Sveriges kyrkor med sina välvårdade interiörer och kyrkogårdar är en av världens största samlade kulturskatter. Sammanlagt finns det närmare 3 400 kyrkobyggnader, kapell och bönhus i Svenska kyrkans ägo. Därmed är de öppna och tillgängliga för hela befolkningen, då folkkyrkan aldrig skulle kräva något medlemskort för att ta del av dessa unika miljöer.
Många av de vackraste kyrkorna ligger i trakter där det inte längre bor så många människor permanent. Andra kyrkor ligger i trakter där det bor många människor, men där en minoritet av dessa tillhör Svenska kyrkan. Genom den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen bidrar staten till att församlingarna ändå har råd att genomföra vissa större upprustningar.
Den avgjort största delen av alla insatser som krävs för att koppartak inte ska börja läcka in och putsen falla ner betalas dock av Svenska kyrkans egna medlemmar. Det innebär att varje medlemsutträde innebär ett hot mot möjligheten att hålla kyrkorna välvårdade och dessutom fyllda med bra verksamhet. Och vi vet ju alla vad som händer med hus som står tomma.
Insikten om att så många som möjligt behöver bidra solidariskt till vården av våra kyrkor är ett starkt skäl för mångas medlemskap i Svenska kyrkan. En del församlingar arbetar aktivt för att bredda invånarnas och föreningslivets engagemang för hembygdens kyrka. Sådana goda exempel vill vi sprida i hela Sverige genom S-märkta kyrkopolitiker.
Socialdemokraternas krav inför kyrkovalet 2009:
> Markera att kyrkorna är hela folkets – och därmed också statens – angelägenhet.
> Framhåll att varje medlemsutträde ökar risken för att kyrkorna ska förfalla.
> Utveckla nya former av lokalt engagemang för hembygdens kyrka.