Stadgar

Stadgar antagna av kongressen 2015 i Höör 

FÖRBUND

§ 1 Ändamål

HBT Socialdemokrater (HBT-S) Sverige är ett förbund av föreningar inom den demokratiska arbetarrörelsen.

HBT-S Sverige erkänner sig till den demokratiska socialismen, sådan den uttrycks i det socialdemokratiska partiets program och stadgar.

HBT-S Sverige erkänner alla människors lika värde och rätt oavsett framförallt sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Förbundet är en feministisk organisation.

HBT-S Sveriges uppgift är:

  -  att samla och skola föreningar inom den demokratiska arbetarrörelsen, vilka ställer sig bakom förbundets ändamål,

 -  att utifrån socialdemokratins program och stadgar verka för ett samhälle fritt från

 förtryck och mot diskriminering, hbt-rättigheter är mänskliga rättigheter,

 -  att delta i det socialdemokratiska partiets agitations- och organisationsarbete

§ 2 Organisation

Förbundets organisation är kongressen, förbundsstyrelsen, distrikten och föreningarna. Kongressen är förbundets högst beslutande organ. Mellan kongresserna leds arbetet av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen är bundna av dessa stadgar  och av kongressen fattade beslut.

§ 3 Säte

HBT-S Sveriges säte är Stockholm.

§ 4 Räkenskapsår

Räkenskapsår och verksamhetsår löper från och med 1 januari till och med 31 december.

§ 5 Medlem

Medlem kan den förening bli som har anknytning enligt §1, som erkänner HBT-S Sveriges idé och ändamål, följer dess stadgar samt betalar av kongressen fastställd avgift för innevarande år.
De anslutna föreningarnas stadgar får inte stå i strid med HBT-S Sveriges stadgar och bör vara de normalstadgar kongressen antagit
Medlemskap beslutas av styrelsen och bekräftas av kongressen.

§ 6 Utträde och uteslutning

Ansluten förening kan begära utträde ur HBT-S Sverige. Detta görs skriftligen till styrelsen som beslutar därom. Utträde sker med omedelbar verkan efter fattat beslut.
Ansluten förening kan bli utesluten ur HBT-S Sverige om föreningen brutit mot dessa stadgar eller allvarligt skadat HBT-S Sverige i övrigt. Beslutet fattas av förbundsstyrelsen. Innan förbundsstyrelsen fattar beslut om uteslutning ska berörd förening ges möjlighet att avge yttrande till förbundsstyrelsen. Beslutet gäller med omedelbar verkan. 

 

§ 7 Kongress

Moment 1

Kongressen är högsta beslutande organ och genomförs vartannat år före juni månads utgång. Styrelsen fastställer tidpunkt för ordinarie kongress. De år där det inte genomförs kongress har förbundsstyrelsen ansvar för att genomföra ett samlat evenemang, för samtliga föreningar i syfte att skapa ett gott samarbete föreningar sinsemellan.

Moment 2

Extra kongress sammankallas vid behov av förbundsstyrelsen, revisorer eller när minst en tredjedel av medlemsföreningarna så begär.

Moment 3

Kallelse till ordinarie kongress utgår senast sexton veckor före kongressens öppnande. Förbundsstyrelsen fastställer tider för extra kongress.

Moment 4

Kongressen består av ombud från medlemsföreningarna samt förbundsstyrelsen.

Moment 5

Ombud nomineras av varje medlemsförenings årsmöte eller medlemsmöte till distriktets årsmöte, samma år det är förbundskongress.

Moment 6

Kongressen har 40 ombud
Varje distrikt har ett grundmandat, därefter har distrikten ytterligare mandat efter antal medlemmar som distriktet har den 31 december året innan

Moment 7

Vid kongressen har närvarande ombud yttrande-, förslags- och rösträtt. Varje ombud har en röst, fullmakt accepteras ej. Styrelsen, valberedning och revisorer har yttrande- och förslagsrätt men ej rösträtt.

Moment 8

Val och omröstningar sker öppet. Personval kan dock ske med sluten omröstning om någon så begär.

Moment 9

Nomineringar för val av styrelse och revisorer ska ske senast åtta veckor innan kongressens öppnande.

Valberedningen ska bestå av minst tre och max fem ledamöter.

Valberedningens ska eftersträva ett valberedningsförslag om en styrelse som speglar medlemskåren.

Valberedningen utser sammankallande inom sig

Moment 10

Motion kan väckas av enskild medlem i anslutna föreningar eller av medlemsföreningen. Medlemsföreningen har på sitt årsmöte att avgöra om motion ska upptas som egen eller insändas som enskild.

