Stadsvandring
Uppföljning
29 september en stadsvandring i Elias Nilssons fotspår
Vi var ett 30-tal deltagare som samlades denna härliga brittsommardag vid fontänen Bäckahästen på Stortorget. Det var dagsljus när vi samlades men skymningen föll på medan vi lyssnade till Per Erik Sjöstens berättelse om Ystads arbetarehistoria med särskild vinkling på Elias Nilsson (s). Han var redaktör för tidningen Aurora och en framstående kulturpolitiker på 1930-talet. Han dog 1943. Han var en sann folkbildare och även underhållare såsom revyförfattare; ett av hans verk är den kända visan Baltirullan. Han satt bara en mandatperiod i fullmäktige men trivdes inte riktigt i kretsen och ansågs tydligen litet besvärlig även av partiledningen. Men Elias Nilsson hade kämpaglöd och mobiliserade när Drätselkammaren la för sparsamma tankar över kulturen. Hans kampanjer har resulterat i vattenkonstverket Bäckahästen, att Rådhuskällaren renoverades istället för att bli panncentral, att Konstmuséet kom till med fri entré och deposition från Nationalmuséum och den världsunika Fritidsutställningen 1936 med 250.000 besökare för att nämna några exempel. Han månade också om Folkets hus för samling, förkovran och trevligheter. Där spelades revyer och avhölls jazzkonserter. Även Folkets Park var en angelägenhet för arbatarfamiljernas rekreation och förnöjande.
Elias barndom förmörkades av att hans pappa dog när han var 9 år gammal. Detta fick så småningom till följd att han av penningbrist fick sluta på läroverket före examen. Anteckningen i skolans handlingar ger vid handen att han slutade för att bli fabriksarbetare. Det var andra tider då.
Den socialdemokratiska konkurrenttidningen till Ystad Allehanda hade 1904-18 redaktion i Arbetarnas Bageriförenings hus på Trädgårdsgatan 30. Det var där Elias Nilsson anställdes som medarbetare 1914 med en månadslön om 25 kr. Sedermera flyttades redaktion till Gågatan bredvid det som nu är konditori Diana. Där fanns tidningen till den avsomnade 1957 Man kunde äta mitt emot på där Öbergs nu huserar på det s.k. Ångköket, vilket sedermera blev Restaurant Kronan med vanliga på bottenvåningen och vita dukar på ovanvåningen för herrskap med skjorta o slips.
Att under Per Erik Sjöstens sakkuniga ledning gå runt i Ystad var en höjdare för alla oss som veta mer om vår stad Ystad. Jag minns slutvinjetten där vi stod i skymningen framför Konstmuséet och i lyktskenet såg det lilla gula huset på Supgränd som var den 1885 bildade Ystads arbetareförenings första kansli. Föreningen splittrade i en liberal del och en del som anslöt sig till det 1889 bildade Socialdemokratiska partiet. Per Erik Sjösten har också skrivit en bok om Elias Nilsson och hans verk. Den borde vara en intressant sak att ha en studiecirkel om.
Den nya boken heter Mäster Elias
Bo Widegren
Christer Ståhls kommentarer från stadsvandringen
Huset där Diana nu har konditori ägdes tidigare av Tryckeri AB Aurora och där fanns både redaktionen och tryckeriet för tidningen. Aurora utgavs trycktes t.o.m 1957 därefter fanns endast civiltryckeriet kvar.
I Skriften Kampår som utgavs till Arbetarekommunens 50 års jubileum kan man bl.a läsa att lokalen som vi såg vid Supgränd kallades för "Enkan Lars Svenssons sal". Grovarbetarna blev föregångsmän för den fackliga rörelsen i Ystad. Arbetsmannafackföreningen hette deras sammanslutning som uppstod i enkan Lars Svenssons sal. Av någon anledning upphörde ganska snart deras verksamhet och återupptogs för 1888.
Änkan hette egentligen Märta Svensson men kallades enkan Lars Svensson efter sin man vilket var vanligt vid denna tid.
I salen höll fackföreningarna och Arbetareklubben sin sammanträde. Många fackföreningar har bildats i denna sal.
