommunala uppdrag fram till den 5 april för att istället arbeta med medling mellan industrins parter på arbetsmarknaden om nya kollektivavtal. Det innebär att jag måste vistas i Stockholm - i vart fall - under veckorna den här perioden. Återupplevelsen av att veckobo i Stockholm har fått mig att längta hem. Varför ? Låt mig ge några exempel. När jag går på gatan i Valdemarsvik eller i någon av de andra kommundelarna så ser människor som möts på varandra och de flesta säger hej. I Stockholm tittar alla människor tomt framför sig eller pillar på sin telefon helt avskärmade från omvärlden.

Mina glasögon gick sönder och jag försökte få hjälp hos en optiker (det finns ju många i Stockholm). Det gick inte. Jag fick ringa till Se och Silver i Vika som ordnade det hela på lördagen. Jag behöver klippa mig och vart kan jag gå i Stockholm utan att behöva förklara hur jag vill ha håret (vilket jag inte kan). Ingenstans, nu har jag fått en tid sen fredageftermiddag i Vika som jag hoppas jag hinner till. Då blir det som jag vill ha det utan att jag riktigt kan förklara.

Sen läser jag på nätet att Valdemarsviks kommun slår rekord i nystartade företag och ser på TV att vi ligger i framkant när det gäller sunda vanor för våra ungdomar.

Det är inte underligt att Valdemarsvik växer, särskilt inte när man åter inser att du får en fantastisk villa för samma pris som en etta i Stockholm.

Vi bor verkligen i en kommun med kvaliteer utöver det vanliga. Och snart får jag också bo hemma igen.  

Erland Olauson

Boendeutredning

Valdemarsvik Idag har jag lånat ut min blogg till min kollega och vän Helen Johansson-Kokkonen.Här kommer hennes inlägg:

Kommunens stora boendeutredning har nu lämnat sin slutrapport. Det är en gedigen utredning, med ett omfattande faktaunderlag. Uppdraget har bl.a. varit att undersöka hur kommunens äldreomsorg ska vara utformad i framtiden fram till 2030. Utredningen, som har bestått av representanter för alla partier och kommunens tjänstemän, har kommit fram till ett antal skarpa förslag. En del är kontroversiella och rör upp känslor. Det har jag full förståelse och all respekt för. Därför vill jag lämna lite bakgrundsfakta för den som vill delta i diskussionen.

 Utgångspunkten för utredningen har varit vad vi vet om människors önskemål om stöd i sitt åldrande. De flesta av oss vill bo hemma så länge som möjligt. Det ställer krav på en ytterligare utvecklad hemtjänst. När vi får svårt att klara huset eller lägenheten vill många av oss bo i ett serviceboende där vi har vår egen lägenhet men viss service och möjlighet till gemensamma aktiviteter med andra i vår egen ålder. Det ställer krav på trygghetsboenden eller serviceboenden. Denna form av boenden saknas redan idag av många i vår kommun. Tyvärr blir en del av oss så sjuka och/eller senildementa att vi till sist måste ha mycket mer service och omvårdnad dygnet runt. Studier visar att ca 70 % av alla platser inom de särskilda boendena bör vara demensplatser i framtiden, idag har vi knappt 30 %. När vi blir så här sjuka behöver vi ett särskilt boende eller det som ofta kallas ålderdomshem.

 Hur ska vi klara allt detta på ett bra sätt?

 Utredningsgruppen har arbetat mycket brett och har haft dialog med olika referensgrupper såsom personal, pensionärsorganisationer, fackliga organisationer, privata fastighetsägare och regionen. Vi har bjudit in till allmänna dialogmöten i de olika kommundelarna. Vi har besökt alla pensionärsorganisationer i kommunen. Vi har regelbundet avrapporterat på pensionärs- och handikappråd och till kommunens stöd och omsorgsutskott.

Vi har kommit fram till att kommunen kraftigt måste förstärka och utveckla hemrehabilitering, hemtjänst och hemsjukvård. Utredningen föreslår vidare att kommunen ska stimulera till att trygghetsboenden och seniorboenden skapas i Gryt, Gusum, Ringarum och Valdemarsvik. När det gäller särskilda boenden föreslår vi att det ska skapas två särskilda boenden i kommunen, ett i Valdemarsvik och ett i Ringarum. Där ska vi efter ny eller om- och tillbyggnad kunna erbjuda den vård och det stöd som behövs.

