Artikel i lokaltidningen Svedaladelen

http://svedala.lokaltidningen.se/ovisst-med-sprinklers-i-nya-skolan-/20110903/artikler/709079591/1370 

Vi socialdemokrater har agerat för att få sprinkler system i den nya skolan som byggs i kommundelen Svedala. Vi har blivit nedröstade i kommunstyrelsen för att få till stånd en sådan anordning.

Argumenten har varierat över tid, sistnämnda är att alliansen vill se över hela fastighetsbeståndet.

Detta har vi lagt en motion om till kommunfullmäktige, vidare har enskilda kommunmedborgare också tryckt på att vi ska sprinkla den nya skolan. Över 400 personer har skrivit på en sådan begäran på internet.

Vi socialdemokrater avser att agera vidare i frågan under hösten.

Här följer vår senaste motion i frågan:

Motion till Svedala kommunfullmäktige

Framgångssagan Vancouver

Foto: Matton

Text Karin Wandrell  Publicerad 15 april 2011

Vancouver i Kanada var en av de första storstäderna i världen att 1990 kräva obligatorisk boendesprinkler vid nybyggnationer, inklusive sjukhus och vårdboenden. Det har bland annat lett till att antalet dödsbränder har minskat radikalt.

Vancouver drabbades av många dödsbränder under tidigt 1970-tal. De skedde huvudsakligen i ett område där gamla hotell hade byggts om till bostadshus, med enkelrum för långtidsboende. Badrummen delades av mellan 20 och 200 personer och tillgång till kök saknades helt. De flesta av de gamla byggnaderna hade enbart grundläggande brandskydd och saknade sprinkler. Många av de boende hade drogproblem och led av mental ohälsa. Gränsen nåddes 1973 då 40 personer dog i bränder. Det gjorde att brandchef Konig började propagera för att kommunfullmäktige skulle göra förändringar i de lokala föreskrifterna och uppgradera brandskyddet genom att installera sprinkler, berättar Les Sziklai, vice brandchef i Vancouver.

Konigs arbete gav resultat. Mellan 1975 och 1980 installerades automatiska sprinklersystem i nära 800 högriskbyggnader vilket motsvarar 9 000 rum. När det idag uppstår en brand i dessa byggnader isoleras den till ett rum. Dödsbränderna minskade snabbt och låg i början av 1980-talet på under tio stycken per år. Trots att levnadsförhållandena i dessa kvarter inte har förbättrats har ingen dött i en brand i något av de hus där sprinkler installerades. Det, om något, visar hur effektiva sprinkler är, säger Les Sziklai.

Andra brandförebyggande åtgärder vidtogs också men det var sprinklersystemets bevisade effektivitet som övertygade kommunfullmäktige i Vancouver om att göra det obligatoriskt med boendesprinkler vid nybyggnationer, inklusive sjukhus och vårdboenden, 1990.

Få protester: När den nya förordningen om obligatorisk boendesprinkler infördes kom protesterna främst från byggnadsindustrin.

– De hävdade att kostnaderna för att installera sprinkler var för höga och att det skulle leda till att ingen skulle ha råd att köpa husen, säger Les Sziklai. Kommunfullmäktige räknade med kostnader runt två procent, idag räknar man med att installationen av sprinkler ligger runt 1,5 procent av byggkostnaden. Det innebär att om byggkostnaden för ett hus är 300 000 dollar kostar själva sprinklerinstallationen runt 4 500 dollar. Om köparen sedan betalar en totalsumma på 600 000 dollar för egendom och hus uppgår sprinklerkostnaden till 0,75 procent av köpesumman vilket är försumbart och har gjort det till en icke-fråga.

År 1996 hade i princip alla nya byggnader sprinkler. Kravet på boendesprinkler har också gjort att det har gått att hålla räddningstjänstens budget på en stabil nivå. Trots att staden har vuxit med 50 procent sedan 1970-talet har antalet anställda inom räddningstjänsten minskat med 15 procent under samma period.

– Skador på fastigheter och förstörd egendom har minskat och risken för att brandmännen ska skadas eller dö vid en räddningsinsats har minimerats, säger Les Sziklai.

Sprinkler är en viktig faktor i brand­preventionsprogrammet, men Vancouver arbetar också med andra förebyggande åtgärder.

– Vi har till exempel utbildningar för allmänheten där vi tar upp sådant som brandvarnare, handbrandsläckare, vikten av att ha en egen evakueringsplan, att laga mat på ett säkert sätt och så vidare. Andra åtgärder är brandtillsyn av nästan alla byggnader och uppdateringen av byggnormerna som ger säkrare hus. Vi fokuserar också på byggnader med dåligt underhåll där det bor högriskpersoner och har utvecklat ett team som arbetar med »samlare«, människor som sparar på allt, för att se över deras unika brandskyddsbehov där vi också tar hänsyn till deras mentala hälsa.

