Projekt Wargön

Endast brukskontoret och ingångsportalen kommer att bevaras
Vargöns nerlagda brukskontor

Vargöns socialdemokrater hade bjudit in till öppet möte onsdag 5 december 2012.

Kvällens gäst Sophia Vikström förvaltningschef i Vänersborgs kommun, drog bakgrunden till vad som är tänkt för området där Holmens bruk låg och vad det kan användas till.

Sophia började med att säga att industriverksamhet har funnits på platsen sedan 1874, hon berättade även att det går 30.000 fritidsbåtar förbi Vänersborg på Göta kanal, där Karls grav och kanalen i sig är av riksintresse.

Att flytta hamnen i centrala Vänersborg började diskuteras i kommunen under 2002. Senaste året, 2011 transporterades 65.000 ton över hamnen. 85% av allt gods går till Vargön, då främst Alloys. Idag går inte hamnkapaciteten att bygga ut mer för lastning/lossning och lagermöjligheter.
Järnvägsbron och Dalbobron samt en slussning mindre skulle om hamnen finns i Vargön minska rederiernas gångtid i en riktning med en timma.

Från söder, här något till höger om bildkanten kommer utrymme för järnvägsspår mot Trollhättan och den nya infarten till området.
Från söder, här något till höger om bildkanten kommer utrymme för järnvägsspår mot Trollhättan och den nya infarten till området.
Uppe till vänster i bilden syns kraftverket, strax höger om mitten i bakgrund, Alloys magnifika byggnad.

Den nya hamnen är tänkt att läggas på södra "Holmen"-området, vilket ger ett dubbelt så stort utrymme mot dagens hamn.
Åtgärder efter Holmenproduktionen, saneringskostnader och liknande har belöpts till 150 miljoner.
Vargöns bruks logotype
Allt är rivet utom huvudkontoret och porten med sin berömda logotype, i bottenvåningen är det uthyrt till kontorsföretag, men de övre våningarna går inte i dagsläget att hyra ut, då dessa behöver renoveras.

Detaljplanen blev klar våren 2012, vad vi vet om ekarna och dessa är att där finns rödlistade Läderbaggar.

Tre fartyg och en järnvägsvagn ligger på botten, hur gamla fartygen är vet ingen idag, ett grund ute i älven behöver sprängas bort med tanke på att redan idag är det svårt att navigera till/från kaj för fartygen.

I utredningen ingår även ett industrispår från norr till söder för vidare färd mot Trollhättan i en eventuell framtid. Det har även skett en stabiliseringsutredning, den visar på att en del av området består av kvicklera.

Två kajplatser i vinkel med varandra.
Det kommer att bli två kajer i vinkel mot varandra på 120 + 60 meter, bilden tagen mot söder.

Den nya kajen som skall byggas blir 135 meter, här finns idag en befinlig kaj som kan  nyttjas,  när det gäller vattendomen utgår man från att Vänern har ett normaltillstånd på 47,30 meter.

Att flytta hamnen rakt av kostar 20 miljoner, den första utbyggnadsetappen ligger på 110 miljoner. Kvar finns pengar att söka från EU, då kanalen numera räknas som inre vattenväg.
Samrådsförfarande kommer att ske feb/mars 2013, antagande hos kommunfullmäktige beräknas ske i juni 2013, laga kraft cirka 4 veckor därefter.

Totalt är i dagsläget 50 miljoner beviljat i investering.
Målet är att hamnen flyttas 2014, med som Sophia uttryckte det "fattigmans-lösning". I ämnet är det Vänersborgs kommun som har intiativet, även om både regionen samt Trollhättans kommun och Innovatum Teknikpark är med-arbetare/finasiärer.

Projekt Skogsindustri 2.0, menandes att det är en utveckling från pappersmassa till,
-textilfiberspåret, -kolfiberspåret och -återvinningsspåret.
Vargön , skall vara ett centrum för, energi, miljö och innovation, allt under namnet Wargön Innovation.
Idag finns 5 projekt, där regionen är huvudfinansiär.

Något av bakgrunden, att odla 1kg bomull kostar 10-17 liter vatten, på den jordbruksmarken används idag 25% av alla insektsmedel, något som ger varje år en dödlighet hos den jordbrukande befolkningen med 40.000., cirka 50% av alla kläder tillverkas av bomull.
Södra Mörrums bruk tillverkar idag 170.000 ton lövvedbaserade textilfibrer, Lessebo bruk 28.000 ton av granmassa och Domsjö bruk 250 000 ton textilmassa.

Textilfiberspåret:

Företaget Re:Newcell där förre Domsjö ägaren är en av huvudintressenterna har i en avsiktsförklaring sagt att inom två år ha en fabrik i full drift med mottagning av 50-80 000 tusen ton råvara beräknat antal anställda 400-500 personer.
Aktörerna i detta är kommunerna i tvåstad samt IL Recycling och Ragn-Sells när det gäller återvinning, Myrorna och Human Bridge i ämnet välgörenhet, från textiltillverkarna HM, IKEA, Indiska, KappAhl m fl, samt som  kompetenspartners KTH (Kungliga Tekniska Högskolan).

I Sverige säljs 100 000 ton textilvaror varje år, samtidigt slängs 50 000 ton under samma tid, av dessa förbränns 25 000 och 25 000 läggs på deponi. I den totala mängden hushållsavfall utgör textilier 20%, Sverige importerar 15kg/person av dessa går 8kg rakt i avfallet varje år.

Kolfiberspåret:

Kolfiber är en restprodukt, här ger lovande forskningsresultat vid handen från Innventia att gran-barrs vedens ligning gör det 30% billigare att ta fram kolfiber från träråvaran.
I en framtid, inom 10 år, kan 800 000 ton produceras per år.
Användningsområdet är lätta kosumentprodukter, typ tennisrack etc.

Avslutningsvis tryckte Sophia på att mycket av massaindustrin i Sverige kan räddas kvar, med dessa projekt.