Palmedagen 28 februari 2013

INTERNATIONELL SOLIDARITET OM ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE I OLOF PALMES ANDA
Kvällen inleddes med sång av Helena Olsson
Längst ner på sidan kan du läsa SSUs Filip Svantessons hela tal.


Lasse Wandel
Lasse Wandel
berättade först om S Gunnar Peterson, vänersborgare, idrottare, polis och politiker.
Här kan du läsa ttelas minnesrunan om S Gunnar, från 2010.

Det Lasse ville ha sagt, handlade om mod. Mod att kämpa med kraft och för att citera S Gunnar, att vara en obstinat socialist och demokrat av den svenska modellen.

Nisse Söderqvist
Nils-Erik Söderqvist
som för femte året arrangerade Palme dagen, tog upp tråden med andra världskriget och hur det är att vara på flykt. Som han sa, jag glömmer aldrig den våldsbilden.

- Global solidaritet börjar i köket och på arbetet blev hans välkomstord inför seminariet om internationell solidaritet i Olof Palmes anda.

Kvällens förste talare var SSUs distriktsordförande Filip Svantesson som hade valt tala om, "Arvet efter Palme, internationell solidaritet". Han drog på hårt med ett par krav, ett fritt Palestina och ett fritt Burma (Myanmar).
Längst ned på sidan kan du läsa hela hans tal.

Det socialdemokratiska studentförbudets ordförande Magnus Nilsson
Magnus Nilsson
tog därefter talarstolen i besittning.

Han beskrev hur små händelser kunde skapa stora effekter. Exemplet Rosa Parks som vägrade sitta på plats anvisad för färgade i bussen. Här kan du läsa mer om henne.

Idag startade det vi kallar arabiska våren med en man som tände eld på sig själv. Hur utvidgar vi så att detta kan komma att utöka demokratin och dess räckvidd är frågan han ställde till publiken.

Om EU, ibland själviskt och ibland solidariskt, här anser Magnus att vi i Sverige kan vara ett altruistiskt land.

Självfallet kom Reva-projektet upp denna kväll.
(Sökandet efter papperslösa i Stockholms tunnelbana har fått många att rasa mot Reva-projektet.)

Nu sällar sig Socialdemokraterna i Polisstyrelsen till kritikerna.
– De med utländsk bakgrund som blir tillfrågade om de har ID-handlingar eller pass på sig uppfattar det som djupt kränkande, säger Katarina Berggren, vice ordförande i Polisstyrelsen i Stockholm län. Här måste vi ta den solidariska debatten, sa Magnus.

Om vapenexporten, kan man säga att han tyckte, inte, eller som han uttryckte sig.
– vapenexporten är upprörande på många sätt. Det är en stark kamp bland studenterna mot de vapen vi säljer till utlandet.
Vi skall säga till oss själva, vad kan jag göra, när det gäller fred, frihet och demokratins utvecklande, avslutade Magnus.

Maj-Britt Theorin
Maj-Britt Theorin
tog ett stadigt grepp om åhörarna med inledningen,

– jag har en dröm, refererande till Martin Luther Kings berömda tal i Washington, den 28 augusti 1963 vid Lincolnmonumentet inför mer än 200 000 åhörare.

Maj-Britt Theorin har en lång och mycket stark bakgrund inom socialdemokratin, lite ur hennes CV.
Hon har varit bland annat riksdagsledamot 1971-95 och europaparlamentariker 1995-2004.
Maj-Britt Theorin har främst engagerat sig i freds- och nedrustningsfrågor. Hon ledde den svenska nedrustningskommissionen 1982-91.
I Europaparlamentet var Maj-Britt Theorin ledamot av utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor.

Drömmar hade King, drömmar vill jag tala om, sa Maj-Britt.
Om drömmar där kvinnors värde är lika som männen, om drömmar där solidaritet är mellan länder. Drömmar behövs för att göra världen bättre steg för steg.
Man måste ha både tålamod och vara otålig. Hon tog upp Nobels fredspristagare 1995 Joseph Rotblat.

Rotblat som först utvandrade från Polen via England till USA för att hjälpa dem att skapa atombomben före Hitler. När han såg att Hitler skulle förlora, ansåg han att USA skulle sluta forska på atombomben i det berömda Manhattan-projektet, vilket inte skedde.
Något som gjorde att han lämnade USA och slog sig ner i England där han hela livet kämpade mot atomvapen, genom fredsrörelsen Pugwash som han grundade.

Maj-Britt, - kvinnor drabbas hårdast i samband med krig.
Samtidigt finns det nästan inte en enda kvinna som sitter med i fredsförhandlingar. Hon tog upp FN-stadga 1325 som hon önskade att vi kunde lära oss utantill, att den heter 1325. Den är endast ratificerad av 48 av de 198 medlemsländerna i FN. Den handlar bl. a om att ge makt till kvinnor.