Moment 11

Motion till kongressen ska insändas av distrikten och vara HBT-S Sverige tillhanda senast åtta veckor innan kongressens öppnande. Förbundsstyrelsen ska avge yttrande på motionerna.

Moment 12

Förbundsstyrelsen och valberedningen ska senast tre veckor före kongressens öppnande sända ut handlingar som ska behandlas på kongressen till ombud och medlemsföreningar.

Moment 13

Förslag till arbetsordning och dagordning upprättas av förbundsstyrelsen.

Moment 14

Förbundsstyrelsen avger verksamhetsberättelse inklusive ekonomisk redovisning till kongressen.

Moment 15

Kongressen tar på förslag från revisorerna ställning till frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen.

§ 8 Styrelse

Förbundet leds av en förbundsstyrelse vald av kongressen. Förbundsstyrelsen ska ha en jämn könsfördelning.

Förbundsstyrelsen består av 12 ledamöter förutom förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare som väljs särskilt.

Mandattiden för ledamöterna är 2 år.
Mandattiden för förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare är 4 år. Förbundsstyrelsen är beslutför när mer än halva antalet ledamöter är närvarande.

Kongressen väljer 2 revisorer samt 1 revisorsersättare. Dessa har att jämte av förbundsstyrelsen anlitad yrkesrevisor till kongressen avge berättelse över förbundets räkenskaper, förvaltning och verksamhet.

HBT-S Sverige ska ledas av en av kongressen vald förbundsstyrelse. Förbundsstyrelsen är HBT-S Sveriges högsta beslutande organ mellan kongresserna.

Förbundsstyrelsen utser inom sig en internationell ledare, en studieledare samt en person att ansvara för förbundets ekonomiska förvaltning.

Förbundsstyrelsen utser inom sig ett verkställande utskott (VU) som hanterar förbundets dagliga ledning och styrning av HBT-S Sverige mellan förbundsstyrelsemötena.

I VU ska ordförande, vice ordförande och sekreterare ingå. Förbundsstyrelsen beslutar inom sig vilka ytterligare som ska ingå i VU, men antalet ledamöter i verkställande utskottet får inte överstiga hälften av ordinarie antal ledamöter i förbundsstyrelsen.

Förbundsstyrelsen ska ta fram och fastställa en arbetsordning för sitt arbete.

Förbundsstyrelsen ska leda HBT-S Sveriges verksamhet i överensstämmelse med dess verksamhetsinriktning, program och stadgar samt av kongressen i övrigt fattade beslut.

§ 9 Avgift

Kongressen fastställer föreningsavgift till HBT-S Sverige för kommande kongressperiod.

§ 10 Ändring av HBT-S Sveriges stadgar

Ordinarie kongress fattar beslut om ändring av stadgar och fattas med 2/3 majoritet. Beslut om ändring av §§ 1, 3 och 10 fattas av två på varandra följande kongresser.

§ 11 Upplösning av HBT-S Sverige

Upplösning av HBT-S Sverige beslutas av två på varandra följande kongresser och kräver minst 4/5 majoritet av närvarande röster. HBT-S Sveriges tillgångar tillfaller de anslutna föreningarna med lika stor delar.
För att kunna fatta beslut om upplösning av förbundet ska detta anges i kallelsen.

 

Normalstadgar för distrikt

§ 1 Ändamål

HBT-S distrikt är ett distrikt av föreningar inom HBT-S Sverige och den demokratiska arbetarrörelsen

HBT-S distriktet erkänner sig till den demokratiska socialismen, sådan den uttrycks i det socialdemokratiska partiets program och stadgar.

HBT-S distriktet erkänner alla människors lika värde och rätt oavsett framförallt sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Förbundet är en feministisk organisation.

HBT-S distriktets uppgift är:

-  att samla och skola föreningar inom den demokratiska arbetarrörelsen, vilka ställer sig
bakom förbundets ändamål, 

-  att utifrån socialdemokratins program och stadgar verka för ett samhälle fritt från
förtryck och mot diskriminering, hbt-rättigheter är mänskliga rättigheter, 

-  att delta i det socialdemokratiska partiets agitations- och organisationsarbete.

