
Riskkapitalbolagen plundrar den gemensamma sektorn
Medan skandalerna kring riskkapitalbolaget Carema fortsätter med oförminskad styrka har diskussionerna kring frågan om vinster inom äldrevården blivit en het potatis. Är det rätt att företag vars syfte är att göra så stor vinst som möjligt, men betala så lite skatt möjligt, ska få uppdrag av den skattefinansierade offentliga verksamheten att sköta vården av gamla och sjuka?
Situationen som den nu beskrivs handlar mer om att riskkapitalbolagen ser äldrevården som en marknad där man tävlar om att kunna spara in på resurser. Den som vinner premieras för att man varit bäst på att ”snåla” på vården. Är det så här vi vill att vården av gamla och sjuka ska se ut i framtiden? Naturligtvis inte, drivkraften måste självklart vara att erbjuda den bästa kvaliteten, med stor respekt för individen. Det är här som de stora humana vinsterna finns. För att uppnå detta behövs inga vinstdrivande företag, det sköts lika bra av det offentliga eller s.k non-profit organisationer.
Först nu under galgen har finansministern insett problemet och försöker skapa nya regler kring de s.k räntesnurrorna. Därmed skulle företagen inte kunna undan att betala skatt i Sverige. Det här utspelet från finansministern har stora likheter med en välregisserad komedipjäs. Moderaterna vars största drivkraft är att privatisera så stor del av den offentliga sektorn har naturligtvis inte ändrat uppfattning. Det som nu sker ska ge en bild av att moderaterna aldrig i sin vildaste fantasi kunnat tänka sig att privatisering av äldreomsorgen och andra verksamheter skulle kunna ge upphov till missförhållanden och en avancerad skatteplanering. Men så naiva tror jag inte svenska folket är. Forskningen har påvisat problemen under många år.
Det är en sak att handla upp byggande av vårdhem, men en helt annan sak att handla upp vård och utbildning, där ledorden i verksamheten ska vara respekt och värdighet. Att skapa konkurrens och se vården som en marknad är inte logiskt, eftersom detta kräver att det finns ett alternativ. Denna valfrihet skulle då kräva att sjuka människor kunde flytta mellan olika vårdtagare. I praktiken fungerar inte ett sådant system.
Därför menar jag att det känns en aning för uppenbart att moderaterna nu, när missförhållandena med Carema blivit kända, plötsligt spelar ovetande om problemen med vinstmaximering. Detta har forskningen påvisat i över 20 år.
Kent Mårtensson (s)