Räddar liv: Den största fördelen med boendesprinkler är förstås att den räddar liv. I Vancouver har det inte förekommit några dödsfall vid bränder i bostäder som skyddas av boendesprinkler de senaste 21 åren.

– Antalet skadade har sjunkit och egendomsskadorna ligger på tio procent jämfört med bränder i hus utan sprinkler. Boendesprinkler är extremt pålitliga och kräver minimalt med underhåll. De ger också 5–10 procent lägre försäkringskostnader. Ytterligare en fördel är att byggnormerna tillåter design och densitet som är fördelaktig för ägaren och byggherren tack vare boendesprinkler.

Les Sziklai menar att i slutänden är det politikerna som antar nya normer. Men om de inte känner kravet från allmänheten att göra dessa lagstiftande förändringar är det svårt. 

– Tyvärr ändras normerna ofta först efter det att en stor incident eller katastrof har inträffat. Men istället för att vänta på en katastrof anser jag att räddningstjänsten skulle kunna gå i täten för en samordnad kampanj för att göra allmänheten medveten om fördelarna med boendesprinkler, på samma sätt som vi övertygat människor om att brandvarnare är nödvändigt. Bil­industrin har till exempel gjort ett bra jobb med att sälja idén att det är viktigt att ha en säker bil. Titta bara på Volvo!

Sälja idén från flera håll:

För att lyckas sälja in konceptet med boendesprinkler måste allmänheten övertygas om att hög brandsäkerhet är viktigt för dem och deras familjer och att sprinkler därför ska vara inkluderat när de köper ett nytt hem.

– Nu används tjusiga kök, fina golv och läckra badrum som försäljningsargument, men inte boendesprinkler, säger Les Sziklai. Ironiskt nog väljer nästan ingen att strunta i inbrottslarm när de köper ett nytt hus, eftersom inbrott ses som ett reellt hot som vi måste skydda oss ifrån, men att skydda sig mot brand genom att ha sprinkler är inte aktuellt.

Han menar att idén med boendesprinkler därför måste säljas in från flera håll för att ge önskad effekt.

– Självklart kommer överlevnad på första plats men förstörda ägodelar är också viktigt. Vid en brand kan allt du håller kärt gå förlorat. Ett annat fokus kan ligga på miljön och den stora miljöpåverkan som sker under och efter en brand, särskilt när den nerbrunna byggnaden ska tas om hand efteråt med material som ska fraktas bort och senare nytt material som ska fraktas dit för att kunna bygga nytt. Med boendesprinkler minskas skadorna betydligt liksom utsläppen av släckvatten och rök som kan skada miljön. slut text

Brandsäkerhet Göteborg

En tragedi inträffade den 29 oktober 1998 i Göteborg.

Det började brinna i en festlokal. Branden fick ett våldsamt förlopp och det resulterade i att 63 ungdomar dog.

Även om det inte var i en skola det inträffade visar händelsen hur enormt viktigt det är med fungerande rutiner för brandsäkerhet. Som elev ska du alltid veta hur och var du kan

ta dig ut om det börjar brinna. I skolan är det rektor eller fastighetsägaren som har

ansvaret för brandsäkerheten. Den ska kontrolleras med jämna mellanrum.

Då undersöks om brandsläckningsanordningar fungerar tillfredsställande, om utrymningsvägarna

är fria och om övriga regler följs.

Enligt Räddningsverket:

bör man ha brandövning två gånger per år. När man haft en brandövning är det viktigt att den utvärderas genom till

exempel en enkät. Den fruktansvärda händelsen i Göteborg påminner oss om att brandsäkerhetsrutiner är något man

inte får försumma utan måste tas på fullaste allvar. Från olika myndigheter: bla.

Myndighet för samhällskydd och beredskap, Räddningsverket, Brandskyddsföreningen kan man läsa om bränder och här är några axplock ur dem.

Hälften av alla skolbränder är anlagda, det vill säga nästan dubbelt så många som för bränder totalt. Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i Sverige.

Läs mer

·                                 Statistik 1998-2009 över antalet skolbränder per år och orsak

·                                 Antal skolbränder per år och län 2005-2009

·                                 Statistik om skolbränder

·                                 Handbok: Brandskydd i offentliga lokaler

Skolbränder uppskattas kosta samhället minst 300 miljoner kronor varje år. Den typen av bränder är dessutom bara en del av hela problemet med anlagd brand. Trots problemets omfattning saknas identifierad gärningsman i 90 % av fallen.

Presentation över skolbränder 1996-2010

Antal skolbränder

De senaste åren har antalet skolbränder legat på en hög nivå, men under 2010 gick antalet ner. Den största orsaken till detta är att antalet anlagda bränder har minskat. Nedan finner du siffrorna för antalet räddningsinsatser till skolor från 2004 till 2010.

