Mer pengar till Peder Skrivare

23 april 2013

Sedan en tid tillbaka har elevantalet på Peder Skrivares skola minskat kraftigt. Totalt beräknas elevantalet på den kommunala gymnasieskolan minska från 1 921 elever 2010 till beräknat 1 388 elever 2016. Detta innebär att gymnasieskolan under perioden tvingas minska sin ekonomiska ram.

Gymnasieskolan måste naturligtvis anpassa sin verksamhet i och med att elevantalet sjunker. Problemet är att de besparingskrav som ställs på skolan är alldeles för tuffa för att vi skall klara en bra verksamhet för våra elever. Det är dessutom stor risk att det drabbar både grund- och förskola, då kravet från fullmäktige är att barn- och utbildningsnämndens budget totalt sett skall vara i balans. 

Under förra året var neddragningen c:a 15 miljoner, i år 19 miljoner, nästa år 12 miljoner, 2015 drygt 7 miljoner och 2016 drygt 2 miljoner. Idag har gymnasieskolan en budget på c:a 225 miljoner kronor.

Barn- och utbildningsnämnden måste förbättra sin ekonomistyrning och nämnden arbetar idag intensivt för att klara detta och för att klara de stora omställningar som krävs. Av det skälet finns det mycket tuffa förändringskrav på Peder Skrivares skola som bl.a. innebär att det lagts förslag eller beslutats om att program och inriktningar läggs ned, utlovade extra år försvinner, utlovade utbildningsresor för elever tas bort, krav på stora och snabba förändringar i organisation och arbetstid för lärare, att olika tjänster förvinner o.s.v.  

För att minska konsekvenserna av besparingarna föreslog Socialdemokraterna att utöka barn- och utbildningsnämndens budget med 5 miljoner i år och att hänsyn skulle tas till denna budgetökning även till nästa års budget (5 miljoner kronor på halvårsbasis 2013 motsvarar c:a 10 miljoner kronor för helår 2014).

Den borgerliga majoriteten i Kommunstyrelsen avslog vårt förslag. De vill istället att det åtgärdsprogram som tagits fram för att komma tillrätta med 2013 års prognosticerade underskott får läggas ut under tre år. Det minskar inte konsekvenserna av besparingskraven. Tvärtom innebär det att årets underskott skjuts framåt så att underskottet för nästa år ökar.

Vår uppfattning är att detta är fel och att det istället krävs att det läggs mer pengar om det skall få effekt och verkligen minska effekterna.

 

-------------------------------------------------------

För den Socialdemokratiska KS-gruppen

Jana Nilsson

Sidan uppdaterades senast: 2013-10-29 11:31