Sverige, ett land för några eller för alla? Krönika av Ingemar Nilsson

Efter att Almedalens crescendo klingat ut, några politisk lugna sommarveckor på hemmaplan förflutit, börjar politiken åter finnas i mediebilden. Inför hockeysäsongen skulle man kunna säga att barmarksträningen är över, träningsmatcherna börjar, partiledarna sommartalar.

Efter att ha hört Folkpartiledaren Jan Björklund tala i Göteborg finns det anledning att fundera på vilket Sverige liberalerna vill ha.

Björklunds förslag var;

1. Satsning på elitforskning.

2. Sänkt bolagsskatt.

3. Avskaffad värnskatt.

4. Sänkta ingångslöner.

5. Avskaffa lag om anställningsskydd.

Att Sverige behöver satsa mer på forskning råder det bred enighet om. Men är en satsning på elitforskning rätt väg att gå? Inte om man ska tro alla dem som jag och många fler inom riksdagens näringsutskott mött under våren, inför den forsknings och innovationsproposition som ska komma under hösten. Tvärt om, säger ex. IVA (Ingenjörsvetenskapsakademin).

En satsning på eliten, för att kanske få fram någon nobelpristagare, på bekostnad av bred tillämpad forskning gynnar inte Sverige och skapar inte fler nya jobb här.

Sänkt bolagsskatt som ett sätt att konkurrera om företagsetableringar prövades ju i stor skala av Irland. Resultatet förskräcker. Detta är i huvudsak en fråga för ett fåtal stora internationella företag och avgör bara på marginalen deras beslut. Viktigare för dem är tillgången på kompetent arbetskraft och en stabil arbetsmarknad. En ordentlig satsning på små och medelstora företag, där framtidens jobb ska växa fram känns som betydligt viktigare. Bolagsskatten är en ickefråga för små och medelstora företag. Varför inte slopa sjuklöne-ansvaret för dessa företag istället?

Avskaffad värnskatt är en klassisk högerfråga som berör ett ytterst fåtal svenskar, men som är ett av de få kvarvarande fördelningsinslagen i inkomstbeskattningen. Men jag förstår att skatt efter bärkraft inte passar in i den liberala samhällsmodellen, där alla ska vara sin egen lyckas smed.

Om de tre första förslagen var till för att locka de på samhällets solsida till Folkpartiet så är de två sista förslagen ämnade för en annan del av svenska folket.

Sänkta ingångslöner lanseras än en gång som lösningen på ungdomsarbetslösheten.

Undrar hur många ungdomsväljare den sloganen drar? Låga löner löser inte Sveriges och ungdomens problem.

Avskaffa lag om anställningsskydd. Ja det kanske krävs om de sänkta ingångslönerna ska kunna genomföras. Bara på en arbetsmarknad där den enskilde arbetsgivarens godtycke ska avgöra vilka som får jobba kvar och inte, torde väl den typen av lönesänkarpolitik gå att genomföra.

Ett annat förslag som cirkulerat, med bäring på Folkpartiet den senaste veckan är de s.k. nystartszonerna. En sak är i alla fall klar. Folkpartiet behöver en nystart. Som man nu skött försäsongsträningen får man början den i försvarszonen.

Matchen har börjat!

Sidan uppdaterades senast: 2012-09-06 11:28