Vem ska ha den lägsta lönen?

Kristina Nilssons riksdagskrönika vecka 11.

 

Ännu en gång har debatten om lägre löner tagit fart. Från liberalt håll ropas det ut att detta är den enda självklara lösningen på hur fler människor ska få ett arbete att gå till. Ingenstans har jag sett svar på frågan exakt hur låg lönen ska vara, eller exakt vilka som ska omfattas av dessa föreslagna lönesänkningar.

Eftersom det är de lägsta lönerna som tydligen är för höga enligt borgarna, förmodar jag att det är de som måste sänkas. Det innebär alltså att anställda inom tillexempel handeln, restaurangbranschen eller äldrevården ska sänka sina redan låga löner. Man kan ju undra hur någon som redan idag tjänar väldigt lite ska kunna klara sig på ännu mindre? Att bo, äta och köpa det allra nödvändigaste är inte billigare för dessa grupper, snarare tvärt om!

Och så är det ju det här med flyktingarna. Hur ska vi kunna etablera alla dessa människor och få ut dem i arbete?  De har för låg utbildning och kan för lite svenska för ett riktigt jobb med en riktig lön.

Detta resonemang går alltså ut på att det är två grupper i samhället som ska betala för kalaset.

Nämligen flyktingarna själva, och de lägst betalda arbetarna (företrädesvis kvinnor). Hela resonemanget bygger, enligt mitt sätt att se det, på ett tankefel i synen på företag. En slags självlögn hos borgarna och arbetsgivarföreningarna, där man anser att företag anställer fler ju billigare det är att anställa. Jag tror att man anställer fler när det behövs för att få jobbet gjort. När efterfrågan på företagets varor och tjänster ökar och man behöver producera mera. Dessutom missar man ju en viktig poäng, man minskar inte fattigdomen med låglönejobb, man skapar istället växande klassklyftor som gör att färre har råd att köpa varor eller tjänster som i sin tur ska generera fler jobb. Däremot ger lägre löner möjlighet att göra större vinster för företaget, men det kan väl aldrig vara syftet?

Det här är alltså den lösning man ser för att skapa fler arbetstillfällen. Det talas om att det måste finnas lägre betalda jobb för människor med lägre kompetens. Nu står vi inför ett vägval. Att sänka lönen för människor med lägre kompetens, eller att se till att rusta dem med den kompetens de behöver för att kunna ta ett jobb som det går att försörja sig på. För mig är vägvalet självklart! Alla ska kunna leva på sin lön!

 

 

Kristina Nilsson (S)

Riksdagsledamot Västernorrland

Sidan uppdaterades senast: 2016-03-14 08:45