Är det värt 100 000 liv?

I veckan var jag på ett möte där flera av oss var nya, och i vanlig ordning skulle vi alla presentera oss och säga några ord om oss själva. Det vanligaste är att man har svårt att komma ihåg vad varje person berättar, men just den här gången fastnade en persons berättelse i mitt huvud. Hon sa: ”Jag har en nydiagnostiserad, inoperabel lungcancer med metastaser, så jag kommer nog inte att kunna närvara i vår, då jag ska genomgå strålning och cellgiftsbehandling”. Kvinnan, i övre medelåldern, hade varit rökare länge! Det var jobbigt att höra, och jag tänkte tack och lov att jag har slutat! Kanske slipper jag att genomgå detsamma som hon tack vara det!

I Sverige dör 12 000 personer/år till följd av rökning. Hälften av alla rökare får rökrelaterade skador. Varje år börjar 16 000 ungdomar att röka. Detta är naturligtvis fullständigt oacceptabelt. Vi politiker måste ta vårt ansvar och göra allt vad vi kan för att motverka detta oerhörda lidande och förtida dödsfall. Det har gått tio år sedan rökförbudet på krogen infördes. Nu finns det väl ingen som vill ha röken tillbaka i krogmiljön. Under dessa tio år har mer än 100 000 svenskar dött till följd av rökning. 800 000 svenskar har insjuknat de senaste åtta åren av samma orsak. Trots detta har inga nya initiativ tagits för att göra något åt utvecklingen.

Ett av den rödgröna regeringens viktigaste mål är att komma till rätta med de klyftor som finns i samhället när det gäller hälsa, och vi vet att riskfaktorer som tillexempel rökning är tydligt kopplade till olika socioekonomiska förutsättningar.

Nu är det dags att ta nya steg i det tobakspreventiva arbetet. Just nu utreds flera förslag. Dessa är: Begränsning av tobaksrökning på vissa allmänna platser, exponeringsförbud av tobaksprodukter och neutrala förpackningar. Jag hoppas att vi så snart som möjligt kan komma till handling!

Visst kan man tycka att det handlar om individens frihet att få göra vad den vill, men jag (och många rökare med mig) slet i många år med att försöka sluta. Jag mådde dåligt av att jag rökte, men förmådde inte sluta. Jag är övertygad om att de allra flesta vill sluta, men man är fast i ett svårt beroende. Under tiden är man dessutom en dålig förebild för sina barn.

Jag önskar att vi fått rökfria arbetsplatser mycket tidigare och mera hjälp och stöd för att sluta. Då hade jag kanske lyckats sluta tidigare, eller allra helst aldrig börjat.

Jag hoppas att jag lyckades sluta i tid, gör det du också!

 

Kristina Nilsson (S)

Riksdagsledamot Västernorrland

Sidan uppdaterades senast: 2015-02-23 08:04