·                                 342 stycken år 2004

·                                 445 stycken år 2005

·                                 505 stycken år 2006

·                                 439 stycken år 2007

·                                 512 stycken år 2008

·                                 457 stycken år 2009

·                                 396 stycken år 2010

·                                 Under 2010 bedömde räddningstjänsten att 183 av bränderna var anlagda ( ca 46 % av bränderna). Detta är en minskning med en tredjedel från 2008 års toppnotering då räddningstjänsten bedömde att 270 bränder var anlagda.

England har samma antal skolbränder per invånare som Sverige. Från USA har vi tidigare hört att andelen anlagda bränder på lektionstid ökar. Där som här kan de bli mycket allvarliga. I USA finns program för problembarn finns där medverkan är tvingande och koppla till påföljder. Brandmän medverkar som förebilder och lärare.

Pågående arbete: Brandskyddsföreningen Sverige arbetar för minskat antal anlagda bränder och driver tillsammans med MSB och flera andra intressenter en särskild forskningssatsning om anlagd brand.

Erfarenheter: Ett mönster som går att se vid anlagda skolbränder är att de ofta inträffar på skolor som tidigare haft andra problem. Det kan vara otrivsel eller problem med skadegörelse. Det brukar inte börja med att den första yttringen är en brand i skolan. Generella skaderapporter kan visa att något är i görningen. De kan också användas för att få skolan att förstå att de har problem, flera skolor anses mörka problemen. Anläggningar sker kvällstid och nycklar är ibland på drift.  

Det går att påverka både individer och grupper. Många kommuner kan berätta om hur en bred samverkan inom kommunen och ett stort engagemang från skolan kan leda till en förbättrad situation.

Vad kan man göra?

Undervisning om brandskydd i alla stadier kan minska problemen, där ingår regelbundna övningar. I högre stadier sker koppling till lag och rätt. Vänta inte till något händer. Ta tecken på skadegörelse på allvar. Ingrip så snart oro eller skadegörelse börjar – ofta blir det värre och övergår till bränningar. Det behövs system för att rapportera alla former av skador. Värdera skador i pengar, det kan visa på lönsamhet i att öka skydd eller agera på annat sätt. 

Brand i skolor är också ett arbetsmiljöproblem vilket kan lyftas fram. Kraven på utrymningslarm ställs enligt AFS. Anlagd brand berörs en del i "Skyddshandbok för skolan" från Arbetsmiljöverket. Den omarbetas nu. Med teknik kan vindar med låga tak brandförstärkas. Larm och sprinkler kan installeras och bodar av trä kan flyttas. Skolor är svåra att försäkra och en del bolag har villkor på det tekniska skyddet. 

Det finns även en del saker man kan göra i den yttre miljön som kan försämra möjligheterna till att anlägga en brand ostörd, till exempel se till så det finns ordentlig belysning och att man håller buskar och häckar låga. Frågor om organisation, utbildning, systematiskt brandskyddsarbete är viktiga. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en handbok om brandskydd i offentliga lokaler. Den rekommenderas.

Publicerat: 2009-10-30 kl. 12:11, Uppdaterat: 2011-04-20 kl. 08:03 Ansvarig: Anders Lundberg

Avsiktsförklaring:

Svedala kommun och våra byggnader har ofta varit förskonade från större bränder och det ska vi vara mycket tacksamma för med tanke på de skadeverkningar på personliv och egendom som då sker. Vi har ingen anledning att ifrågasätta det arbete som görs av våra tjänstemän i olika roller i våra förvaltningar.

Tvärtom gör de en bra insats, som vi vill uppgradera, uppmuntra och stötta.

Anledningen till motionen är mera att vi vill öka den kommunala ambitionen.

Nya skolan som exempel uppfyller de krav som centrala myndigheter åligger oss att iakttaga och arbeta efter.

Vid kommunstyrelsens sammanträde den 18 april framkom vid diskussionen om vad att göra i nya anläggningar och vad som behöver göras i de äldre byggnaderna.

Vi socialdemokrater vill höja den kommunala ambitionsnivå att precis som på våra äldreboendeformer installera sprinklersystem även överväga att göra detta i nyanläggning och befintliga, därutöver vill vi ha en revision vars syfta är en översyn av larmutrustning, brandsäkerhet, skyddsaspekter av liv och lösöre av samtliga anläggningar som vi har i kommunal ägo.

Vi vet att det är ett mycket tyngdfullt arbete men vi anser att det bör göras. Vidare bör kontakt tas med våra försäkringsgivare för diskussion avseende premiesättning. I arbetet bör engageras både egen personal, andra utomstående, föräldrar och anhöriga m.fl.

Vi socialdemokrater hemställer härmed till Svedala kommunfullmäktige

Att en syneförättning/revision, tillsyn och utförande görs enligt motionens anda och mening

Att erforderliga resurser avsättes både ekonomiskt och personellt.

Att riskutvärdering med förslag till åtgärdsförslag görs med olika ambitionsnivåer

Ronny Olander   Leif Göthed      Jan-Göran Peterson   Kenneth Hovold                   

Christer Jönsson  Gull-Britt Jönsson  Lars Schultz   Peter Henriksson