Motioner Distriktskongressen 2016

Den 16 april var det distriktskongress i Arboga. På agendan fanns bland annat motioner. Två motioner hade lämnats in, båda från Norbergs Arbetare-kommun. Dessa återges i sin helhet här.

Motion 1. Ändra reglerna för sjukpenning och arbetsförmågebedömning

Väckt av Norbergs Arbetarekommun

Andra reglerna för sjukpenning och arbetsförmågebedömning - tillåt politiska fritidsuppdrag under sjukskrivning, efter ordination från behandlande läkare

Den som är fritidspolitiker och långvarigt sjukskriven drabbas av Försäkringskassans nuvarande regler för arbetsförmågebedömning och sjukpenning/-ersättning. Politiska förtroendeuppdrag med arvode bedöms som arbetsförmåga och sänker sjukpenningen/-ersättningen med minst 25 %. Detta innebär att den som är heltidssjukskriven p g a nedsatt arbetsförmåga, men som mår bra av och klarar av att t ex tjänstgöra vid ett fullmäktigemöte någon gång i månaden, måste utebli från det uppdrag som väljarna har givit en, avsäga sig samma uppdrag eller få sin inkomst sänkt med 25 % varje månad.

Detta drabbar också det aktuella partiet som ju inte har möjlighet att fylla på med en extra sjukvikarie. Eller så drabbar det den enskilde som säger ifrån sig sitt uppdrag, även om hen är både lämplig och villig.

De gånger den sjukskrivne och hens doktor är ense om att fortsätta som fritidspolitiker främjar den sjukskrivnes rehabilitering, bör det gå att fortsätta med sitt fritidsintresse. Avdrag på sjukpenningen bör ske enbart de timmar uppdraget pågår, inte på månadsbasis.

Därför föreslår Norbergs socialdemokratiska arbetarekommun

Att      distriktskongressen beslutar att våra förtroendevalda riksdagsledamöter och statsråd ska verka för att reglerna ändras så att långtidssjukskrivna fritidspolitiker som bedöms bli hjälpta i sin rehabilitering av att fortsätta sitt förtroendeuppdrag ska kunna göra så med bibehållen sjukpenning/-ersättning.

Styrelsen för Norbergs socialdemokratiska arbetarekommun

Distriktsstyrelsens yttrande över motion om ändring av reglerna för sjukpenning och arbetsförmågebedömning

Sedan år 2010 har kostnaderna för sjukskrivningar ökat med närmare 70 procent. Att stoppa den kraftigt ökande ohälsan är en prioriterad fråga för regeringen och under hösten 2015 presenterades ett åtgärdspaket, som innefattar sju områden för att vända utvecklingen:

- Ökad jämställdhet

- Bättre arbetsmiljö

- Bättre ta tillvara människors arbetsförmåga

- Åtgärder för rehabilitering, anpassning och omställning

- Anpassning av primärvårdens verksamhet för personer med psykisk ohälsa och långvarig smärta

- Ökade kunskaper om sjukskrivningspraxis och sjukskrivningsprocessen

- Bättre förutsättningar för unga med funktionsnedsättning eller sjukdom att komma i arbete

Regering och Riksdag har även beslutat att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen från och med den 1 februari 2016, med krav på tidiga rehabiliteringsinsatser.

Det pågår således ett gediget arbete från regeringens sida för att förhindra att människor hamnar i en passiv sjukskrivning.

I motionen från Norberg föreslås att reglerna ändras så att långtidssjukskrivna fritidspolitiker, som bedöms bli hjälpta i sin rehabilitering av att fortsätta sitt förtroendeuppdrag, ska kunna göra så med bibehållen sjukersättning. Motionären anser vidare att avdrag på sjukpenningen enbart bör ske för de timmar som uppdraget pågår - inte på månadsbasis.

Frågan är komplicerad eftersom det finns många sorters uppdrag som går att likställa med fritidspolitikerns; till exempel olika föreningsuppdrag. Var går gränsen? Får jag inte sitta i en styrelse för en handikappförening på orten? Jo, det borde jag rimligen få.

Om jag däremot blir sjukskriven 25 procent, och uppbär arvoderade förtroendeuppdrag, skulle det förmodligen uppfattas som väldigt konstigt av allmänheten och riskera att urholka respekten och stödet för sjukförsäkringen.

Socialförsäkringsutredningen 2015 pekar på att problemet behöver en lösning. Utredningen bereds för närvarande i regeringskansliet och det följs noggrant av våra riksdagsledamöter.

Nuvarande regelverk säger att om inkomsten från en bisyssla är medräknad i den sjukpenninggrundande inkomsten får du i dag inte fortsätta med uppdraget och samtidigt erhålla hel sjukpenning.

Men genom att läsa Försäkringskassans väglednings dokument framgår det också att det är mycket viktigt att sjukpenning inte med automatik nekas med hänvisning till bisysslor. Det finns i dag inga regler för vad personer får eller inte får göra på fritiden när sjukpenning betalas ut. En bedömning måste göras i varje enskilt fall.