Dagens kommunala äldreboenden är i stort behov av upprustning för att klara framtidens krav och önskemål. Boendeutredningsgruppen har också haft att ta hänsyn till samverkan med olika aktörer så som t.ex. region, privata fastighetsägare och andra kommuner.

Boendeutredningens arbete har skett i två steg. Steg ett, en grundlig kartläggning av nuläget i kommunen och vilka behov och utmaningar vi ser för framtiden och del två en färdig rapport som skulle lämna ett antal skarpa förslag som kommunstyrelsen ska ta ställning till. Del ett presenterades kommunstyrelsen i januari i år och del två är precis i dagarna klar för att presenteras för kommunstyrelsen i mitten av mars. Utredningen ska därefter bli föremål för diskussion och beslut ska tas i mitten av april.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar när det gäller att kunna möta behoven, önskemålen och kraven på en bra omvårdnad av våra äldre. I vår kommun tar vi nu tag i denna oerhört viktiga fråga. Boendeutredningen ger en gedigen grund för ett fortsatt långsiktigt arbete med dessa frågor.

 Helen Johansson-Kokkonen

Gott Nytt År

Vilken gemensam styrka det finns i vår kommun!  En mängd föreningar ordnar olika aktiviteter hela tiden. Under 2015 har antalet innevånare ökat med ytterligare 110 personer. Arbetslösheten bland infödda svenskar är minskat. Kommunens budget för 2016 uppfyller för första gången på länge kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning genom ett budgeterat överskott på 8,2 miljoner. Dessutom har vi fått ett extra statsbidrag med ett engångsbelopp på 24,3 miljoner. Skälet till det är de stora insatser som vi har gjort för att ta hand om de flyktingar som staten placerat i vår kommun. Nu gäller det att använda de pengarna på ett sådant sätt att våra nya svenskar snabbt kan bidra genom arbete. Men alla de som upplevt de problem som uppstår när många nya kommer på en och samma gång måste också märka effekterna.

2016 blir ett spännande år för oss. Ny översiktsplan ska antas, upprustning och planering för ny bebyggelse i Ringarum ska genomföras och förnyelsen av Gusums centrum efter miljöprojektet ska påbörjas. Utvecklingen av Valdemarsviks centrum ska fullföljas. Dessutom ska den framtida utformningen av Grännäsområdet bestämmas.  

Det finns en ny framtidstro i vår kommun. Allt färre säger: ”Det går inte!  Allt är fel! Kommunen är värdelös!” För första gången på årtionden har dessutom flera privata aktörer visat intresse för att göra investeringar i vår kommun.

400-500 personer har deltagit i att ta fram vår gemensamma vision ”Valdemarsvik 2025 - i balans med naturen” som har antagits i total politisk enighet. Nu genomför vi visionen steg för steg.

Men vi står också inför bl.a. två stora utmaningar: vår åldrande befolkning och Folkhälsan.

1/3 av kommunens innevånare är över 65 år därför är det oerhört viktigt att planera för service, bostäder och sjukvård som gör att vi kan åldras i trygghet. Hur det ska gå till arbetar vi med i ett samarbetsprojekt med vårdcentralen och i en boendeutredning som kommer att presentera sitt resultat under våren.

Östgötakommissionen har kartlagt folkhälsan i Östergötland. Den visar att folkhälsan behöver förbättras särskilt i vår kommun. Därför blir det en viktig uppgift för oss alla att ta tag i under 2016. Kommissionens ordförande Margareta Kristensson kommer till oss i Valdemarsvik den 19 januari kl. 18.30. I folkhälsoarbetet behövs alla, så vik den kvällen redan nu och håll utkik efter annonsen om mötet.

Sammanfattningsvis är utsikterna för 2016: Goda förutsättningar och stora utmaningar!

Tillsammans kommer vi att klara det. Då kan vi inte bara önska utan också skapa ett riktigt

 Gott Nytt År 2016.

Erland Olauson

Vår fantastiska kommun! 

