Befolkningen i Stockholm och Mälardalen väntas växa med en halv miljon invånare till år 2030. Mälardalsregionen är viktig för Sveriges tillväxt och befolkningstillväxten ställer stora krav på samhället. Det behövs fler bostäder, nya skolor och inte minst behövs en väl utvecklad kollektivtrafik. Vi vill skapa en stark, rättvis och hållbar utveckling för hela regionen.
SJ skyller indragningen på vikande underlag, det vill säga färre resenärer. I december förra året var punktligheten på SJ:s avgångar på Mälarbanan endast 64 procent (!). Det ter sig självklart att många därför väljer mer tillförlitliga transportsätt.
Trafikverket uppmanar nu samma resenärer att ”sänka förväntningarna i vinter”. Ingen ljusning är alltså att vänta för de redan luttrade pendlarna som trängs på perronger runt om i regionen.
Trots dessa förhållanden bedömer SCB att pendlandet kommer att öka med 4 procent per år framöver.
Den borgerliga regeringen har aviserat att man utöver tidigare anslag satsar 1,8 miljarder per år 2012 och 2013 på ökat underhåll, trimningsåtgärder och reinvesteringar i järnvägen.
Det är positivt men löser inte järnvägens grundläggande problem, nämligen kapacitetsbristen. Värt att notera är även att regeringen tidigare minskat underhållet för järnvägen med 700 miljoner och att Seko nyligen (2011-10-15) konstaterat att Sverige på flera sätt är sämst i klassen när det gäller underhåll av järnvägen jämfört med andra EU-länder.
I den socialdemokratiska budgetmotionen ligger ambitionen högre än regeringens. Under perioden 2012–2015 vill vi tillföra totalt 11,5 miljarder kronor till Trafikverket för utbyggd kapacitet i järnvägens trångsektorer. Trafikverket pekar på att de mest angelägna projekten återfinns omkring storstäderna.
Framtidens arbetskraft kommer att vara mer rörlig – fler kommer att bo i en stad och jobba i en annan. Möjligheten att arbetspendla med kollektivtrafik är en nyckelfaktor för att vi ska kunna skapa en större gemensam arbetsmarknadsregion. Redan i dag arbetspendlar många mellan Stockholm och Örebro, en resa som tar två timmar. För att detta ska kunna fortsätta, och öka, måste kollektivtrafiken fungera bättre.
Tillgång till kompetens och utbildad personal är den enskilt viktigaste konkurrensfaktorn, detta slår Globaliseringsrådet fast i sin rapport. I en värld där avstånden blir mindre och konkurrensen hårdare är det av yttersta vikt att Sverige står sig i konkurrensen. Snabba och effektiva kommunikationer är ett måste för att vi ska lyckas med det.
Mälarbanans utbyggnad är central för regionen. Tidsperspektivet är skrämmande långt i förhållande till när hela banan beräknas stå färdig. Utbyggnaden Tomteboda–Barkarby ska enligt planen påbörjas först 2018–2019. Med nuvarande plan blir hela sträckan klar först någon gång runt 2028, det är 13 år efter att Citybanan väntas stå klar.
Det är inte acceptabelt! Avtalet om City- banans finansiering förutsätter fyrspårsutbyggnad och därmed fördubblad kapacitet hela vägen mellan Barkarby och Kallhäll.
I dag har Sverige en arbetslöshet på 6,8 procent. För ungdomar ligger denna siffra på 21,2 procent. Trots detta så misslyckas företag i Västmanland vid fyra av tio rekryteringar.
I detta läge väljer regeringen att lägga 5 miljarder, inte på utbildning, inte på infrastruktur, utan på billigare restaurangbesök. Underhåll av järnvägsnätet får endast 3,2 miljarder över två år.
Vi ska alltså kunna köpa billigare snabbmat när vi väntar på att de försenade tågen ska gå från Stockholms central. Det är inte en rimlig prioritering eller en politik för fler jobb.
Regeringen måste nu tidigarelägga kapacitetshöjande åtgärder på de mest kritiska sträckorna. För att säkra tillväxten i dels vår region – men också för hela Sverige – måste kommun, landsting, stat och näringsliv gemensamt ta ansvar för och utveckla och förbättra kollektivtrafiken. Det är avgörande om vi ska klara jobben och tillväxten.
Helene Hellmark Knutsson (S), landstingsråd Stockholms län
Marlene Burwick (S), kommunalråd Uppsala
Ulla Persson (S), kommunalråd Västerås
Lena Baastad (S), kommunalråd Örebro