Jordens öde hade stark inverkan på Palme. Han var den förste statsmannen som vid FN:s 40-årsjubileum 1985 föreslog att kärnvapnen borde förklaras olagliga, det var ett framsynt förslag, nu 25 år senare är det högst aktuellt.

Om Nato, -Sverige förs bakvägen in i Nato, genom alla övningar, i Norrbotten, över Vättern och vid västkusten. Man är så samtrimmade, när det gäller språk och teknik att nu är det bara en administrativ fråga som tar två veckor, så kan Sverige vara Nato-medlem.

Om Sverige, -deltagandet i Afghanistan, det var inte på begäran av FN det var USA, likadant när det gäller Libyen-insatsen, det var ingen begäran från FN den kom från USA. I båda fallen var det USA som ledde operationerna.

– Stäng dörren till Nato definitivt säger hon.

Om krig, -de är inte oundvikliga de startas och kan stoppas av människor. Frihet, jämlikhet och solidaritet måste vara ledstjärnan. Vi måste stå upp för och hävda internationell rätt. Sverige borde endast delta i beslut fattade av FNs säkerhetsråd och FN.

Om svensk vapenexport, -den måste redovisas öppet. Idag har vi en stark vapenexportlag, men i och med att det är Exportrådet som sköter det hela, så hålls alla försäljningar hemliga den vägen.

Om fred, -även jag har en dröm att mina fyra barn och nio barnbarn skall få leva i en kärnvapenfri värld.

En värld där alla barn kan leva trygga, avslutade Maj-Britt.

Via den här länken kan du höra Gabriel Andersson.

Därefter vidtog en diskussion mellan talarna under ledning av Blerta Hoti, där publiken kunde ställa frågor.
Samtal 
Bland mycket som sas var bland annat, -det som saknas är modiga politiker, som kan ryta till  – det vi ser i tunnelbanan borde vi som socialdemokrater ställ oss upp och skrika mot, -EU är inte en parlamentarisk demokrati  – moraliska avvägningar när vapen skall säljas skall avgöras av politiker inte av tjänstemän på Exportrådet – jag kan inte förstå varför Nato skall öva och skjuta samt släppa bomber över Vättern och störa sommarstugeägare på västkusten med kanonader - det finns inga militära hot mot Sverige, hoten är idag helt andra nämligen ekonomiska och miljömässiga.

Maj-Britt får avsluta: -vi gamla och ni ungas måste slåss mot de förkättrade medelålders.

SSU och Maj-Britt Theorin

Filip Svantessons tal
Filip Svantesson
Det är trevligt att vara här och dela denna fina tradition med er i Vänersborg. Särskilt intressant är det också i dessa tider när Olof Palme fått något av en renässans som politisk person. Äntligen har fokus försvunnit från mordet och nu kan vi se på Olof Palme utifrån vad han uträttade.

Arvet efter Palme handlar om man bortser från de dagspolitiska frågorna om hur han lyckades skapa en självsäkerhet och självklarhet kring socialdemokratins idéer. Jag och mina kamrater i SSU minns idag en ledare vi aldrig levt under. Det är paradoxalt men det säger samtidigt något. Olof Palme är min och många utav mina SSU – kamraters politiska förebild. Han grundlade på många vis möjligheterna för en ung, djärv socialdemokrati i ett nytt samhälle.

Mot bakgrund av detta nya samhälle vill jag lyfta de frågor som jag tror kräver socialdemokratins svar. Vi möter framtiden med hopp om förbättring och möjligheter.

För att vara politiskt relevanta måste vi bestämma oss. Vi ska vara i framkant, leverera de mest framåtsyftande reformerna och upplevas som just framtidspartiet. Då krävs jobb, politiken måste utvecklas.

Den internationella politiken handlar för mig inte om budgetposter eller sifferkombinationer. För mig är en politik för internationell solidaritet ett förhållandesätt, ett sett att se på världen och angripa orättvisor.

På en kort historisk period har världen utvecklats från en situation där två tredjedelar av världens länder var diktaturer till nuvarande situation där demokratin idag utgör en majoritet av staterna. Aldrig tidigare har människor levt i en värld som är så demokratisk och värderar frihet så högt. Hårda regimer har fallit undan för rättmätiga krav på demokrati i många av världens hörn. Andelen människor som lever i fattigdom har aldrig i modern tid varit så få. Vi lever onekligen i en fantastiskt spännande tid.