§ 2 Organisation

Alla föreningar inom distriktets geografiska område skall tillhöra distriktet.
Distriktsårsmötet är distriktets högsta beslutande organ.
Distriktet leds av den på distriktsårsmötet valda styrelsen.
Distriktsstyrelsen ska samarbeta på olika sätt med övriga sidoorganisationer och partidistrikt. § 3 Distriktsårsmöte

Moment 1
Ordinarie distriktsårsmöte genomförs årligen före första maj. Extra distriktsårsmöte sammankallas vid behov av distriktsstyrelsen, revisorerna eller när minst en tredjedel av distriktets, föreningar begär det.

Moment 2
Varje förening tilldelas 1 ombud som grundmandat, därefter fördelas övriga mandat proportionerligt. Distriktsstyrelsen beslutar om antal ombud till distriktsårsmötet senast 30 november. Representation i övrigt beslutas av distriktsårsmötet.

Moment 3
Vid distriktsårsmöte har ombud rösträtt. 

Moment 4

Distriktsstyrelsens ledamöter, ersättare och revisorer samt valberedning har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt såvida de e är ombud.

Moment 5

Val och omröstning sker öppet. Personval kan ske med sluten omröstning om någon så begär.

Moment 6

Tid för nomineringar för val av distriktsstyrelse och revisorer samt ombud till förbundskongress ska beslutas av distriktsstyrelsen.

Moment 7

Valberedningen består av minst tre ledamöter.

Moment 8

Distriktsårsmötet utser distriktets ombud till förbundskongress utifrån nomineringar från föreningarna.

Moment 9

Motion till distriktsårsmötet kan väckas av enskild medlem eller förening. Motion ska vara distriktet tillhanda senast två månader före mötets öppnande. Distriktsstyrelsen ska avge skriftligt svar på samtliga motioner.

Moment 10

Ombud kan ställa ”Aktuell fråga” till distriktsstyrelsen.

Aktuell fråga ska ställas skriftligen minst 14 dagar innan distriktsårsmötets öppnande

Moment 11

Distriktsstyrelsen avger verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse till distriktsårsmötet.

Moment 12

Distriktsstyrelsen ska sända ut samtliga möteshandlingar till ombuden senast två veckor innan distriktsårsmötet öppnande.

Moment 13
Mötet tar på förslag från revisorerna ställning till frågan om ansvarsfrihet för distriktsstyrelsen.

§ 4 Avgift

Distriktsårsmöte fastställer medlemsavgiften till distriktet för nästkommande kalenderår. Distriktet ska senast 15 februari redovisa förbundsavgiften för föregående kalenderår till förbundet.

§ 5 Distriktsstyrelse

Distriktsstyrelsen ska ha en jämn könsfördelning och bestå av minst fem ledamöter varav ordförande och kassör väljs särskilt. Om ordförande är en kvinna ska kassör var man och vice versa.

Distriktsstyrelsen är beslutsmässig när mer än halva antalet ledamöter är närvarande.

Distriktsårsmötet väljer minst två revisorer samt revisorsersättare. Dessa ska till distriktsårsmötet avge berättelse över distriktets räkenskaper, förvaltning och verksamhet.

Distriktsstyrelsen är distriktets högsta beslutande organ då distriktsårsmöte ej är samlat.

Distriktsstyrelsen leder distriktets verksamhet i överensstämmelse med HBT-S Sverige program och stadgar samt av distriktsårsmöte fattade beslut.

§ 6 Kommittéer

Om medlemmar vill arbeta med specifik fråga/aktivitet eller om det inte finns förening så kan efter beslut av distriktsstyrelsen dessa medlemmar bilda en kommitté.

Kommittén är direkt underställd distriktsstyrelsen

Kommittén ska rapportera skriftligen till distriktsstyrelsen

§ 7 Tillägg till stagar

Tillägg till dessa stadgar kan antas av ordinarie distriktsårsmötet, och efter godkännande av förbundsstyrelsen.

Tillägg får inte stå i strid med eller upphäva innehållet i dessa grund stadgar.

 

Normalstadgar för föreningar

§ 1 Ändamål

HBT-S förening erkänner sig till den demokratiska socialismen, sådan den uttrycks i det socialdemokratiska partiets och HBT-S Sveriges program och stadgar.

HBT-S förening erkänner alla människors lika värde och rätt oavsett framförallt sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Förbundet är en feministisk organisation.

HBT-S förenings uppgift är:

-  att samla och skola medlemmarna inom den demokratiska arbetarrörelsen, vilka ställer
sig bakom förbundets ändamål, 

-  att utifrån socialdemokratins program och stadgar verka för ett samhälle fritt från
förtryck och mot diskriminering, hbt-rättigheter är mänskliga rättigheter, 

-  att delta i det socialdemokratiska partiets agitations- och organisationsarbete.

