Vad ska vi äta?

Krönika v.21,  av vår Riksdagsledamot Kristina Nilsson.

 

Den andra maj var länets alla riksdagsledamöter inbjudna av LRF för att delta i en rundtur i vårt län. Vi skulle besöka ett antal företagare i länet för att se hur de påverkas av det nya sättet att fördela stödpengar till lantbruket. Det är inte alldeles lätt för en lekman att sätta sig in i hur det fungerar med de olika ersättningarna. Det finns, för att nämna några begrepp, gårdsstöd, mjölkstöd, förgröningsstöd, djurvälfärdsersättning och kompensationsstöd med flera. Lantbruket kompenseras för de nackdelar som finns med att bedriva lantbruk i Norrland, vilket är klokt och bra.

 

Det denna resa handlade om var de konsekvenser som uppstår till följd av fördelningen av det så kallade Norrlandsstödet. Utifrån temperatur har Norrland delats in i områden, där ersättningsnivåerna varierar beroende på de naturgivna förutsättningar som finns. Vi besökte en gård där man påbörjat stora investeringar, som nu stannat av till följd av detta, och framtiden kändes oviss. En annan gård skulle avvecklas. Några som deltog i resan var också ”vinnare” i systemet, och skulle få höjd ersättning. Det alla dock var rörande överens om var att det var ett hårt slag mot den norrländska livsmedelsproduktionen, särskilt på vissa orter, att så drastiskt ändra förutsättningarna så snabbt.

 

Det är viktigt att komma ihåg att vår livsmedelsproduktion för med sig så mycket mer, förutom att vi får bra mat. Det är den som håller landskapet öppet. Vilken turist vill besöka en igenväxt by? Det är den som ger förutsättningar för många andra småskaliga företag, och det är den som ger arbetstillfällen på landsbygden. Min absoluta uppfattning är, att värnar vi inte livsmedelsproduktionen, värnar vi inte landsbygden, och på sikt värnar vi inte landet om vi inte kan förse oss själva med mat.

 

 Idag importerar vi väldigt mycket mat från länder där man använder mer kemikalier, mer antibiotika och där djuren har ett avsevärt sämre liv. Som konsument har du och jag makt att göra val när vi handlar, och jag hoppas att vi är många som väljer Svensk. Svensk livsmedelsproduktion har också lägre klimatpåverkan än de importerade livsmedlen.

 

Just nu pågår ett arbete på näringsdepartementet för att försöka hitta lösningar på de problem som denna områdesindelning medför. Jag förutsätter att landsbygdsministern och övriga inblandade gör allt för att hitta en lösning så att vi undviker ren kapitalförstöring genom att gårdar stängs, där det tidigare gjorts investeringar utifrån de då givna spelreglerna. Jag är fullt medveten om att det är svårt, men det är absolut nödvändigt om vi vill ha livskraftigt livsmedelsproduktion i våra trakter. Och vad ska vi annars äta?

 

Kristina Nilsson (S)

Riksdagsledamot Västernorrland

Sidan uppdaterades senast: 2016-05-23 09:10