Som en av Sveriges barntätaste kommuner med nära niotusen barn under femton år bör Värmdö ta stark hänsyn till barnperspektivet i all samhällsplanering. Därför föreslår vi att två pilotprojekt med barnkonsekvensanalyser genomförs inom ramen för planarbetet med Gustavsbergs centrala delar och Hemmesta.
Motion till Värmdö Kommunfullmäktige 100223
När kommuner samhällsplanerar är utgångspunkten en mängd lagar och föreskrifter som reglerar arbetet. Parkeringsnormer, markundersökningar, miljökonsekvensbeskrivningar och kulturinventeringar, listan kan göras lång över de olika perspektiv som prövas och hanteras.
I samhällsplaneringen generellt har tyvärr barnperspektivet en svag ställning. Det saknas tvingande regler och kommunernas detaljplaner är så gott som alltid i hög utsträckning tekniskt orienterade.
Detta är olyckligt. Ett samhälles förmåga att fungera för alla dess invånare utgör en viktig kvalitet. Eftersom barnen själva inte kan driva sitt perspektiv krävs att deras frågor bevakas i särskild ordning.
Värmdö är en av Sveriges absolut barntätaste kommuner, proportionellt sätt. Här bor nästan niotusen barn under femton år av en befolkning på snart trettioåtta tusen invånare. Det är hög tid att vi börjar arbeta särskilt med dessa frågor i vår kommun.
Under senare år har det alltmer börjat forskas på barn och samhällsplanering. Forskarvärlden är ense om att insatserna måste göras på den lokala planeringsnivån för att genomslaget ska bli som bäst.
Ett exempel på barnperspektiv i samhällsplaneringen är att inarbeta så kallade ”barnkartor” som en del av planeringsunderlaget. Täby kommun har arbetat med denna metod.
Det innebär att man kompletterar kommunernas GIS-system att omfatta också barnkartor. Fördelen med dessa är att de:
A. underlättar för barn och skolor att medverka i samhällsplaneringen.
B. underlättar kommunikation och ökar vuxnas respekt för barns behov
Ett annat exempel, som Stockholms stad, Eskilstuna m. fl. börjat använda, är att genomföra sk. barnkonsekvensanalyser i samband med program- och detaljplanearbeten. På samma sätt som man utreder och gör analyser av miljökonsekvenser eller trafikpåverkan särgranskar man i dessa analyser barnperspektivet. Utredningen ligger sedan med som ett av flera underlag när förslag till detaljplan ska vägas samman.
Säkerligen finns det flera olika sorters verktyg som kan användas om man vill föra in barnperspektiv i samhällsplaneringen. Vi förfäktar ingen särskild metod men föreslår att kommunen nu fattar beslut att i några pilotprojekt arbeta med frågan. Förslagsvis provas ett par olika modeller. Därefter ska en utvärdering genomföras och kommunen överväga vilka metoder som är önskvärda att arbeta med systematiskt, i kommunens samhällsplanering.
Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi:
Att två pilotprojekt med barnkonsekvensanalyser genomförs inom ramen planarbetet med Gustavsbergs centrala delar och Hemmesta
Att projekten utvärderas i särskild ordning
Gustavsberg den 23 februari 2010
Annika Andersson Ribbing och Andrine Winther