Men riktigt så enkelt är det ändå inte, i Ryssland pågår en demokratins tillbakagång, Kuba är fortfarande efter över femtio år inget annat än en stalinistisk, frihetskvävande och förtryckande diktatur, utan respekt för de mänskliga rättigheterna. Därutöver ser vi hur många regioner i världen och då talar jag bland annat om mellanöstern, Centralafrika och Balkan fastnat i etniska konflikter mellan grupper som sätter djupa spår i de vanliga medborgarnas rätt att leva ut sin vardag.

Men jag skulle vilja fokusera på tre frågor idag:

  • Ett fritt Palestina och ett befriat Burma
  • En rättvist fördelad och hållbar tillväxt
  • Alla människors rätt att leva i demokrati och frihet.

Världens historia är fylld av konflikter mellan de som har och inte har. I Palestina har den Israeliska statsmakten under en lång tid pinat ett materiellt underlägset palestinskt folk. Med kirurgisk precision har man drivit Palestina ut i medelhavet. Men bortsett från man det oacceptabla i att kränka palestinskt territorium genom de omryktade bosättningarna och regelrätta krigshandlingar skapar man en situation ingen kan önska sig. Vad man har skapat är ett hat. Hat gentemot vardera sidan, hat gentemot terrorister, våldsanvändare och hårda regimer. Mig veterligen är hat ingen konstruktiv kraft i politiken. Hat förslavar människor i gamla trossatser vilket gör dem blinda att blicka framåt och påverka sin och framförallt sina barn och barnbarns situation.

För oss är människans lika värde starkare än nationsgränser och intolerans. Situationen i Palestina måste lösas, vi har kommit en bit på vägen men det är dags att begrava stridsyxan, ta varandra i händerna och respektera varandras olikheter och våga se likheterna. Frihetslängtan bland områdets unga går inte att bomba bort.

Längre österut ligger ett land som heter Myanmar. Jag väljer att kalla denna diktatur söder om Kina för Burma. Politiska förföljelser och mord har blivit vardag i militärjuntans våldsstyre. Burma är idag ett av världens mest isolerade länder med svåra utmaningar vad gäller politisk ofrihet, utbredd fattigdom och en svår spridning av sjukdomar som hiv/aids. Vi svenskar pratar sällan om situationen i Burma. Det ser jag som ett svek mot de som inte har möjligheten att föra sin talan. Än värre är det faktum att svenska vapen använts av militärjuntan. Jag säger därför; inför ett demokratikriterium i svensk vapenexport nu! Och var tydliga mot det burmesiska folket i deras kamp, vi står på er sida: demokratin skall segra, vi finns där för er.   

Svåra konflikter och djup ofrihet bland enskilda människor går ofta, för att inte säga alltid att härleda till segdragna ekonomiska svackor där marknaden inte tagit hänsyn till naturen, människor som jobbar eller befinner sig i närområdet. Bland de framgångsexempel som finns i världen hittar vi en annan situation. Ett samhälle som präglas av framtidstro, optimism och trygghet förutsätter en ekonomisk utveckling som syftar till rättvisa och tillväxt. För mig handlar det om insikten att vi är ett. Världen kan inte delas upp i vi och dom. En ekonomisk utveckling som tar hänsyn till ekologiska och sociala aspekter är nödvändigt för att lyfta länder ur fattigdom och svält. Det är vi skyldiga våra medmänniskor.

Det är inte sällan vi talar om mänskliga rättigheter och demokrati som utgångspunkten för människans frigörelse. Men att ta människors rätt till självbestämmande för givet är ett privilegium som är få förunnat. Vår kamp gäller inte bara Vänersborg, Västra Götaland eller Sverige. Vi vill förändra världen och då krävs det att vi ställer upp för de demokratikämpar som strider för sina friheter att gå i skolan, uttrycka sin religion eller vara med och bestämma om vilka som ska föra deras talan. Resan mot demokrati är varken enkel, smärtfri eller utan motgångar. Det är inte minst Sverige ett exempel på. Men vi kan i nordafrika och mellanöstern urskilja nutida exempel på detta. Kampen för en global demokrati och hela världens frihet är en kamp vi måste ställa oss bakom. Då krävs ett tydligare mandat hos världsförsamlingen. Vi måste ge FN mer utrymme och ta en större plats för demokrati, mänskliga rättigheter och frihet i hela världen. Vi ska visa diktaturens företrädare att de står på fel sida av historien!

Socialdemokratin är en speciell rörelse. Vi brottas med vardagsproblem på kommunal och regional nivå. Men någonstans mitt i allt finns idéerna om en värld i frihet kvar. Vi blickar fram mot ett rättfärdigt Sverige, Europa och globalt samhälle. Se på varandra, det är vi som för kampen, låt oss fortsätta med det. Allrahelst minns jag framtiden. Vi ska forma den efter våra ideal om frihet, jämlikhet och solidaritet. 

Filip Svantesson 28 februari 2013