Ett positivt resultat

Sitter och läser tidningsreferaten från invigningen av kriminalvårdsanstalten Västervik Norra.

Hade förmånen att vara inbjuden och uppleva feststämningen på plats tillsammans med många andra inblandade i denna skapelse.
Under eftermiddagen så träffade jag naturligtvis på ett stort antal av dem som jag har haft anledning att möta under alla år som processen med en kriminalvårdsanstalt i Västervik har pågått. En process som inte alla gånger har varit positiv och där uppförsbacken varit lång innan vi nådde krönet och de positiva besluten kom.
För mig började frågan med ett fängelse i Västervik 1993. Jag hade nyss blivit riksdagsledamot och frågan om nedläggning av de gamla anstalterna var på gång.
Inriktningen var att små gamla anstalter skulle försvinna till förmån för större och effektivare (bättre?) enheter. Kontaktade då personal på fängelset för att få information som talade för det lilla fängelsets goda resultat och ekonomi för att kunna använda i debatten.

Under ett antal år (till början av 2000-talet ) så var anstalten utsatt för beslut och hot om nedläggning. Under denna tid så utarbetades lokalt ett antal olika strategier och förslag som skulle, till att börja med, göra det möjligt att överleva som liten anstalt i den form som fanns. De förslagen och de strategierna övergick till att utforma ett förslag som tog till vara på idéerna och hitta en ny lokalisering i Västervik. Allt diskuterades. Nybyggnation och alternativ lokalisering , som innebar att vi i slutändan hamnade ute på Norra sjukhusets område. Skälet till den platsen var att kunna använda befintliga lokaler och med mindre kostnader än nybyggnation kunna etablera en verksamhet som annars riskerade att hamna i en annan del av kriminalvårdsregionen.

Jag önskar att vi idag hade kvar den grovskiss som gjordes när vi tittade på hur området såg ut och vilka byggnader som kunde användas för de olika delarna av vården som de intagna skulle erbjudas i den kedja som personalen knuten till gamla fängelset såg framför sig. Den hade passat som en inramad gåva på invigningen.
Om vi jämför så skiljer sig grovskissen och resultatet sig åt på två punkter idag.
Vi hade ritat in den trevåningsbyggnad som ligger mot utfarten till Jenny som en utslussningsverksamhet inom ramen för anstaltsområdet och fört en diskussion om det var möjligt att använda verkstadslokalen som ligger på andra sidan klockhuset istället för att bygga nytt. För övrigt så är området använt så som skissen såg ut.

Hur blev det då? Jo, från att försöka bevara en verksamhet med knappt 30 anställda och 41 platser så har vi nu en anläggning med 220 anställda och 255 platser. Det är vi många som är väldigt glada och stolta över.
Är då allt klart med detta? Nej, knappast. Vad vi har klarat av är att nu finns förutsättningarna med lokaler och personal. Nu återstår arbetet med att erbjuda en bra verksamhet där målet är att de som avtjänar sina straff på anstalten Västervik Norra ska komma därifrån med bättre förutsättningar att klara ett liv ute i samhället än innan de kom in.

I det arbetet måste vi alla ställa upp så att resultatet kan bli så bra som möjligt.

Hälsningar
Krister Örnfjäder
Riksdagsledamot (S)

Sidan uppdaterades senast: 2009-04-26 09:18

TopGallery