§ 2 Medlem

Medlem erkänner HBT-S ändamål, följer dess stadgar samt betalar medlemsavgift.
Medlem som verkar i strid mot HBT-S ändamål och stadgar kan uteslutas av partistyrelsen.

§ 3 Organisation

Förening består av enskilt anslutna medlemmar.
Förening ingår i arbetarekommunen, i enlighet med partiets stadgar.

§ 4 Medlems rättigheter och skyldigheter

Moment 1
Medlemskap i HBT-S ger medlemmen rätt till

att delta i föreningars och arbetarekommuners mötes– och studieverksamhet

att rösta vid medlemsmöten

att kunna väljas till förtroendeuppdrag inom HBT-S, partiet, politiska församlingar samt andra uppdrag till vilka partiet/ förbundet nominerar kandidater

att få information om HBT-S och partiets ställningstaganden i politiska och organisatoriska frågor

att ställa förslag vid möten i föreningar och arbetarekommuner

att motionera till förbundsmöten/ kongresser, distriktsmöten och årsmöten

att till vid medlemsmöte nominera till distriktsårsmötet kandidater till HBT-S förbundet kongress som ombud

att delta i rådslag anordnade av HBT-S och partiet, partidistrikt eller arbetarekommun.

Moment 2

Medlem av HBT-S

- måste erkänna det socialdemokratiska partiets grundläggande idéer som de uttrycks i partiprogram och stadgar

- är skyldig att betala av HBT-S fastställd medlemsavgift

- får inte uppträda osolidariskt mot HBT-S eller partiet

- får inte propagera i strid mot partiets grundläggande idéer

- får inte skada HBT-S, partiet eller dessas verksamhet.

§ 5 Möten och verksamhet

Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet.

Årsmötet genomförs före februari månads utgång.

Årsmötet behandlar verksamhetsberättelse, fråga om ansvarsfrihet samt väljer styrelse, revisorer och valberedning.

Val och omröstning sker öppet. Personval sker med sluten omröstning om någon så begär.

§ 6 Avgift

Ny medlem betalar avgift för det år under vilket inträdet sker.
Medlemsavgiften till förening fastställs av årsmöte före november månads utgång.
Förening redovisar senast första februari avgiften till distriktet vari ingår avgift till förbundet. Vad gäller uppbörd gäller samma regler som fastställs av partikongress och arbetarkommun. § 7 Styrelse

Förening leds av vid årsmötet vald styrelse. Styrelsen ska ha en jämn könsfördelning och bestå av minst tre ledamöter varav ordförande och kassör väljs särskilt. Om ordförande är kvinna ska kassören vara en man och vice versa.

Årsmötet väjer en revisor samt revisorsersättare. Dessa ska till årsmötet avge revisionsberättelse över föreningens räkenskaper, förvaltning och verksamhet.

Styrelsen leder föreningens verksamhet i överensstämmelse
med HBT-S program och stadgar samt av medlemsmötet fattade beslut.

Styrelsen fördelar mellan sig de uppgifter som ej av årsmötet särskilt ålagts ledamot.

Det är styrelsens uppgift att planera och lägga fram förslag till medlemsmötet samt tillse att medlemsmötets beslut verkställs.

Styrelsen ska till årsmötet avlämna verksamhetsberättelse för det gångna året.

§ 8 Allmänna bestämmelser

Förening skall om fråga om upplösning väcks i första hand tillsammans med medlemmarna och i samverkan med distriktet se över möjligheterna att finna nya verksamhetsformer. I andra hand ska fråga om samgående med annan förening prövas. Vid samgående tar förening med sig samtliga sina tillgångar.

Förening upplöses om minst 3⁄4 av medlemmarna fattar beslut därom. Medlemmarna överförs därvid till närmast liggande förening efter beslut av distriktsstyrelsen. Nedlagd förenings tillgångar tillfaller distriktet.

Medlem som ej längre önskar vara medlem hos HBT-S begär sitt utträde.

Medlem, som trots skriftlig påminnelse resterar med avgift under längre tid än tolv månader, ska uteslutas ur föreningen. Innan sådan uteslutning sker, ska den arbetarekommun som medlemmen tillhör underrättas skriftligen.

Vid återinträdet ska de avgifter erläggas som resterade vid uteslutningen.

§ 9 Tillägg till stadgar

Tillägg till dessa stadgar kan antas av årsmötet.
Tillägg får inte stå i strid med eller upphäva innehållet i dessa grundstadgar.

Sidan uppdaterades senast: 2011-01-20 15:52