Distriktsstyrelsen föreslår att distriktskongressen beslutar

Att      anse motionen besvarad.

Motion 2. Brottet mot freden är det värsta av alla brott

Väckt av Norberg Arbetarekommun

Nürnberg 1946.

Bakgrund:
Sveriges alliansfrihet och neutralitet har tjänat oss väl och hållit oss utanför två världskrig.
Sverige har en stolt tradition av fred, alliansfrihet och neutralitet.
Denna tradition har brutits, övergivits steg för steg, det oroar oss.
Sverige har avvecklat den allmänna värnplikten.
Värnplikten där ungdomar från alla samhällsklasser övas, utbildats i försvar av vårt land, i sjukvård, brandförsvar för att ta några exempel.
Hundratusen ungdomar av båda könen skulle kunna få en meningsfull sysselsättning och utbildning i stället för arbetslöshet.
Sverige har nu inrättat en yrkesarmé som under Natobefäl deltar i "fredsframtvingande" insatser det betyder att vi varit krigsförande, detta bland annat i Afghanistan.
Detta samtidigt som Sverige vid minst fyra tillfällen under senaste åren tackat nej till FN:s förfrågan om fredsbevarande insatser.
Nu planeras ett ytterligare steg i samarbetet med NATO. "Värdlandsavtalet."
I Värdlandsavtalet som nu planers lovar Sverige att NATO:s soldater i Sverige kommer att vara undantagna från svensk lag.
Värdlandsavtalet innebär stationering av främmande trupp i Sverige under lång tid, eller permanent. NATO kommer att bestämma var baserna skall ligga. Baserna kommer att ledas från NATO högkvarteret. Lägg därtill att för NATO utgör kärnvapen en integrerad del av strategin och värdlandsavtalet har från Sveriges sida ingen klausul som säger att alliansen inte får föra in kärnvapen på svenskt territorium.
Under våren 2016 skall avtalet och de lagändringar som krävs godkännas av Riksdagen.
Värdlandsavtalet går fortfarande att stoppa.
Utan bred debatt där svenska folket blivit informerat får inte frågor av så avgörande betydelse föras till beslut.
Partiet måste stå upp för vår neutralitet och alliansfrihet.
Partiet måste verka för allmän värnplikt/samhällsplikt för alla ungdomar.
Partiet måste stå för att Sverige endast deltar i humanitära och fredsbevarande insatser i FN:s regi.
Partiet måste kräva att Sverige genast upphör att upplåta svenskt territorium för utvecklande av vapen för främmande makt.

Arbetarekommun i Norberg föreslår att kongressen beslutar

Att      Sverige säger nej till Värdlandsavtalet.

Distriktsstyrelsens yttrande över motion om att brottet mot freden är det värsta av alla brott

Sverige samverkar med Nato inom samarbetet Partnerskap för fred (PFF) och Euroatlantiska partnerskapsrådet (EARP) sedan 1994. Vi deltar aktivt i utbildningar och övningar och Sverige samarbetar också med Nato genom deltagande i Nato-ledda internationella insatser.

Värdlandsstöd är ett sammanfattande begrepp på det civila och/eller militära stöd som lämnas i fred, kris och krig av en stat till en annan stat eller organisation, och som efter inbjudan till övningsverksamhet, transitering och/eller insatser, befinner sig på värdlandets territorium. Förmåga till värdlandsstöd är en grundförutsättning för att kunna ge och ta emot militärt stöd.

Värdlandsstöd förutsätter avtal som reglerar relationen mellan de aktuella aktörerna. Förberedelserna underlättas genom att generella samförståndsavtal, d.v.s. övergripande ramavtal med grundläggande principer, ingås i förväg i stället för att fullständiga avtala behöver ingås inför varje enskild aktivitet, t.ex. en övning. Värdlandsstödsavtalet med Nato som Sverige undertecknade i september 2014 är ett sådant övergripande avtal.

Syftet med värdlandsstödsavtalet är att säkerställa att Sverige kan lämna effektivt stöd för militär verksamhet på svenskt territorium i samband med övningar, krishanterings- eller andra insatser.

Avtalet är ett övergripande strategiskt avtal där bl.a. juridiska och finansiella aspekter av att ge och ta emot stöd regleras. Avtalet innehåller grundläggande principer och procedurer för värdlandsstöd och kan användas över hela skalan av situationer från fred, kriser till krig. Avtalet blir endast tillämpligt i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om att begära/ta emot militärt stöd från Nato i något avseende. Värdlandsstödsavtalet ger inte Nato någon rätt eller skyldighet att verka på svenskt territorium på egen hand. Det betyder att Sverige även framöver avgör när Nato-verksamhet får äga rum på svenskt territorium.

Genom att godkänna samförståndsavtalet etableras ett ramregelverk som underlättar och ökar förutsättningarna att effektivt kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller konflikt i Sverige eller i närområdet. Avtalet underlättar också för Sverige att utgöra värdland för ömsesidigt överenskomna militära verksamheter, t.ex. internationella övningar. I nuläget behöver Sverige förhandla och ingå en rad avtal inför varje enskild aktivitet. Processen är ofta komplex och tidskritisk samt föranleder betydande administrativt arbete.

