Roland Swedestam har ordet

Industrin är vår ryggrad

Inför Industridagarna i Hultsfred vill vi framföra:

Sverige behöver en riktig industripolitik. Sverige behöver så mycket mer än politiska förslag som begränsar sig till att sänka skatterna, sälja av några statliga företag och slå sig för bröstet för infört Rut-avdrag. Det krävs en politik som förstår de behov den svenska industrin har. En poltik för att möta framtidens utmaningar. En politik som innebär att svensk industri återigen framträder som ledande internationellt och är ett föredöme för andra länder.
Vi hör ofta att Sverige lämnat industrisamhället och tagit klivit in i tjänstesamhället. Och visst. Mycket har förändrats i vårt land under de senaste hundra åren. Arbeten och verksamheter som blomstrade i början av 1900-talet är sedan länge borta. Men att påstå att industrin inte längre spelar någon roll är att fly från verkligheten. Tvärtom spelar industrin fortfarande en avgörande roll för vår framtid. Och den kommer göra det länge än.
Industri- och industrinära tjänster står idag för cirka 27 procent av Sveriges totala BNI. Detta är till och med något mer än 1970 då vår bild är att industrisamhället stod på toppen. I internationell jämförelse är detta en väldigt hög siffra. Få, om något land vi jämför oss med, kommer i närheten av liknande siffror.
I Kalmar län arbetar idag cirka 25 000 människor inom industrin. För att dessa och alla andra runt om i landet som arbetar inom denna sektor krävs en politik som tror på industrin. Människor som känner sig trygga med sina anställningar och där arbetsmiljön är bra.
Industrin är ryggraden i den svenska ekonomin. De små och medelstora företagen är beroende av storföretagen. Vi vill alla att våra små företag ska fortsätta utvecklas. Men det räcker inte att bara framhålla småföretagarna med vackra ord. Det går inte heller att göra enskilda satsningar på de mindre företagen. Vi måste vara medvetna om att allt hänger ihop. Inom näringslivet, liksom i livet i stort, är vi beroende av varandra.
Industrin står för merparten av vår export. Den ger upphov till innovationer i alla de tjänsteföretag vi ser växer fram. Och denna tillväxt sker inte bara i Stockholmsområdet. Den sker i Norrland och Skåne, i Bergslagen och i Kalmar län.
Industrin och dess exportintäkter betyder också oerhört mycket för vår svenska välfärd. Just därför är satsningar på denna sektor så oerhört viktigt. Inte bara för industrin i sig utan för vården, skolan och omsorgen.
Men för att industrin i Kalmar län och i Sverige ska ha en chans att fortsätta utvecklas och konkurrera krävs en ordentlig satsning på utbildningsväsendet. Inom bara några år kommer det saknas drygt 100 000 civilingenjörer. Det kommer krävas rejäla satsningar på gymnasieutbildningar och högskoleutbildningar. Dessutom kommer behovet av vidareutbildningar att öka. Den demografiska utvecklingen i Sverige och än mer i Kalmar län är tydlig. Vi blir helt enkelt allt äldre. Om vi inte utbildar våra ungdomar idag kommer industrin stå inför mycket stora svårigheter i framtiden.
Svårigheterna att hitta rätt arbetskraft riskerar  bli ett av de största hoten för den svenska industrins fortsatta framgång och utveckling.
Paradoxalt nog är arbetslösheten i Sverige skyhög. Detta samtidigt som alltså industrin ropar efter arbetskraft. Drygt 340 000 svenskar är idag arbetslösa och förvisade att leva på en a-kassa som kraftigt försämrats under de gångna åren. De arbetslösa saknar helt enkelt de nödvändiga kvalifikationer som behövs för att kunna ta de jobb industrin så mycket behöver. Detta är det kanske främsta exemplet på en misslyckad arbetsmarknadspolitik .
Förutom en utbildad arbetskraft är infrastrukturen a och o. Industrin är liksom hela det övriga näringslivet i stort behov av fungerande vägar, järnvägar, broar och hamnar. Detta är av förståeliga skäl självklart för att kunna frakta sina produkter till kunderna. Dessvärre tillhör Sverige idag ett av de länder i Europa som satsar minst på infrastrukturen.
Vi kan se hur andra länders regeringar varit oerhört mycket mer aktiva i att hitta konstruktiva lösningar för industrins räkning. För Tysklands och Frankrikes konservativa regeringar har detta varit en självklarhet . Dessvärre har detta inte varit samma självklarhet för den svenska. Här valde man istället att se åt ett annat håll under de svåra åren. Krisen fick arbetarna inom industrin klara av på egen hand.
När Sverige möter en allt mer konkurrensutsatt värld behövs så mycket mer än ett sjätte eller tjugofjärde jobbskatteavdrag. Sverige och Kalmar län behöver en ny industripolitik som stärker vår konkurrenskraft och säkrar framtidens jobb.
Ulf Nilsson (s), Gruppledare regionförbundet
Peter Wretlund (s), kommunstyrelseordförande, Oskarshamn
Markus Lund (s), kommunstyrelseordförande, Nybro
Ann-Marie Fagerström (s), kommunstyrelseordförande, Emmaboda
Helen Nilsson (s), oppositionsråd, Vimmerby
Roland Swedestam (s), gruppledare, Torsås