Vid denna tid fanns både Arbetareföreningen med Axel Svensson i spetsen och Arbetareklubben. Arbetareklubben med Thorsson i spetsen lyckades bättre i sina försök att bilda fackföreningar. Arbetareföreningen hade liberala förtecken vilket inte alltid passade de proletära intressen. Bl.a avslog Arbetareföreningen en begäran från Nils Wessel om att hyra stora salen för ett socialistiskt föredrag av Axel Danielsson. Mot detta beslut protesterade 49 medlemmar (de 49 som de kallades) bland dessa fanns skolläraren Jonas Nilsson ( Elias Nilssons far), typografen Nils Wessel (Arbetarekommunens förste ordförande) och Redaktör Joh Pihlman (redaktör för Aurora innan Elias Nilsson)
Leif Haglund vet nog mer om dessa första år eftersom han skrev en artikel till Ystads Arbetarekommuns 100 års jubileum .
Ystads Arbetarekommun bildades 1887.
Ystads Arbetareförening bildades 1882. Folkets Hus byggdes 1885. Det var således Ystads Arbetareförening som ursprungligen byggde Folkets Hus och Arbetareklubben som får anses vara föregångare till Arbetarekommunen.
Hälsningar
Christer
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Stadsvandringen
P.E. Sjöstens stadsvandring i Elias Nilssons fotspår samlade ett 30-tal medlemmar. P.E. började med att berätta om Elias N. tidigaste år och om Bäckahästens tillblivelse. Sådant kan man säkert läsa om i hans nyutkomna bok om Elias Nilsson.
Själv tänkte jag bidra med några minnen från tidigt 40-tal. Är själv född 1935.
P.E. nämner att beträffande Stortorget var det tråkigt att det gamla Apotekshuset och ”Norden” revs och ersattes av två så fula hus. ( Husen är kanske inte fula men de passar inte in där dom står.) Domus har fått kritik för att bygga likartade hus i många städer.
Det gamla Apotekshuset var visserligen inte ett korsvirkeshus som husen intill men det var ett hus med vackert förkrigsstuk. Huset var i två våningar och ganska högt. Till första våningen där Apoteket låg fanns en bred och brant trappa. Själva Apoteket var ganska litet med en från den tiden typisk köpmansdisk. Bakom Apoteket fanns en stor trädgård där man odlade Apoteksväxter som såldes på Apoteket.
På söndagsförmiddagar samlades ibland A-lagare som ville köpa hostmedicin med alkohol som fanns på den tiden men i regel var Apotekspersonalen hårda.
Stadsvandringen fortsatte förbi Krukmakaren ner mot Trädgårdsgatan. Där en gång Jakobssons bryggeri fanns. På hörnet i Jakobssons hus fanns fru Nilssons mjölkaffär. Fru Nilsson var absolut en av Ystads profiler på 40-talets början med sin rondör och med Vegamössan på skallen.
Promenaden fortsatte till huset där Arbetarnas Bageriförening fanns. I huset hade Aurora sin tidigaste redaktion. Förmodligen trycktes de första årens Aurora här i en gammal boktryckspress.
Mitt emot Bageriföreningen bodde Per Hassel. Han var en välkänd kommunalpolitiker på den tiden. Men vi som var små glin då minns honom mest som han som vaktade sina fruktträd med stor pondus. På tidigt 40-tal var det mode med äppleknyckarbyxor. Per Hassels trädgård var jättestor. Den sträckte sig från hans lilla hus ända ner till Blekegatan där den inhägnades av ett stort rött plank.
Vi vandrade vidare till Österportstorg där P.E. berättade om Elias Nilssons skolgång. P.E. berättade också om den ganska stora samling av uppstoppade fåglar och djur som fanns på ”läroverket”. Det är nog inte många Ystadsbor som minns det nu.
Folkets Hus, vilket nederlag för arbetarkommunen. Även jag stod här som ung SSU-are och sålde ”Frihet”. Den var svårsåld. På Folkets Hus hade vi många fina fester och spelade också revyer här.
P.E. berättade om jazzkonserterna och om när Lasse Gullin kom med sin barytonsaxofon. Man kan lyssna till Lasse Gullins musik på Youtube.
Vad som hände med Aurora-huset, Konstmuseet och ”Fritiden” är nog bättre beskrivet i Per-Erik Sjöstens bok om Elias Nilsson.
Till Aurora huset hörde stora lokaler som rymde ett stort sätteri och den för den tiden ganska stora rotationspress som tryckte Aurora i en färg. Så var det då. Här fanns också civiltryckeri för tidskrifter, böcker och affärstryck. Arthur Sandström var under många år faktor på Aurora.
Per-Eriks föredrag var bra även om det stördes en del av trafikbuller. Hade gärna hört det igen i en tyst lokal.
Birger Tidman