Vilken gemensam styrka det finns i vår kommun ! Tillsammans i en mängd föreningar ordnar olika kommuninnevånare aktiviteter hela tiden. Jag behöver bara nämna de större sommaraktiviteterna såsom Gusumdagarna, Liedholmscupen, Karnebåtfestivalen, Baljadagen, Allsången och Valdemarsviksrodden för att man ska inse vilket oerhört arbete för att få vår kommun att blomstra som utförs helt ideellt.
Dessutom är det härligt att se förbättringarna av miljön i våra tätorter. Tydligast i Valdemarsviks centrum men succesivt sker det förbättringar även i Gryt, Gusum och Ringarum. Det är så kul att allt färre säger: ”Det går inte! Allt är fel! Kommunen är värdelös!” och i stället säger ”Kan vi inte göra så här? Jag skulle vilja hjälpa till med det här!” Kanske allra tydligast har det blivit när det gäller inställningen till våra nyanlända innevånare och asylsökande. Trots de problem som det naturligtvis uppstår när det kommer många samtidigt och som dessutom inte kan språket så frågar sig många hur kan jag hjälpa till istället för att skapa motstånd och fientlighet.
Det har skapats integrationskör, integrationspromenader, systugor och träffpunkter av olika slag. Pensionärer har tagit på sig uppgiften att undervisa asylsökande i svenska språket. Läkare, veterinärer, apotekare och människor med olika yrkesbakgrund som kommit till Sverige som flyktingar får på det sättet sin första introduktion i svenska språket. På biblioteket kan våra nyanlända ”hyra en svensk” för träffar där man får träna på svenska språket.
För första gången på många år är det flera företag som är intresserade av att investera i byggnation i vår kommun. För första gången sedan 1994 växer antalet innevånare i kommunen.
Vi har en gemensam vision för vår kommun ”Valdemarsvik 2025”. Den har 400-500 personer deltagit i att ta fram och den har antagits i total politisk enighet. Ny översiktsplan är på gång och planarbete för flera olika delar av kommunen pågår.
Det finns fortfarande många brister och mycket att göra. Men tillsammans skapar vi en bra framtid i vår kommun. Ingen kan göra allt men alla kan göra något! Jag är väldigt stolt över att få vara kommunstyrelsens ordförande i en kommun med den gemensamma kraft som innevånarna i Valdemarsviks kommun visar.

Erland Olauson

Nystart

Jag har inte skrivit i min blogg på cirka sex månader men nu har jag tänkt mig bli flitigare igen. Det händer mycket positivt i vår kommun som det finns anledning att berätta om. Så är det för första gången på många år flera företag som vill investera i nybyggnation hos oss. Ett exempel är ICA som vill bygga ny matvaruaffär i centrum. Deras förslag finns på kommunens hemsida under rubriken Centrumutveckling, där kan du själv gå in och bilda dig en egen uppfattning. Förslaget har fåt olika reaktioner och beslut i ärendet ska tas först efter sommaren. Idag har jag en gäst i min blogg som argumenterar för sin uppfattning nämligen Ted Starkås. Han är socialdemokrat och ledamot i kommunstyrelsen. Här kommer hans inlägg:

Därför bör vi låta ICA byggas

Att ett stort företag vill investera närmare 70 miljoner i vår kommun är inte direkt något vi är bortskämda med. Investerare knackar inte på dörren varje dag och nu när de gör det tycker jag inte att vi ska vända dem ryggen. Efter att ha fått del av HUI:s (Handelns utredningsinstitut) utredning är jag ännu mer säker på att det är positivt för kommunen. Fler människor i omlopp i stadskärnan kan inte annat än gynna butikerna där. Att ICA därtill vill bygga lägenheter på en underbar plats kan inte heller vara dåligt för kommunen. Dessutom är jag säker på att detta bygge kommer att ge ringar på vattnet och få fler privata investerare  att intressera sig för vår kommun.

  Att bygga nytt och fräscht får människor att andas framtidstro. Vi har gått kräftgång under alldeles för många år för att låta en sådan här möjlighet glida oss ur händerna. Jag ser det här som en början till att öka befolkningen i kommunen, för en sak är säker vår kommun är fantastisk! Så nu är det dags att vi vågar ta steget fullt ut och inte står och stampar på samma ställe längre. Låt detta bli startskottet för ett nytt Valdemarsvik med en ordentlig ansiktslyftning som gagnar hela kommunen.

Ted Starkås

Fortsatt förändring av kommunen under 2014

 Det politiska arbetet i kommunen har under året – liksom i många andra kommuner - präglats av stor enighet. I fullmäktige har det bara avgivits en reservation under året och i kommunstyrelsen har det vid behandling av 121 ärenden bara avgivits sju reservationer. Denna relativt stora enighet är en väldig styrka för en liten kommun.

