Kristina Nilsson krönika v.23

Vad händer den dag då antibiotika inte längre fungerar?

 

I riksdagen har vi möjlighet att ibland få delta i spännande seminarier, där vi får ta del av forskning, diskutera aktuella frågeställningar med kunniga personer och lära oss mer om olika utmaningar som vi står inför. Förra veckan deltog jag i ett sådant seminarium som handlade om antibiotikaresistens.

Detta är ingen ny fråga, utan en utmaning som vi brottats med länge, men jag tror att medvetenheten om vad det är och vad det kan få för konsekvenser är ganska otydligt bland oss medborgare.

I vårt land har vi förmånen att vara ganska trygga med att hälso- och sjukvården kan hjälpa oss i väldigt stor utsträckning när vi blir sjuka. Vi kan få vår cancer opererad, våra hjärtklaffar utbytta och annan medicinsk behandling mot en rad sjukdomar. Vad vi kanske inte alltid tänker på är att alla de här åtgärderna kräver att det finns fungerande antibiotika. Både som förebyggande behandling, och för att kunna bota enklare infektioner som kan bli allvarliga om man har ett nedsatt immunförsvar.

Den dag vi inte har tillgång till antibiotika kommer vi inte längre att kunna behandla alla dessa tillstånd, oavsett vilka tekniker vi utvecklat och hur duktiga kirurger vi har. Det är en skrämmande tanke!

Detta är självklart ett globalt problem. Inom EU beräknas 25000 människor dö varje år pga. detta, i USA är siffran lika stor och i Thailand räknar man med 38000. Resistenta bakterier sprids över världen i en lavinartad hastighet. Studie efter studie visar att de finns på sjukhus, i samhället, hos djur, i jord och vattendrag. Idag säljs antibiotika fritt i många länder. Dessutom används enorma mängder i djurfoder. Förutom regler saknas ofta olika former av registrering av användningen, resistensutbredning och antalet sjuka. Efter år av påtryckningar från bl.a. Sverige har nu WHO presenterat ett globalt program för övervakning av antibiotikaresistens. Det är glädjande. För som hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström sa vid WHO:s möte i Geneve: ”Eftersom resistenta bakterier inte känner några gränser, måste också lösningen på problemet vara gränsöverskridande”. Det är viktigt att Sveriges regering fortsätter vara en röst i världen som driver på i den här frågan.

Här hemma kan vi alla bidra genom att använda antibiotika i en så liten utsträckning som möjligt, och i så låg dos som möjligt. Detta avgör självfallet vår läkare, men ibland tror jag att vi kräver antibiotika i onödan. Vi kan också välja rätt mat, för ett gigantiskt problem är antibiotikaanvändningen inom livsmedelsproduktionen i världen. Tänk på det när du går in i matbutiken och ser, en kanske billigare, vara från ett annat land. Våra Svenska produkter (gärna ekologiska) är det absolut bästa du kan välja. Då hjälper du inte bara till med det här problemet, utan du bidrar också till att våra landskap hålls öppna och att våra bönder har arbete, och förhoppningsvis kan vi i framtiden fortfarande bota fler sjukdomar än idag.

Kristina Nilsson (S)

Riksdagsledamot Västernorrland

 

 

Sidan uppdaterades senast: 2015-06-08 09:21