Runt om i Sverige erbjuder den öppna folkkyrkan rum och riter när familj och vänner samlas för att välkomna en ny människa till världen och för att stödja ungdomars steg in i vuxenlivet. I kyrkan samlas vi för att dela dagen då två människor som älskar varandra befäster sitt kärleksförbund eller för att ta farväl av en vän som har lämnat jordelivet.
Varje år döps över 60 procent av alla nyfödda och närmare 40 000 ungdomar konfirmerar sig. Nästan hälften av alla vigslar och över 80 procent av alla begravningar sker enligt Svenska kyrkans ordning. De kyrkliga handlingarna* är Svenska kyrkans i särklass största och viktigaste kontaktyta gentemot sina egna medlemmar och Sveriges befolkning i övrigt.
De allra flesta som möter Svenska kyrkan vittnar om gott bemötande och hög kvalitet. Men ändå händer det då och då att anhöriga blir så besvikna på hur ett dop eller en begravning genomförs att de faktiskt går ur kyrkan. Kanske har kyrkopolitikerna inte avsatt tillräckligt med resurser?
Kanske betraktas det inte som lika fint att vara begravningspräst som högmässopräst?
Sverige befinner sig i en djup lågkonjunktur med massarbetslöshet och växande sociala problem till följd. Just i detta läge när Svenska kyrkan behövs som mest är resurserna som minst. Att som förtroendevald behöva prioritera mellan olika verksamheter som alla är angelägna är smärtsamt men nödvändigt. Vi socialdemokrater är beredda att ta på oss den uppgiften än en gång.
Socialdemokraternas krav inför kyrkovalet 2009:
> Förena goda kyrkliga traditioner med människors egna önskemål.
> Respektera vars och ens livssituation och relation till kyrkan.
> Utforma system för att kvalitetssäkra alla kyrkliga högtider.
* De kyrkliga handlingarna är ett samlingsbegrepp för dop, konfirmation, vigsel och begravning.