Alla har ett förhållande till skatter. Vi reagerar på att de är för höga heller eller ibland för låga, eller vi anser att vi inte får vad vi borde för de skatter vi betalar. Men få diskuterar hur skattesystemet bör vara uppbyggt. Den frågan är överlämnad till experter i myndigheter eller i partier.
Broderskapsrörelsen kan sägas bekräfta det förhållandet. Organisationen är engagerad i sociala frågor, utbildning, internationellt bistånd, kultur och mycket annat men den har ytterst sällan behandlat frågor som rör skatter och ekonomisk politik. Ändå är utformningen av skattesystemen av avgörande betydelse för människors initiativ, handlingar och inbördes relationer och därmed för samhället i sin helhet.
Ingen har oss veterligt utvecklat en teologi för skatter, och vi avser inte heller att göra det, men däremot att i några korta meningar antyda vad en sådan teologi borde uttrycka:
- Människan är en aktiv och skapande gemenskapsvarelse. Så sammanfattar Broderskapsrörelsen en människosyn som tar sin utgångspunkt människans roll i skapelsen.
- Förvaltandet av skapelsen innebär ansvar för både för sig själv, för medmänniskan och för skapelsen som helhet. Det gäller rättvisan och miljön, den långsiktiga hållbarheten.
Människan har uppdrag att efter sin förmåga bidra till gemenskapens bästa. Samtidigt är varje människa helt oberoende av sin förmåga och prestation garanterad sitt människovärde. Det finns en arbetets och ansvarets etik och samtidigt en utjämningens och kärlekens etik. Sammantaget skall de bidra till en samverkan mellan människor, som skall göra den skapelse vi förvaltar allt mer lik Guds rike.
Broderskapsrörelsen antog vid sin förbundskongress 1999 en skattepolitisk rapport.
Broderskapsrörelsen vill, enligt beslut vid förbundets kongress 2005, bidra till samtalet om skatter med en uppdatering och översyn av den tidigare skatterapporten. Resultatet är bifogade rapport.
Läs hela rapporten här