Svenska kyrkans internationella arbete är en viktig del av folkkyrkans identitet och svarar för en stor andel av Sveriges bistånd via svenska folkrörelser. Förtroendet för Svenska kyrkan som samarbetspartner är stort, vilket inte minst hänger ihop med dess grundläggande strävan att utveckla en så jämlik och ömsesidig relation som möjligt. Solidaritet med andra ord.
Vår verklighet i Sverige ser mycket annorlunda ut i jämförelse med många samarbetsländer, inte bara ekonomiskt utan också värderingsmässigt. När Svenska kyrkan står på tröskeln till att välkomna homosexuella att gifta sig i kyrkan, är det i till exempel Afrika helt otänkbart att acceptera att två män eller två kvinnor lever tillsammans överhuvudtaget.
Svenska kyrkans svar på den situationen kan inte vara att bryta kontakten med alla kyrkor som inte tycker som vi, utan att hålla dialogen levande. Detta långsiktiga relationsbyggande är det bästa sättet att arbeta för mänskliga rättigheter, vilka inbegriper både jämställdhet, sexuellt likaberättigande och alla människors rätt att utöva sin tro, kristen eller ej.
Att reagera mot orättvisor och förtryck är en skyldighet, oavsett vad regeringar råkar ha för färg. När andra kristna kyrkor försöker stoppa användning av kondom i länder som lider av hiv och aids måste Svenska kyrkan tala klarspråk. När människors rättigheter kränks och folkrätten sätts ur spel, ska Svenska kyrkans utsända slå larm och vi här hemma agera.
Socialdemokraternas krav inför kyrkovalet 2009:
> Stöd systerkyrkor som kämpar för mänskliga rättigheter och religiös tolerans.
> Bedriv påverkansarbete mot krafter som hindrar effektiv hiv-bekämpning.
> Reagera mot muren på palestinsk mark och andra brott mot folkrätten.