Ett fördjupat arbete med värdlandsstödsavtal skapar förutsättningar för att öka Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd. Detta ligger i linje med den solidariska säkerhetspolitiken. Värdlandsstödsavtalet är som sagt endast tillämpligt i de fall Nato genomför verksamhet i Sverige på inbjudan av Sverige. Då värdlandsstöd kan omfatta många samhällssektorer, är samverkan mellan civila och militära aktörer en viktig del i både planering och genomförande.

Motionärerna skriver bland annat att värdlandsavtalet innebär stationering av främmande trupp i Sverige under lång tid, eller permanent. NATO kommer att bestämma var baserna skall ligga. Baserna kommer att ledas från NATO högkvarteret. Det stämmer inte. Värdlandsstödsavtalet bygger helt och hållet på frivillighet mellan parterna, vilket innebär att det blir tillämpligt endast i de fall då Sverige först fattar ett nationellt beslut om att bjuda in Nato i något avseende, och om Nato sedan accepterar inbjudan.

Värdlandsstödsavtalet ger inte Nato någon rätt eller skyldighet att verka på svenskt territorium på egen hand. Avtalet blir tillämpligt bara i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om att bjuda in Nato för att genomföra verksamhet i något avseende. Det betyder att Sverige även framöver avgör om och när Nato-verksamhet får äga rum på svenskt territorium och vilken typ av verksamhet det i så fall ska vara fråga om.

Vi ska inte gå med i Nato. Men för att värna Svenskt självbestämmande är det viktigt att tydligt reglera ramarna för våra internationella samarbeten. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl. Den ger oss handlingsfrihet, att stå upp för Sveriges suveränitet och territoriella integritet, att verka för säkerhet i vårt närområde och att verka för vårt land intressen.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen

Att      avslå motionen

Norberg 2016-04-14.

"Värdlandsavtalet hotar freden."

Vid sex tillfällen i svaret på vår motion skriver styrelsen att NATO endast efter inbjudan från Värdlandet äger tillträde. Ni menar att vi skall tro att våra partikamrater fattar kloka beslut. Men efter nästa val kanske Allan Vidman liberalerna är försvarsminister, han som är en varm NATO anhängare och som menar att vi skulle varit med i NATO från andra världskrigets slut. Vad blir då värdlandsavtalet värt?

Frågan är inte om vi skall lita på vårt partis linje eller inte, vi vill inte ha ett värdlandsavtal.

Låt oss tänka lite bakåt, 1989 när Östeuropa föll samman, då lades Warszawapakten ner, nu behövdes inte längre Nato det skulle likaledes läggas ner.

Tanken var att länderna som nu blivit fria från Sovjet skulle bli neutrala stater för att skapa avspänning. Vad har det blivit? Nato har hittat nya uppgifter och satt upp baser riktade mot Ryssland. Tyskland krävde av Nato, inte några kärvapen på Tysk mark, det fick dom inte heller, men Natobaserna i Tyskland är USA:s territorier och där har man helt nyligen förnyat sina kärnvapen till modernare. Hur blir det med kärnvapen i Sverige, när vi har Natoövningar i Sverige, vet vi vad som finns ombord på fartyg och flygplan inte kommer det att redovisas, det är militära hemligheter.

Detta vårt ensidiga ställningstagande för samarbete med Nato gör att vi offrar vår neutralitet och alliansfrihet som värnat oss så väl i nästan två hundra år, den alliasfrihet som vår regering talar om har inte ens värdet av det papper det är skrivet på.

Ända sedan vi gick med i kriget i Afghanistan har vi gått vilse.

Då sade vårt parti att vi var där för fredsfrämjande insatser, det var en lögn. Vi var i Afghanistan för fredsframtvingande insatser det är krigsinsatser, orden skiljer.

Var det för att dölja de verkliga avsikterna med det krig vi deltog i? Nu kommer detta Värdlandsavtal som skall tas i riksdagen den 26:e maj utan diskussion i våra arbetarekommuner, skandal är ett milt ord.

Sverige är dag med om att öka spänningarna i denna del av Världen. Ryssland nu omringat av baser som riktar sina vapen mot dem. Inte konstigt att Ryssland rustar och övar i östersjö området vi gör det, riktat mot Ryssland.

Rysslands annektering av Krim tas som in täckt för deras expansiva planer, det var mot folkrätten men glöm inte när Krim blev en viktig bas för Sovjet. Det var när Turkiet gick med i NATO och man satte upp en kärnvapenbas riktad mot Sovjet, men det var då det.

Om man skall tala om folkrättsvidriga annekteringar så måste USA:s anfall mot Irak tas med, när man ockuperat Irak friställde man dess arme, det är dom som i dag krigar för is och är en del av hotet mot Europa.

Vi är i dåligt sällskap, säg nej till Värdlandsavtalet för fredens skull.

Arne Andersson

Sidan uppdaterades senast: 2016-06-09 21:28