 Under 2014 har antalet innevånare i kommunen ökat med 72 personer. Det är första gången sedan 1993 med undantag för 2002 då kommunen ökade med 6 personer. Flyttningsnettot är positivt men vår ålderssammansättning medför att födelsenettot är negativt. Befolkningsökningen är viktig för att få fler i arbetsför ålder men också för att det medför ökade statsbidrag till kommunens verksamheter.

 Det låga födelsenettot i kombination med att många arbetstagare vid företag och arbetsplatser i kommunen närmar sig pensionsåldern medför att vi måste arbeta hårt för att göra kommunen ännu attraktivare för yngre familjer med barn. Under året har ett systematiskt utvecklingsarbete startats för att ytterligare förbättra kvalitén i kommunens skolor och förskolor.

 Upprustningen av den yttre miljön i våra tätorter fortskrider succesivt och under 2014 har insatser gjorts främst i centralorten, Fyrudden och Ringarum. I Gusum har olika aktiviteter genomförts för att ta tillvara de idéer och synpunkter som befolkningen har på hur Gusums centrum ska utformas när saneringsarbetet blir klart. På Grännäsområdet har en ny konstgräsplan färdigställts.

 Inom miljöverksamheten har bland annat en ny återvinningscentral byggts och 9 km avloppsledningar från centralorten till reningsverket bytts ut. 

 En del av folkökningen består av flyktingar som anvisats plats i kommunen eller som själva valt att starta sitt liv i Sverige här hos oss. Vi tar också emot 20 ensamkommande flyktingbarn per år. Dessa nya kommuninnevånare kommer – om vi förmår att ge dem förutsättningar för det - att bli en tillgång för kommunen i framtiden.

  I kommunen finns också boenden med 300 platser för asylsökande som numera fungerar bra. Det beror bl.a. på att kommunen med medel från hyresvärdarna och migrationsverket har anställt en kommunikatör som underlättar kontakterna mellan asylboendena och det omgivande samhället.

Under året har ytterligare ett asylboende startats med sextio platser och planer fanns för ytterligare ett med 50 platser. Asylboendena inrättas utan någon som helst kontakt med kommunen och utan möjlighet för oss att planera för mottagandet på ett rimligt sätt. Vi anser att Sverige ska bedriva en generös flyktingpolitik men att det är viktigt att alla kommuner ställer upp och att vi får möjlighet att stå för ett bra mottagande i vår kommun. Därför har vi protesterat hos migrationsverket mot etableringen av fler asylboenden. Migrationsverket har nu beslutat att Valdemarsviks kommun tillsammans med 13 andra kommuner bara ska komma ifråga för upphandling av fler asylboenden i yttersta nödfall.

Under 2014 var vi dessutom på väg att förlora vår kustbevakningsstation i Fyrudden på grund av minskade anslag till kustbevakningen. Neddragningar skulle också drabba Västervik och försämra övervakningen på en av de mest trafikerade kuststräckorna i Sverige. Detta lyckades vi i samarbete med Västervik förhindra genom kontakter såväl med den dåvarande regeringen som oppositionen.  

Arbetet med att genomföra målstyrning, ny budget och resultatuppföljningsprocess i kommunen har fortsatt under året. De tre nya sektorerna Barn, Utbildning och Arbetsmarknad; Stöd och Omsorg; Samhällsbyggnad och Kultur samt avdelningen Service och Administration har skapats. Sektors-cheferna har funnits sedan 1 januari 2014. Under året har arbetet med att utforma organisationen inom varje sektor genomförts och chefer för de olika enheterna har tillsatts. Dessa förändringsarbeten har medfört att även 2014 har varit ett ansträngande och händelserikt år för kommunens anställda. Samtliga sektorer utom Stöd och omsorg har hållit sina budgetar. Att Stöd och omsorg inte har lyckats göra det har i huvudsak berott på felaktiga förutsättningar och en fortsatt kraftig ökning av hemtjänsttimmar. Med tanke på detta har personalen inom sektorn – trots budgetöverskridandet- gjort ett fantastiskt jobb. Genom de förändringar som genomförts under året och som kommer att genomföras under 2015 hoppas vi komma tillrätta med de ekonomiska problemen.

Här har jag bara uppmärksammat en liten del av det som utförts i kommunen under 2014. Jag hoppas att alla anställda och alla innevånare i vår kommun som läser hela årsredovisningen känner och inser att vi under 2014 har tagit ytterligare några steg mot att förverkliga vår gemensamma vision

 ”Valdemarsvik 2025 – i balans med naturen. ”

Erland Olauson